onsdag 25 februari 2009

Något bra också

Måste försöka skaka av mig de bittra känslorna - för helt skojiga saker har också hänt. I går kväll var jag med några väninnor på bio: Benjamin Button - gillade den skarpt. Fanns många saker som berörde - det att hennes mamma var på sjukhus och annars också känslan av livets brutalitet, hur så mycket händer utan att man alls har något att säga till om....Vilket öde - fast det var en film kunde man verkligen leva sig in i karaktärernas känslor och sorger. Vad hon var vacker, Kate Blanchett (heter hon väl..). D for till sin pappa igår, därför kunde jag sticka iväg på bio - och dessutom se ett sammandrag av Oscars...det är väl en orsak till att jag inte hade någon kraft kvar för motgångar idag - satt och tittade till mitt i natten, mååånga timmar efter min vanliga läggdagstid. Men det var det ändå värt - Hugh var skööön och annars också tyckte jag det var skoj att lite få en skymt av stjärnor. Har nästan helt tappat greppet om vem som är inneskådisar, eftersom jag ser så lite på tv och går tämligen sällan på bio (fast det hoppas jag det ska bli en ändring på, nu då D börjar vara fre - sö hos sin pappa).

Tror jag blev lite extra nedslagen i dag också, eftersom jag trodde golvet skulle vara klart till veckoslutet, men byggarna kommer inte i morgon och får det inte klart på fredagen. Tack och lov kommer Ds farföräldrar och hjälper mig i morgon - det finns andra saker i vardagsrummet jag måste åtgärda, får då i lugn och ro syssla med det medan de underhåller D. Mamma är inte heller ännu i sådan form att hon skulle ha kunnat komma hem.

I dag stod jag också på skidorna för första gången på...jag tror det är åtminstone tre eller fyra år sen sist, kanske mer. Tyvärr var det just som jag var som mest nere över golvet, så skidturen lyckades inte pigga upp mig, men det kändes ändå bra att äntligen ha fått fram skidorna - och vi har ett jättefint spår här i Jeppo. Hoppas jag har möjlighet att skida fler gånger än. Nu ska jag på jobb för lokaltv, blir helt skoj att besöka en "intercultural evening" i Nkby. Jag får tänka att jag i allafall får ett varmare golv, trots att det inte riktigt blir så vackert som jag hade hoppats...

7 kommentarer:

ulrika v sa...

Ledsamt med golvet. Kanske ändå att det blir bra om du målar det i en fin färg, kanske i mönster? Eller så kan du lägga någon fin matta på det... Minns nu hur håglös jag kände mig ibland när saker och ting "gått fel" i renoveringen (alltså inte blivit som jag tänkt). Jag kunde ligga sömnlös och ha åga över varför vi skarvat väggpanelen i badrummen istället för lagt ner några 100-lappar till för helpanel, men det blev till slut helt fint! Idag tänker jag inte ens på det utan njuter av badrumsväggarna. Förhoppningsvis hittar du också en kompromiss med ditt golv som du känna dig nöjd med.
Fint att du fick en biokväll. Vi har flera filmer vi tänkt se med min sambo men det vill inte bli av... Sköt om dig och ta vara på ljusglimtarna både ute och i vardagen! Kram ulrika

Saltistjejen sa...

Skönt att höra att du har positiva saker och personer omkring dig också!!
Kram!

Marianne sa...

Men så trist med planken. Tror ändå att det kan bli väldigt fint tillslut, att måla kanske är en bra idé, och en matta över övergången så att det blir avstånd mellan det som är olikt, då syns det inte lika mycket.

Kul med en biokväll och skidor!

Kram till dig och hoppas allt blir bättre fort!

Jemayá sa...

Ulrika: så är det ju, sen när allt är gjort tänker man kanske inte mera på det (jag hoppas verkligen att golvet inte sticker mig i ögonen varje gång jag går in :( ) - men vi har haft så dåligt och fult golv i, ja det blir väl över trettio år, att jag verkligen tyckte att jag nu kunde få ett som jag inte skulle behöva gömma undan med mattor. Suck. Men det hjälps ju inte, det blir vad det blir - och som sagt, varmare blir det, det är garanterat!

Saltis: är jättetacksam över Ds farföräldrar - de har hjälpt mig en massa! Jag måste försöka ta det lite lugnare några dagar (men skattedeklarationen ska göras och ett program planeras - stressad över jobb också), har på något sätt tappat hoppet nu just...kram!!

Marianne: jaaa, vi får se hur det ser ut när hela härligheten är på plats, försöker än desperat fundera ut hur jag skulle få delarna att likna varandra mera utan att måla, för jag älskar träkänslan, som jag kunde ha kvar om jag bara vaxar golvet (men då syns skillnaderna), men måste vänta än...tack för uppmuntrande orden :), kram

Annika sa...

Jag tror också att det blir fint till slut, U!
jag är säker på det.
Har inte sett bejamin button men förstår att den är bra!
Härligt med skidturen!!
KRAM!!

Anonym sa...

Går det inte att lägga ner varannan planka olika? Smal, bred, smal, bred... I tanken verkar det som en kul idé.

Jemayá sa...

Annika: Det är bra att flera tror - kanske då blir så till sist :). kram till dig med!!

Matilda: Byggarna hade också sina åsikter och eftersom de nya plankorna var spåntade (kant på ena sidan som gick in i andra plankan - jag visste inte vad det betydde före nu :))och de gamla måste spikas ihop, så gick inte det. Skulle själv ha önskat att de nya skulle ha satts på mitten, där de syns mest och de gamla runt, men de ville inte hämta de nya plankorna förrän de visste hur mycket som skulle behövas...och det var först när de var på plats!