Slutet på vintern

Min kille börjar bli stor - här före första discot :). Föräldraföreningen ordnade  vändagsdisco och D ville förstås vara så fin som möjligt (fast sen blev det kris då han lyckats få en stor ketchup-fläck på blusen precis innan vi skulle åka iväg (och jag hade lovat hjälpa till med serveringen....). 

Stämningen på topp...? Mest sprang barna omkring i korridoren :), men viktigast att de hade roligt!  Först var förskolan - åk 2 i tur, sen tog de större barnen över. Jag hade fått Ds pappa att komma och hämta honom lite senare, så D också kunde delta i discot. D har missat många kalas på klassen, då han just de veckoslutet varit hos sin pappa - nu ville jag att han också skulle ha en chans att vara tillsammans med sina skolkamrater. Och kul hade han, helt rödkindad och helt slut då han for med sin pappa.

*

Det har varit verkligen intensivt - just nu är jag mycket trött. Förra natten sov jag nio timmar, men känner att jag ännu är trött mentalt. Jag har försökt gå på så många utbildningar för kommunala förtroendemän, som jag fått in, vilket betytt att jag haft en fasligt sjå att fixa barnvakter. Jag har också försökt hålla fast vid zumba på måndagkvällarna, så att jag fysiskt också ska orka. Det har varit härligt att kunna ha D med - förra gången zumbade han själv också hela timmen! Men har haft några veckor då jag haft program varje kväll - förra veckan hade jag fyra olika barnvakter anlitade för tre kvällar. Värst är då jag inte hinner hem och natta D. Är jätteglad att också A börjat hjälpa till och har haft D hos sig då  jag till exempel haft fullmäktigemöte. 

Men faktum är att jag känner att jag nu skulle behöva lite Ulla-tid, ingen att ta hänsyn till, bara vila. D har ju inte varit mycket hos sin pappa, annat än veckosluten. I kväll, torsdag, för jag honom dit - men det har varit väldigt svårt att få hans pappa att ta en dag ledigt från jobbet, vilket jag vill så D skulle få lite sportlov ens. Själv har jag ju bara 60 % och är ledig en dag i veckan och tycker inte att jag har råd att ta tjänsteledigt. Jag har stannat hemma tillräckligt med D tidigare år, så tycker att hans pappa borde kunna bjuda till lite nu då jag jobbar utom hemmet. Själv har jag jobb i morgon, men får en kväll helt för mig själv, vilket blir jätteskönt. 

Det är lite av ett dilemma - A och jag har bara vartannat veckoslut tillsammans, då vi båda är barnlösa, så de vill jag hålla. Samtidigt betyder det att jag egentligen aldrig får egen tid, som jag är van med. Jag har ju fortsättningsvis ensamt ansvar för hus, hushåll och D och mycket har igen kommit till med förtroendeuppdraget. Jag måste helt enkelt börja ta egna tiden ibland, annars kommer jag inte att orka. Nu i vår kommer A att ha mycket jobb också på veckoslut, så då blir det ju automatiskt att jag får lite egen tid hemma de veckoslut då D är hos sin pappa. 

 Det som ändå är kul med A är att han hittar på saker och ting. Förra veckoslutet körde vi ner till Tammerfors, besökte hans faster, gick på jazzklubb och bodde på hotell. Härligt med snabb tur, omväxlande. Tyvärr var det min tur att hämta D, så två timmar körning än på söndagkväll efter att vi kommit tillbaka, blev lite tungt. Här den fina domkyrkan i Tammerfors, som vi kikade in i på söndagen, innan vi började köra hem:

En mycket positiv sak är vädret och ljuset! Jag har inga problem med vintern (annat än praktiska.....), redan i januari kommer ljuset, snön är helt ok och i år har jag ju också fått njuta av uteliv med A på hans stuga. Men den senaste veckan har det definitivt varit vår i luften, temperaturen hållits kring noll, har varit tvungen att ha solglasögon då jag kört hem från jobbet för att se ordentligt och vägarna börjar bli bara. Underbart, underbart!!

Nu gäller det bara att hållas ihop till påsken - då är D hos sin pappa och jag får flera dagar för mig själv här hemma. 

Fart på!

