Sjukstuga

Redan före resan hade D lite ont i magen en kväll. Jag sa att jag kan ge honom lite reiki, om det skulle hjälpa. Då sa han: "jag vet att du gav det till mommo också. Hon är ju död nu.... "


Faktum är att han velat att jag ska ge honom reiki dessa dagar då han haft ont i magen. Jag vet inte om han faktiskt känt av själva reiki-energin, eller om det bara varit skönt med mammas händer och närhet, men det är ju inte så stor skillnad. Febern försvann på onsdagen, men på natten var det toa-rumba igen och i dag var vi till hvc för att ta crp och föra avföringsprov. Jaaa, har jobbat en dag denna vecka med det jag skulle. Tack och lov för en språkgransning som jag fick redan i tisdags. Även om det har varit tungt att fokusera med trötta ögon , så är jag tacksam att jag ändå får någon inkomst. Tänkte i dag gå in till FPA (folkpensionsbyrån) för att fråga hur det är med frilansare, har vi något skydd alls för sjukdom. Som det nu är får jag inga som helst pengar om jag själv är sjuk, eller är hemma med sjukt barn. Irriterande nog var det stängt just torsdagar....måste försöka ringa i morgon, då jag ändå inte kan jobba på dagis - de vill att vi ska stanna hemma för säkerhets skull, så vi inte smittar någon. 

Holiday trip

 English: those of you who are my friends on fb - I have more photos there and have texts in English. I find it easier and quicker to upload photos there....

 På sportlovet reste sonen och jag till Hurghada på semester. Jag hade tänkt att det skulle bli avslutningen på alla svåra år, en ordentlig vila som man sedan kunde använda som språngbräda till att komma ordentligt i gång igen. Jag använde arvet efter mamma till att betala resan. vi bodde på ett fint hotell med all inclusive - och glädjande nog gav de 30 procent rabatt om man reste ensam med barn. Dessutom hade de rutschbanor och Bamseklubb (som man betalade extra för, klubben alltså). Tyvärr blir det inte alltid som man tänkt och önskat sig....

Gullet första morgonen med nya kramdjuret "Leo" - var tvungen att köpa redan i Helsingfors, då vi glömt att packa ner ett. 

Utsikten från vår balkong (havet till vänster mellan husen :) - sol på morgonen, vilket var jätteskönt. 

Jag visste att jag på denna resa inte skulle få just några "äkta" intryck av Egyptenalls. Ville inte bege mig in till staden Hurghada på egen hand (pga arabkulturen), så valde en utflykt med researrangören. Under en liten promenad i basarområdet hann jag fotografera en aning. 

På hotellet fanns en massa aktiviteter man kunde delta i - tyvärr tog det tid att lära sig och efter att först jag, sen D fick magsjuka, kändes det som om vi gick miste om en hel del :(. Men några förmiddagar fick jag ligga i solen och läsa då D var i Bamseklubben (2 timmar, fem dagar). En dag gick jag på massage, en annan dag gick åt att ordna med en utflykt - som vi sen inte kunde fara på eftersom D hade feber efter att ha spytt i 10 timmar :(. 

Det fanns 1300 rum (mer än människor i Jeppo!) och 17 poler på området. Vårt rum var rätt långt från restaurangerna, dethär var vyn från trapphuset på kvällen på väg till buffetrestaurangen. 

En dag blev vi bekanta med en finsk familj på en lekplats i hotellkomplexet. De hade en pojke i Ds ålder , det sa klick med detsamma mellan dem :). Tyvärr hade också den familjen magsjuka och kom inte till en träff vi kommit överens om. D var jätteledsen. I detta skede bestämde jag mig för att inte mera åka ensam med honom på en solsememster, det skär för mycket i hjärtat att se honom lessen och jag skulle ju själv också vilja koppla av då. Så om vi inte hittar någon som vill resa med oss någon annan vinter, får jag så lov att vänta att D är tillräckligt stor så vi kan åka till min väninna i Sri Lanka i stället. 

Lyckan var stor då D fann sin vän J. Tyvärr hade de för det mesta en annan tidtabell än vi, men  ibland stötte vi på dem. Här tror jag också boven till Ds magsjuka finns - han kunde inte hålla sig, utan skulle spruta vatten med munnen på sin kompis. Säkert slank ett och annat ner i magen också :(. 

Vy från polen där vi mest tillbringade tid. Buffetrestaurangen och receptionen i bakgrunden. Vårt rum var också rätt nära denna pool 

Efter sista hela dagen före hemresan (dagen efter Ds 1,5 dygn av sjukdom). 

