Carpe diem

Sometimes I learn from previous mistakes - these past days I've managed to more or less take the day as it comes, not make plans, but see what happens and how I feel. Yesterday my mother wanted to go see if there are any blueberries in the woods. Not a lot, it turned out, and unfortunately it turned out she is really not in the shape for berrypicking anymore - fell flat on her back, but fortunately in a very soft spot and it wasn't too difficult to help her up.

D has began to fall asleep very nicely in
the evenings, unfortunately so have I (around 9 o´clock pm :(, which means I wake up at 6 am. But maybe I'll get into a better rhythm when I begin to trust that the bedtime isn't hours of activities with D. Jakobsdagar gick också väldigt bra, vis av byadagarnas misstag satte jag inga mål, fast jag väldigt gärna ville höra konserten på kvällen. Men tänkte kvällen före att om jag eller D blir för trötta, så far vi hem före. På morgonen gick vi på Gammaldagstorg - D på ryggen, jag har inhandlat "ryggsäck" åt honom (fick också min bärsjal såld! Tack Ulrika för alla tips!!!), se fotot i skogen. Efter det plockade jag fram vagnen, träffade på studiekompis vid lunchen (tänkte skriva "gammal" - men det är vi ju varkendera!! - fast det var en tid sen vi studerade i Åbo), inspekterade stadsträdgården och Aspegrens, samt promenerade till en väninnas för att lite vila före middag med vänner. Blev jättetrevlig dag!! Och konserten var jättebra! Nu tar jag det så lugnt så jag inte riktigt vill orka göra något här hemma - men det är ju semestertider. Så härliga dikesrenarna är, jag är glad att ingen nitisk vägverksanställd kommit på att meja ner alla sommarblommor än (senare: hann knappt skriva detta så kom en högljudd manick och mejade ner alla blommor :(. Och kanske jag småningom börjar se det fina i hemknutarna - brukar sucka över att skogen är för långt borta för en snabb promenad med vagnen, nu är jag så glad över min lilla åkerväg, som jag går fram och tillbaka längs med, ibland flera gånger om dagen.