Jag har en kvart att skriva. Torsdagar är vanligtvis min lediga dag från jobbet i Jakobstad. Förra veckan upptogs tiden av företrädaruppgifter och i lördags var jag tvungen att ta D med och åka till Vasa av samma orsak. Men i varje fall brukar jag njuta väldigt mycket den första timmen efter att jag satt D på bussen på morgonen och får sitta och läsa tidning i lugn och ro. Det var först någon gång i november i fjol som jag insåg att det ju är dumt att jag måste stiga upp och värma upp bilen för att skjutsa D 1,8 kilometer, då han lika gärna kan ta bussen de morgnar jag inte behöver iväg tidigt. Han själv tycker det är jättehäftigt att åka buss och skulle helst göra det varje dag. Lite i gången lättar vardagen på olika områden - om några år kanske han cyklar till skolan!

Plötsligt blev sonen ett skolbarn då de långa testerna fick ge vika för en ny häftig frisyr :). Här hade han fullt upp med att spela Mario, så han hann inte posera :D. 

Det är full fart på veckorna - jag försöker gå så många skolningar som jag får passat in med tanke på det kommunala. Eftersom jag inte engagerat mig i sådana frågor tidigare, försöker jag ta in så mycket som möjligt nu, men det blir skolningar många kvällar i månaden. Det är ett stort pusslande med barnvakter - då många kurser också går sent, måste jag få någon som kan natta D också. Men jag tror det är så här nu i vår, jag hoppas och tror det kanske lugnar ner sig lite senare. Som tur är har det varit lugnare på jobbet, så jag inte behövt känna press där - och som jag redan skrivit förr, min energinivå är en helt annat än under de tidigare åren. Nu blir jag inte utmattad av kvällsprogram.

Ett litet problem börjar det bli att jag dras till Nykarleby också på vardagarna - då D har gymnastik på onsdag mellan halv fyra och halv fem, brukar jag stanna upp hos A för en kopp te och lite prat. Denna vecka blev det två gånger då han behövde skjuts hem från Jstad. Härligt att kunna träffas sådär kort också mellan "våra veckoslut". Förra veckoslutet vi var tillsammans var vi igen på hans stuga i Vexala. En helt underbar plats, som ett annat land, trots att det tar en halvtimme för mig att köra dit. På lördagen tog han mig på snöskoter tur, med korvgrillning på en holme vi körde förbi. Nästan varje gång vi är på stugan ser vi också havsörnen - det är helt enkelt en underbar plats, där vi trivs jättebra tillsammans.

Snart är det dags att hämta D från förskolan - i dag får han en kompis på besök, så jag hoppas på att kunna läsa lite än i eftermiddag! Här foton från två veckor tillbaka, detta veckoslut är vi igen tillsammans, då blir det en tur till Tammerfors :).

Det känns nästan som om man var vid världens ände, då öppna havet kommer  emot mitt i vintern. Stormar och vindar har kastat upp flak och samlat dem i stora högar. 

Genomsvettig var jag efter den ca 10 km långa turen, men det var jätteskönt - speciellt som jag fick sitta i varm träbastu efteråt. Trots att vi bara var lite över ett dygn på stugan, kändes det nästan som en semestervecka!

Tänk att jag också hittat en som jag kan skida sida vid sida med :). Det känns helt fantastiskt!

Förra veckan var jag barnvakt - fast det är ju inget betungande jobb mera, speciellt inte då sonen får leksällskap. Och speciellt inte då de kommer på att de kan skotta snö åt mig :D. Före det hade de hämtat in en vedkorg, hurra! 

Active!

Yesterday we visited friends of D and I in the village next door. I'm so happy D has now learnt to skate. We didn't do it last year, basically because I was so discouraged by the first attempt the year before - he couldn't even stand on the skates and I had no idea how to teach him. He said he's done a bit of skating at his dad's, but didn't like it, so I thought it'll be a bad experience to try again. But since they are going to skate in preschool, we had to practice - and lo and behold! Already the first time he could move around on his own. Now we've trained three days in a row, he likes it and I think he's pretty good considering!!

For me it was also nice to sit and chat with a friend- haven't actually done that either in a long time! 

Learning how to fall is also important!

