Släktkalas och Potter

"jaa måå hon leeva, jaa måå hon leeva, jaa måå hon leeva uuti hundr...öh, hundrade PLUS år"...tänkte inte riktigt till slutet då jag började sjunga åt min faster och alla andra gäster hakade på. Borde ha valt "å med en enkel tulipan..." istället :) . Det visade sig att "en kaffekopp" var tjocka släktet. Jag borde själv ha kollat vad det handlade om, min kusin hade inte sagt åt min mamma att det var flera bjudna på kalas. Skulle jag ha vetat att där fanns nästan alla mina kusiner och deras familjer, skulle jag ha bett om att få byta helg med Ds pappa, så D också skulle ha kunnat träffa släkten. I varje fall var det riktigt trevligt att ha nästan alla samlade på samma plats, det var länge sen sist! På kvällen läste jag Potter, kunde inte slita mig före ett på natten och fortsatte i morse. Hade redan bytt till mina målarkläder, men Potters magi var starkare, så jag läste ut boken...och hann förstås inte göra något annat. Nog är hon otrolig, Rowling, vilken förmåga att fängsla!