Eurovisionsfeber

Jag börjar bli smått kallsvettig då jag tänker på Eurovisionen. Det var redan tillräckligt pinsamt då Fredi sjöng "Pylly vasten pyllyä, pum, pum" (tror det var den låten, har ju funnits flera andra också...). Jag var då på språkkurs i Rambouillet, just utanför Paris och vi elever (från Norge, Sverige, Brasilien, Syrien etc) tittade tillsammans på tävlingen - jag önskade verkligen att ingen skulle ha kommit ihåg varifrån jag kom. Nu är det hela Europa, ungefär, som har blickarna riktade mot oss och Hanna Pakarinen säger att hon har en överraskning som säkert väcker diskussion. Arrgh! Det är just sådan pr jag tycker att Finland inte behöver. Någon av arrangörerna sa väl också att det ska bli en rolig show, eller något liknande - svälj, säger jag. Finsk humor är något unikt, det är inte många andra som förstår den. Som kronan på verket lär Mikko Leppilampis (han heter väl så?)språkkunskaper inte vara speciellt mycket att hurra för. Snygg är han förstås, men det räcker inte, fast de nämnde i något program att han gått språkkurser här just före (puh!). Upplagt för en smärtsamt pinsam kväll - kanske bäst att skippa den helt!