D doesn't usually like to draw or fill in books at home - he'd like company for that and I always seem to have something else to do :(. Today I had lots of material to read through, so we both sat and "Worked" by the living room table. That felt good! Pls note the glass next to D - I've started to make smoothies to fill up the stomach, trying to lose weight - 2 kilos in four days, I think it's a great start, and I feel really good, not hungry at all! 

Lägg till bildtext

Bli sig själv

Jag har i flera månader haft som kvälllslektyr (det går långsamt, jag blir så snabbt trött på kvällarna :D) boken "good enough, bli fri från din perfektionism" med Elizabeth Gummesson. Jag tycker inte jag själv är någon perfektionist överlag, men på vissa områden känner jag ändå igen mig, så jag har tyckt att det var givande att läsa. Denhär dikten som fanns i boken tyckte jag också var bra och vill spara den till mig själv. Det är en översättning av "A return to love" av Marianne Williamson:

Vår djupaste rädsla är inte att vara otillräckliga

Vår djupaste fruktan är att vi är omåttligt kraftfulla

Det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss mest

Vi frågar oss själva: vem är jag som tror mig vara briljant, storslagen och talangfull?

Egentligen, om du inte är det, vad är du då?

Du är ett barn av Gud. 

Att du leker liten förbättrar inte världen. 

Det är ingenting upplyst med att förminska dig själv så att andra inte ska känna sig osäkra i din närhet. 

Meningen var att vi alla ska skina, som barn gör. 

Vi föddes för att manifestera Guds härlighet, som är i oss. 

Den är inte bara i några av oss, den är i oss alla. 

Och när vi låter vårt eget ljus skina, ger vi omedvetet andra människor tillåtelse att göra detsamma. 

När vi är frigjorda från vår rädsla, frigör vår närvaro automatiskt andras. 

Det känns skönt att "ta plats i sig själv", utvecklas vidare från den man blivit och använda alla resurser och erfarenheter man samlat på sig. Men det är också lite skrämmande, för man har inte nödvändigtvis någon modell att följa!

Wise words

I especially liked the text on one of my birthday cards, and decided to save it here:

When people say 

"live in the moment", 

often they seem to mean 

"celebrate, take a risk, go out and do something big."

But it can also mean just pausing

 to soak up all the beauty 

of an ordinary day 

and appreciating your life just as it is.

Whatever you choose for yourself,

on your birthday and always,

may you enjoy happiness

and contentment.

I think the second paragraph is very important. I also received a small picture with the text "Allt har sin tid" in Swedish, more or less "there is a time for everything" many years ago and I've looked and thought about it many, many times. Times change, situations change, always. That is a blessing. 

Nytt liv, nya vanor!

Nu då jag börjar få lite ordning och reda i livet har jag tagit itu med ett projekt jag velat åtgärda en längre tid, men inte haft motivatione eller ork att göra något åt - dvs min kropp! Sen jag slutade amma har jag gått upp tio kilo. Kilona har kommit i vågor, men största orsaken har varit brist på motion, tid för mig själv och tröstätande. Jag började ju dricka kaffe då D var cirka tre år, för att få lite hjälp med orken, sen har det varit socker och mat som hållit mig på benen. Då vi var i Helsingfors och pratade om vanor etc kom jag plötsligt till insikt - jag måste ju inte mera belöna mig själv med mat eller "tanka" för att orka. De gånger jag haft möjlighet att resa, har jag verkligen inte hållit tillbaka med något alls. Men nu insåg jag att jag ju inte behöver proppa mig full för att mitt liv skulle kännas tungt och innehållslöst - jag har ju faktiskt ett mycket tillfredsställande liv på alla plan nu. Så nu kan jag sluta använda mat och sött som belöning! Eftersom veckan också varit lugn på jobbet, beslöt jag mig för att ta en lättare kost-dag, har nog ätit, men mest frukter, bär och soppa. Sen förstås massor med saft, vatten och te - och det har inte alls varit svårt! Fortsatte av bara farten två dar till och vips försvann över ett kilo! Jag har inte varit trött, tvärtom. Ska försöka fortsätta såhär en tid och då jag äter mera normalt, ta åtminstone en dag i veckan då jag har med egen soppa till jobbet och har en lättare kostdag. Det har blivit så i höst också att jag så njutit av att äta ute med kolleger och vänner, så det blivit rätt tunga måltider - och många efterrätter......Nu har jag också zumba måndagar och var på qigong i torsdags, så det blir mera regelbunden motion också. Tänkte faktiskt att jag kanske skulle ta ett lite varv med skidorna på åkern, efter att jag "varvat" ner efter jobbet. Härligt!