Och så var det dags att åka hem på torsdagen. På tisdagen hade jag tänkt att vi ska vara ute på havet hela dagen, snorkla och lapa sol - i stället var det den dagen vi tillbringade till största delen på hotellrummet. Det var över 20 grader varje dag, men lite dis och/eller sval vind nästan varje dag - förutom tisdagen :(. Jag märkte att dagen skulle ha varit perfekt för havet, varmt och ingen vind,  efter att vi varit till läkaren och jag gick till apoteket efter mediciner. Som tur är, hade vi tecknade filmer på tv (på arabiska) hela dagen, så jag kunde lämna D ensam en stund. Men jag undrar hur många som går hungriga på all inclusive....kvällen när han var som sjukast, smugglade jag ut en tallrik mat från buffen, så jag skulle få någon mat i mig, men jag ville ju inte lämna honom ensam länge. Dagen efter var jag dessutom själv trött, så  det blev att ta till choklad i minibaren....

Det blev alltså inte en sådan semester som jag hade tänkt mig. Väl hemma (efter natt hos väninna i Hofrs, på vägen på semester övernattade vi hos en annan kompis) kändes det ändå som om jag varit borta länge och fått den välbehövliga brytningen från alla vardagsbekymmer. Tyvärr fick jag inte helt glömma allt ansvar hemma - fick meddelanden hemifrån om saker som måste åtgärdas bl.a på grund av snöfall och det kändes väldigt lessamt och ensamt. Det var välmenat, men just då kändes det som om jag inte mäktar med att sköta sjukt barn utomlands och försöka få snöskottningshjälp hemma. Nästa gång vi reser bort tänker jag försöka anlita någon som själv kan fixa allt överraskande som händer, utan att jag måste försöka börja ordna något från annat land. Tack och lov hade mina snälla grannar sen självmant ändå skottat bort snön som kommit, så egentligen hade jag inte behövt oroa mig.

Jag hade glatt mig åt att jobba på dagis två veckor efter semestern - att inte behöva tampas med dåligt samvete om inte kreativiteten flödar eller jag annars inte får något gjort. Tyvärr blev D sjuk på nytt. Jag skjutsade honom direkt till hans pappa på fredagen då vi kom hem med tåg. Jag ville inte börja ändra på träffarna, fast jag visste att det nog skulle ha varit skönare för honom att få vara hemma direkt efter, men jag var självisk och ville vila upp före jobbet på måndagen. Sov tio timmar mellan fredag och lördag och var nog närmast en zombie på veckoslutet, men fick vilat. Då D kom hem på söndagen hade han fått ordentlig hosta och på tisdagen vaknade han med rätt hög feber. Så det nya livet med energi och bra flyt får jag vänta på ännu. Tack och lov fick jag erbjudande om en språkgranskning igår, då jag var jätteledsen över att inte kunna fara till jobbet. D brukar inte sova fast han har feber, men på eftermiddagen igår ville han själv gå och sova - och sov 14 timmar. I morse var han feberfri, men har ännu knip i magen. Jag hoppas verkligen att han inte fått något värre med sig från resan. Men han har hosta, och det har härjat en massa sjukdomar på dagis också, så jag håller tummarna att det bara är de. Själv borde jag sätta igång med texten, men har sovit dåligt de senaste två nätterna, så är inte precist skärpt i huvudet. Men det är bara att försöka, hjälps inte annat. 

Bättre kondition!

Jag kom på att om det forsätter så här, kan jag itte annat än gå ner i vikt :):

måndag: buggkurs (gemensam barnvakt med väninna)
torsdag: qigong (D hos väninna med barn)
fredag: simning (D hos pappa över veckoslutet)
lördag: 3 timmar salsa i Vasa, sen lite över två timmar dans på kvällen på logdans (heter det väl på svenska..? Orkade inte längre än till 23 på kvällen, hade åkt iväg halv tio på morgonen hemifrån...)
söndag: zumba
måndag: buggkurs :)

Fast varannan vecka är det lugnare då D är hemma...då blir det lätt så att det inte blir någon motion alls på veckoslutet, men med ljusare och lite varmare tider ute, så ska jag väl få in promenaderna också så småningom.  Då jag var kär i höstas gick jag ner två kilo, men under julen kom de tillbaka. Hoppas gå ner fem kilo till sommaren......Vill bli av med det lösa, kurvorna får sitta kvar :). 

New postcards

Nykarleby/Uusikaarlepyy, the nearest town (20 kms)

Wanted this for Valentine's, but didn't get in on time from the printer's. But it is supposed to be a "friendship"-card, so that can be used anytime!

Sonen växer

Så har bloggen igen blivit uppdaterad med nyare bilder (här uppe, fast det blev lite stort....). Jag försökte också ändra på inställningarna för meddelanden igen, eftersom jag fortsättningsvis får lika mycket spam som vanliga kommentarer (inte så mycket... :( ) . Jag hoppas att jag inte har gjort det för svårt att kommentera överhuvudtaget. Har ni problem, var snäll och skicka mig ett meddelande på facebook så får jag veta det.

Förra veckan var spännande, då var det inskrivning till förskolan. Det var jättekul för mig - det är ju första och sista gången jag får göra det! Till hösten är han stor pojke :).

D meets his teacher in kindergarten (pre-school we call it), when we registered him last week. Big day for mummy (and son too, but I think I was even more excited :)! 

