ÄNTLIGEN

Till slut skedde ett under i kväll, D somnade före nio - i egen säng - och jag kunde äntligen göra vad jag vill. Hörde redan varningssignaler från överspända nerverna då Lillen, kattungen (som jag tänkt ska heta Nalle, det kan alla säga, men vi får se vad det blir...) yrade in som en virvelvind just då jag höll på att få D att somna. De senaste kvällarna har det inte varit något problem, jag har varit tvungen att gå i säng nio-tiden för att på något sätt orka, men i kväll vill jag vara uppe lite senare!!! Det har faktiskt varit en ganska bra dag, helt underbar sol. Var ut på sparkutflykt med D, tyvärr somnade han innan vi hann hem, vilket råddade till dagsrutinerna, men vi klarade rätt bra av det och det är nog därför han sover nu redan. Jag blev så uppiggad av solen så jag tog tag i något som legat på en tid - skattedeklarationerna. I fjol förde jag pappren till bokföringsbyrån och fasade över taxorna, nu hade jag bestämt mig för att försöka bespara oss de kostnaderna. Sååå svårt var det inte, men jag fick ju ringa skatteverket, troligen än i morgon också, men om jag senare i vår klarar av min mammas och min egen deklaration också (nu var det lantbruk och skog) så har jag sparat in över 100 euro! Det är redan en stor summa för mig! Plockade fram vattenfärger åt D senare på eftermiddagen (som han fick igår, det var härligt med "flickbesök" annars också, att en stund sitta och tala!), för nu kände jag att jag ville måla. D var inte lika inspirerad, men hittade på saker att göra så jag rätt bra fick koncentrerat mig på min sak. Nu är cirka hälften av väggen nästan klar...i söndags var en dålig dag, kändes att det inte blir till något, i dag lyckades jag med en näckros och det kändes hoppfullt igen :). På bilden det som D helst sysslar med, trycker på knappar på datorn, testar hörlurar etc.

En dag hittade D min gamla gitarr på kallvinden. Hans pappa har troligen en gitarr, så han har sett en förr och behandlade den rätt vördnasfullt. Jag hann skriva ett mail under tiden - till belgaren, som nu troligen är vorbei. Det är otroligt vilken fart det är på nya bekantskaper numera, hinner knappt få en kontakt så är den redan över! Känner bara att jag inte har något att säga honom, så ids jag inte heller skriva, och han tycks uppleva det likadant, för han har inte heller skrivit (på ett dygn...men vi började skriva flera mail om dagen, så detta är nog slutet :).

Mitt sällskap vid datorn. Annars är han nog väldigt söt, Nalle våran, nu just ligger han på rygg framför mig, delvis på Ds tangentbord :), vanligtvis jagar han det han ser på skärmen.