Dessutom försöker jag skära ner lite på fb också - och speciellt Mahjong. Det har blivit någonsorts avslappningsmetod - att spela mahjong om och om igen. För några veckor sedan beslöt jag mig för att datorn är no-no på morgonen, annars hinner jag inte läsa tidningen och jag orkar inte stiga upp tidigare än 6. Nu ska jag försöka t.ex. skriva blogg istället för att spela, det är mycket mera konstruktivt! Vanor sitter djupt, märker man - har ett sug att sätta mig vid datorn varje gång jag går förbi den, och det är ofta, eftersom arbetsrummet är på vägen till badrummet från köket.

Håller som bäst också på att tvätta upp lite av mammas sjalar och dukar och ska föra dem till "Källan", därifrån de för dem via Hoppets stjärna till hjälpbehövande. Lite i gången skiljs jag från mer och mer av hennes saker. På kallvinden har jag ännu flera lådor av hennes kläder, som jag inte förmådde kasta eller ge bort direkt efter att hon dog. Lusten att röja bort finns, men tyvärr finns inte riktigt tid. Just nu skriker huset på vanlig städning.....städerskan kommer en gång i månaden, vilken är otroligt skönt, men tyvärr så måste jag ju nog göra något själv där emellan också :D.

Men nu finns orken att sköta om och reda upp och samtidigt också orka med aktiviteter utanför huset. Och förstås att vara social och tillbringa tid med A. Helt annorlunda liv än bara för ett år sedan!

Förresten - om någon kommer in här utan att vara inbjuden är det helt ok. Men jag skulle väldigt gärna vilja veta om det går med att bara ha ett google-konto, eller behövs inbjudan. Bara så jag vet hur personlig/privat jag kan vara. Misstänker att det räcker med google-konto, för om listan på besökare stämmer, så har jag nog inte bjudit infolk från alla de orter som syns där.... Men som sagt, det är alltid roligt med läsare, bara jag ungefär vet vem det är - och kom ihåg, en kort kommentar värmer alltid!

Thursday off

Finally I'm back to the normal rhythm, with Thursdays off. Because of the holidays the weeks have been irregular and I didn't really have any time off during Christmas. Worked Christmas Eve and had to be "stand by" in case there were problems with the course I had organized in Pietarsaari for the Afghan refugees. New Year's Eve and Day were off. But so much was going on, there were not really any lazy days at all, which would've been good. I can't complain, it's been fun and satisfying, but it's also nice to get into a bit of a calmer rhythm.  

 D took the bus to preschool in the morning (1,8 kms), so I didn't have to get up to put the heating of the engine on (about -16 this morning) and sleep longer than usual. What luxury! Three hours for myself, before I have to pick him up at 11 o´clock - preschool ends earlier on Thursdays, that´s why I've decided to have my day off then, so he can get home early once in a while.

He got "Mario Galaxy" (wii) for Christmas, and that has really been a savior! He loves it and I think it's nice when there isn't much violence...well, he does hit monsters etc that turn into stars, but the music is lovely and I think he is actually learning things while doing it. And he is moving his body, not just his fingers! So even if he is home, I can do my things. At the moment it is clearing away the last signs of Christmas. I love doing many things at once - writing a blog, checking fb, changing lamps in the windows, doing laundry, clearing tables, clearing away some clothes etc etc I jump from one to the other while moving around the house. No "one thing at a time" here :).

Last weekend A and I went to Helsinki for a weekend for ourselves. In Ayurveda I'm Pitta/Vata, if that means anything to you, A is Pitta /Kapha. He pulls me down when I spin off too much, which is wonderful. We have incredible flow when we are together - proven on our trip. It was the first time we were on a trip (albeit small) together and everything went so well. I tend to lose energy at some point, but that was no problem. He needs to stretch everyday, because he has had problems with his back - then I can lay down and close my eyes for a bit and then we go again :).

I feel like writing again, unfortunately I seldom find the time. I still need to sleep almost eight hours per night - wish I could manage on a bit less, then I'd have a bit more time for myself in the evening...but maybe soon!