Son is building airplanes at home. I let him stay at home once in a while  if he asks me to, and I don't have work outside the house. At the moment I'm creating new postcards and can do that with him at home. 

Sometimes Pekka likes to keep me company.....Fia is usually the one who jumps up on my desk to reminde me of feeding her....

Rabbitreport

Elmer doesn't seem to mind the cold (last week we had - 31 one early morning), yesterday was  "warm": - 8, but  -  18 right now again :( . 

My only remaining rabbits :(, Maya (black) and Elmer, sister and brother. 

Elmer chewing his salad :)

Pretty Maya.


This is what it looked like in the autumn, and these are the rabbits we had at the beginning of this year. I found Leo under our neighbour's car a week ago,. He looked like he was sleeping and I had a hard time believing he was actually dead, since he was still warm and I couldn't see any sign of damage. I don't know what happened, but I think he was pushed by their other car, it had left about twenty minutes before. His girlfriend (and sister) Olga hasn't been seen for a long time, so I'm sure she is dead as well. Maybe he died of a broken heart...Olda was my favorite, since she was so calm, she didn't bother running away when I came close. We were able to pat her, the others mostly run away, unless I have food, then they might allow me to touch them when they're busy eating.

Even if I knew this would happen, I still miss seeing them in my yard. Olga and Leo as well, were more "sociable" than their parents Maya and Elmer. But I hope they'll survive the winter and move into Leo's territory behind our barn - there they wouldn't disturb our neighbour and could live a nice rabbit life in the grass and have shelter underneath the barn.

R.I.P in rabbit heaven, Olga and Leo
 (this was their way of greeting each other , rubbing scent onto the other's head, claiming ownership). 

"Vad jobbar du med"?

Folk brukar fråga mig vad jag egentligen jobbar med - det är inte en lätt fråga att svara på utan långa förklaringar. Lättast blir det att säga "jag är frilans".

Det är rätt otroligt att även om jag egentligen inte har någon arbetsgivare, så brukar det alltid ordna sig med jobb. Bara nu inom januari har jag fått tre förfrågningar: om översättningar till svenska, potatissortering och dagisjobb - det sistnämnda har jag inlett i dag. Efter sportlovet ska jag också vara två veckor. Det blir riktigt lämpligt, inte för länge, men skönt emellan med lite mera stadigt jobb, och riktigt kul att vara dagistant till sonen :).

Ska roa mig med att skriva ner vad allt jag jobbade med ifjol - har ju märkt att bloggen fungerar som historieskrivning också. Man glömmer så hastigt, men på bloggen finns allt kvar...i varje fall tillsvidare.

Alltså jobb 2011:

"Fasta jobb"
- närståendevårdare.(till juni, deltid, även om dygnet runt :))
- företrädare för minderåriga flyktingar (på sätt och vis fast, fast oregelbundet och deltid, nu har jag bara en pojke kvar, så nästan inte något att göra med det mera)

Frilansuppdrag:
- lokaltv (alltid vår och höst, sändningar varannan vecka, så det blir inte så mycket per månad, på våren har jag varit programledare och "frågeansvarig" för frågesporten "Fråga sexan", bestämde mig för att det var sista året. Gjort det sju år, tungt och otroligt intensivt med  4-5 bandningar lördag-söndag. Inte motiverad att fortsätta mera med frågesporten )
- kolumnskrivande för lokala dagstidningen (en/månad), någon sporadisk artikel (tror det blev bara en i fjol)
- Jakobstads personaltidning (ca 4 artiklar varje vår och höst)

Lärarjobb:
- vikariat i främst gymnasiet detta år: tyska (våren), psykologi, religion (både vår och höst)
- "praktisk finska", arbetarinstitutkurs på hösten
- engelska, yrkesakadamin (16-17-åriga konststuderande, 2 lektioner/vecka hösten, och vårterminen -12)

Sporadiskt:
- våren: frågesportledare på Lions-fest (och lagade frågorna/svaren)
- föreläsning i arbetarinstitutet: månadens resa: Peru
- cirka en vecka på potatiströskan (fotot från en regnig dag, då vi fick sitta och vänta att den värsta regnskuren drog förbi, tog det vackra ;)  fotot med mobilen )
- två föreläsningar om flyktingarbetet i nejden/mitt förhållande till det (Röda korsets grötfest, finska församlingens julfest)

Firman

... heter tillsvidare "Linderlines"...alltså "Linders rader", men det har få förstått, utan istället trott att jag har rederi....ska försöka komma på lämpligare namn och byta!
- längre översättning till svenska och finska
- egna vykort av egna foton ( gjorde i förra veckan nya som inte är tryckta ännu - här är ett exempel: )

Ni kan kanske förstå att det inte är så lätt att svara på frågan "vad jobbar du med"!

I framtiden hoppas jag det blir större fokus på frilansuppdrag, eget skrivande och firman, det har kanske varit lite väl splittrat. Vikariat piggar också upp, men det får inte bli för mycket av det.