This is my project for the time being - to chop off the roots of the stump, or whatever it is called, and then pull up the rest with the tractor. I've had some problems, the tractor died and then came the rain, and now I've pulled a muscle...in a strange place...at the side of my bum :). So no chopping for some time.Det blev väl lite för mycket fysiska aktiviteter, röjde också upp på kallvinden i måndags, och i går sa en muskel upp kontraktet plötsligt. På ett mycket konstigt ställe dessutom, på sidan av höften/skinkan. Har inte ens varit riktigt medveten om att jag har en muskel där, har närmast trott det är en fettansamling...men tydligen inte. När det tog som värst kunde jag inte böja ner mig, så jag blev lite orolig hur jag ska klara mig med D, men med mycket värmebehandling så lättade det vartefter och nu sticker det bara till ibland.
Det är konstigt detta med semestertider, märker att jag svajar i känslorna mellan att njuta av ledigt - eller egentligen av att andra också har ledigt, så att man har mera möjligheter att träffa folk, ifall man själv orkar och hinner. Samtidigt skrämmer avsaknaden av rutiner, deadlines att haka fast sig vid. Nog är man konstig! Ofta ser jag fram emot att inte ha deadlines, och när jag sen inte har en, så känner jag mig lite vilsen. När man inte har uppmärksamheten helt och fullt fäst vid tider, möten, jobb att komma ihåg, irrar tankarna ibland iväg ut i oroväckande banor. Kanske också för att det hela tiden finns så mycket att fixa till på en bondgård. Om vi helst var två "helfunktionerande" vuxna i huset skulle det vara bättre. För det finns så mycket man skulle behöva ett par händer till för, allt kan man inte bära och släpa ensam, t.ex., men jag är så trött på att hela tiden behöva be om hjälp och känna att jag står i tacksamhetsskuld. Och jag har inte råd att anställa folk hela tiden heller. Bara jag hade haft ett syskon, eller pappa i livet! Om .... men då hade livet varit helt annorlunda, så är det ju. Får bara skjuta undan bekymrade tankar, för det funkar ju ännu och sakta men säkert får jag fixat hus och omgivningar. Och jag får vara så oändligt tacksam över att jag ännu har min egen mamma, utan henne kunde jag troligen inte bo mera här på landet.
5 kommentarer:
Hej Ulla! De flesta av oss är funtade så att vi tidvis fokuserar på det vi inte har, dvs saknar efter nåt. Men som du vet är det mycket viktigare att fokusera och projicera sina tankar på det positiva, och t.om gm det skapa sin framtid :o)Njut av din semester.Och tänj på rumpan...ps. borde du göra "skattkarta" o projicera lite framtidsdrömmar?Jag borde åtm göra det, hoppas det blir under min sem.Kram Katri
Ibland tror jag att man är rädd för att vara "för mycket" ledig just för att tankarna hinner ikapp en och man kan kanske tvingas att möta nåt man inte vill....Men som Katri säger, det gäller att fokusera på det positiva!
Du är nu så himla aktiv med att fixa och dona ute också, det hinns kanske nästa sommar också då D är litet större ;-)...?
Katri: bra idé med skattkartan, borde faktiskt göra en, kanske det lite kan hjälpa att få fokus framåt.
B-M: Jag ror nog att man ibland måste inse realiteterna, men just som ni säger, fokusera på det positiva.
Ni fick båda mig att fundera - måste jag verkligen hålla på så hela tiden?! Svårt att hitta balans mellan feng shui "städa upp i hörnen så får du balans i livet" och "lev nu, morgondagen sköter sig själv". Jag bor i ett gammalt hus, med arbete för ett decennium... onödigt att stressa, det blir ändå aldrig klart!
Why do you wish to pull up that stump? From the picture it looks very pleasant with the flowers growing from the old pot. Put some decorative rocks around the edges you have dug up and you would have a lovely garden display. But I am sure you have plans for that space that I don't of :-) Take care of that pulled muscle ;-)
I needed the space for a bush :)
Skicka en kommentar