Det var ju väntat - kastar sonen upp ska det nog något av ett mirakel till om jag inte själv också gör det. Igår kväll var det dags. Hu vilken spysjuka denna gång, verkligen våldsam. D har ännu kastat upp i morse, svårt att få något i honom som skulle hållas inne. Det blev förstås ingen resa till hans pappa heller, men vi får så lov att försöka vila tillsammans nu istället.
Hej vännen, usch va jobbigt. Krya på er.Hoppas det går snabbt om.Hälsn från Sto skärgård, våren e mycket längre fram här än i Finland.kram Katri
SvaraRaderaJa det var inte skojigt, orken höll helt på att ta slut, men tack och lov räcker det ju inte så länge...kramar!!
SvaraRadera