Hur göra?

Kanske nya rutiner småningom börjar infinna sig, i varje fall har D börjat sussa gott till ca 8 på morgnarna. Men dagstid är det ännu ett frågetecken. Jag har börjat försöka lämna bort morgontuppluren, och de sista dagarna har han bara sovit på eftermiddagen. Tiden är dock ännu hur det råkar sig...och fast han brukar sova så gott utomhus, så finns det ju så mycket intressant att titta på, speciellt om tåget eller någon traktor syns, så då kan man ju inte lägga sig ner och sova!

Igår hade jag äntligen mamma-barnträff här hemma. Först var D riktigt glad och nöjd då de första jämnåriga kom, jag kunde t.o.m lämna honom ensam på vinden då jag sprang ner och hämtade något, men då alla sex tjterna med mammor fanns på plats, var det lite för mycket, då ville han bara vara i min famn! Speciellt gästvänlig var han inte heller de gånger han var på golvet, knyckte sin bok tillbaka av en liten tjej, drack hennes vatten, påta henne i ögonen....får hoppas att man kunde börja träffas lite mera enskilt också. Men tiden bara går, fast man skulle vilja besöka någon, blir det inte av, då det finns allt möjligt annat att göra (läs: trädgård varje ledig stund :).

Skickade igår utlåtandet av den neutrale experten till pappan, med förslag på diskussion nästa lördag. Svaret kom igen efter konsultation med sambon - helt neutralt svar, men inget försök att komma emot mina önskemål. Så nu får jag fundera, är det lönt att kräva det jag tycker är bäst för D, dvs att nu när träffarna förlängs (fyra timmar) och blir oftare, borde de först vara här hemma, eftersom de varit så sällan i vår att D inte kommer ihåg dem (pappa + sambo med barn) från gång till annan. Eller undviker jag helt enkelt bråk med att gå med på att träffarna fortsätter i församlingens utrymmen (för pappan kan inte tänka sig att komma ensam, och sambon har brännt sina broar hit). Men kan D ta skada av det? Trots att han sist hann sova lite över en halvtimme före träffen, hämtade pappan hem honom efter lite över två timmar, för att han hade blivit så slut. Det tyder på att det är lite väl spännande/intensivt för lillen, hur ska det då bli med fyra timmars träffar?! Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra, har inte ork för gräl, men å andra sidan är jag orolig för D, men är jag kanske för hönsmamma? Vet inte vem jag kan diskutera detta med, barnatillsyningsmännen tycks ändå vara mest intresserade av att hålla en neutral position i mitten, fast det heter att det är barnets rätt de ska jobba för. Så jag vet att de skulle tycka att jag får kompromissa, men vad är det för en kompromiss om jag vill att träffarna är hemma och pappan på församlingen, och träffarna blir på församlingen?! Dessutom kommer de ju att i höst någongång flytta över till pappans hem, det blir en lättnad också för mig, men jag vill att denna period då D ska lära sig känna sig trygg med dem, ska gå på bästa möjliga sätt för D. Men orkar jag kräva det....

Det var förresten förra veckoslutet jag hade tänkt mig åka till Hfors, tur jag inte gjorde det, för staden skulle ju ha varit full med ESC-folk, inte så barnvagnsvänligt! Det får kanske bli i höst istället, i sommar hoppas jag på mycket gäster till Jepo i stället :)