färggrannt och piggt, inte svart och dystert (fast säkert stiligare). Men det blev lite besvärligt med en underklänning som åkte upp hela tiden (modell åtsittande korvskinn för att hålla fläsket på plats). Var hemma kvart före 2 (orkade så pass länge med kaffe och cokis :), och den festliga alkoholfria drinken på fotot!) - då sov både barnvakt ( what would I do without you, Barbro???)och barn, fast han vaknade förstås direkt och sen hade vi lite nattrumba med egen säng - mammas säng - egen säng - mammas säng, mammas kapitulation kl 4, sömn till halv tio. Härligt!I dag uppskattar jag en vilodag mitt i veckan på vår självständighetsdag. Orkar inte med alla krigsminnen som alltid är obligatoriska denna dag. När jag var liten/ung babblade min pappa på om kriget som om det varit ett stort äventyr (tror det var hans sätt att "överleva" det) och jag blev bara trött på att höra på. Han var alltså med, blev skadad i flera repriser och hade granatskärvor i kroppen lite här och var som minnen för resten av livet. Kanske jag orkar sätta mig in i vad som hände när jag blir äldre och får mera distans . Då ska jag läsa "Okänd soldat" till exempel. Nu hoppas jag på att kunna läsa andra sorts böcker de lördagar D är hos sin pappa. Känns redan bättre att tänka på det!
5 kommentarer:
Du var jättesnygg i ditt röda "korvskinn" och frisyren var pricken över i:et. Roligt att se dig ute. Själv kom jag hem först vid 04-tiden. Geir & grabbarna var som vanligt fenomenala (det tycker jag ju alltid), men pausmusiken var hemsk. Fanns ingen chans att föra ett vettigt samtal. Man hörde ju inte ens vad man själv tänkte.
Vi ses igen lördagen den 15 för lunch!
Kram,
Maggi
Vilken pangbrud, rött var helt rätt val!
hälsar Britt-Mari
Försök se det positivt,det att D's pappa vill träffa honom mycket!
Värst är nog att vara borta från barnen på nätterna, jag reser ibland i jobbet och var för en par veckor sedan borta två nätter, oj vad jag saknade lillen, och hade dåligt samvete också. Men det är bara att koncentrera sig på jobbet och gläda sig desto mera då man väl är hemma igen!
hälsar Britt-Mari igen
Absolut!
WAY to go!!
Skitsnyggt! Vädligt Juliette Binoche!
Roligt att du hade kul igår!
Tack till alla, det var skoj att känna sig pigg och glad i rött! Dessutom var jag glatt överraskad att jag inte gått upp så mycket i vikt att det skulle ha varit omöjligt att åla sig in i "skinnet " :).
Britt-Marie: jo, jag börjar inse att det nog säkert är bara bra med de längre träffarna. Ser faktiskt fram emot det när han är borta över natt hos pappan (fast då har jag säkert trauman igen :) - det ska bli skönt att få sova ostört en natt och få sin första sovmorgon sedan D är född!
Skicka en kommentar