Resor har varit nästan allt för mig tidigare, i mer än 20 år har jag rest någonstans åtminstone en gång om året. Många resor har varit i samband med kurser för att fortbilda mig i språk (utbildad eng/ty lärare), eller med jobb utomlands. 2006 tog det slut :) - sonen föddes. Lite halvhjärtat har jag funderat på någon resa nu efteråt, kanske för att hälsa på väninnor i Sydfrankrike eller Italien, eller kanske en solsemester med D, men realiteterna är det att jag tror att resan enbart skulle kännas jobbigt, eftersom D ännu är så liten. I januari var vi till Helsingfors, det var väldigt spännande att åka tåg tillsammans och se hur jag klarar mig med barnvagn. Det gick väldigt bra, men nog var det ju tungt för det.
Fick jag välja nu, så skulle jag önska att någon skulle komma med mig för att hjälpa till och vara sällskap. Det är egentligen min drömresa, målet är egentligen egalt. Men ska jag vara ärlig, har jag egentligen inget behov av att resa någonstans, för att inte tala om att det inte skulle vara så lätt att hitta pengarna för det heller (men jag brukar ha en förmåga att hitta dem när det behövs :). Önskeresemål för en fjärran framtid är Mexico och Australien (nu just i varje fall).
För att ha något att show, ber jag er ta del av min...ska vi säga, mest spännande resa hittills. Det var när jag reste omkring i Peru i tre veckor i början av 2005, två första veckorna med en väninna. Det var en speciell resa, med många upplevelser och erfarenheter. Det var också väldigt spännande att inte ha någon direkt plan före avresan (resan kom väldigt hastigt på dessutom), vi hade bokat ett hotellrum i Lima när vi kom fram, sedan tänkte vi att vi ser hur det blir. Också det att resa ensam en vecka var väldigt spännande och det var roligt att lätt komma i kontakt med många andra resenärer. Chicca, som besökte mig från Rom i maj i år, träffade jag på en tredagars utflykt i djungeln (även om den utflykten började dåligt, hade fått magbobba och hög feber natten före)! Så långvariga vänskaper kan också knytas på en rätt kort tid. Här är länken till första albumet, där finns sedan fler från samma resa - och från andra resor, samt foton från Finland :) (tryck på "albums" för att komma till de andra, längs till höger på sidan finns "slideshow-alternativet", så behöver man inte sitta och klicka på varje bild)
7 kommentarer:
Jag reser gärna med er nån gång i framtiden. Och det kan ju vara bra att öva med kortare resor först, dvs resor till vänner o bekanta i södra Finland eller sen vid tillfälle med bååååt över till Stockholm :o) kram Tirmotanten på sjön.
Åh, jag hoppas att du hittar en villig reskamrat, jag förstår att det känns en aningen för mycket att resa själv med sonen.
Härligt att du fick en vän i djungeln, det är sådana upplevelser som gör resandet så roligt och intressant.
Trvlig helg!
Kram
Åh jösses så mycket resevana du har! Ska se att fungerar bra med D när du väl bestämmer dig.
Peru... jag dör av avund.
Tirmotanten: bara jag skulle kunna lita på att vara frisk längre än en vecka så kunde man börja planera!! Stockholm är ju också utomlands, är säker på att D skarpt skulle gilla båten - hoppas det skulle bli en resa redan nästa år! Södra Finland är ju inte heller fy skam, men det är ju inte så lätt att para ihop tidtabellerna :(. Har smått tänkt på mässan i februari, om D är hos sin pappa, kunde jag kanske komma på en snabbvisit till den!
Petra: det verkar ju lovande med resekamrat (se "tirmotantens" kommentar :). kram till dig med!!
Fritt..: :) Jag tror nog själv också att det skulle gå helt bra redan, det är bara det att jag helt enkelt inte har energi till det än (med tanke på att jag varit sjuk så mycket i år). Kan bara hoppas att nästa år blir bättre! Tror du håller med, med tanke på hälsan :). kram
ja, du har verkligen rest otroligt mkt! Häftigt!
Och reskamrat verkar ha tillkommit. BRA!!
Kram till dig så här på Lucia! Ska kolla Lucia över SVT.se
Kram!!
kram till dig med, hoppas jag också får syn på någon Lucia i tv, orkar inte ta mig någonstans där jag skulle få en skymt av henne :(.
Det där med att resa utan superdetaljerad resplan och utan bokningar, som du nämnde med resan i Peru. Eller att ha allting 100% färdigt och allting planerat i detalj. Jag tycker att både och kan vara bra. På ett sätt väldigt befriande, spännande och häftigt att ta det lite som det kommer. Å andra sidan, mindre stress och skönt också att ha en plan att följa. För-och nackdelar.
Australien verkar vara ett resmål många drömmer om...
Skicka en kommentar