Veckorapport

Vad skönt att det blir veckoslut. Känner en skön trötthet, en som berättar att jag jobbat och med gott samvete kan ta det lugnt under veckoslutet. Det lustiga är ju att "lugnt" är det samma som jag annars gjort hela tiden, det vill säga, sköta hushåll och barn, men eftersom "ansträngningen" varit annorlunda under veckan, känns det bara skönt att få jobba med hemmet, kanske också för att "chefen" är jag och det inte finns någon tidtabell.

Tisdagen blev en sådan dag som jag insåg att jag inte får utsätta mig för igen: åkte hemifrån halv åtta, D till dagis, föreläsningar till fyra, hämta D. En timme hemma, iväg på kurs, D igen till barnvakt, hem halv tio. Inte bra.

Dagsprogrammet på tisdagen för föreläsningarna inom projektet "En god integrering av invandrare i Österbotten" var inte riktigt väl planerad och eftersom man inte får ha barn i dagis längre än till 16.15, missade jag den sista föreläsningen som jag var mest intresserad av, nämligen "undervisning av vuxna invandrare". På hemvägen insåg jag att vi ju måste äta - försökte ringa mommo för att fråga om vi ännu hade kvar mat att värma upp, men som vanligt hörde hon inte telefonen (måste ta tillbaka trådtelefonen och skaffa säkerhetstelefon till henne). När vi kom hem hade hon helt på eget initiativ kokat köttsoppa, vilket var helt underbart. Funderade hit och dit om jag borde skippa också den sista delen av fotokursen, men åkte ändå iväg, jag hade ju missat andra delen redan. D var en jätteduktig pojke - det är så skönt då man numera kan förklara för honom vad som är på gång och han förstår. När jag lämnade honom hos barnvakten i Nykarleby, vinkade han bara glatt åt mamma som skulle "bort" i några timmar. Halv tio var vi hemma, nästa morgon skulle jag upp klockan sex för att hinna se vad jag hade för program i lågstadiet, där jag skulle börja undervisa klockan åtta.

Resten av veckan gick helt bra, men jag hade hela tiden känslan av att inte riktigt hänga med, hann knappt kolla vad jag skulle undervisa innan jag skulle in till en klass. Där emellan blev det en tv-intervju och blev övertalad att börja beställa Noni. Någon som behöver en- två flaskor i månaden....? Tänkte ju inte på att jag inte klarar av att dricka 4 flaskor själv - säger någon om min skärpthet :(. Här hemma började hushållet igen svämma över, räkningar skulle betalas (bl.a. 70 euro fartböter för 13 km överhastighet - känns som en alltför stor summa - och jag fick inte ens fotot), bemärkelsedagar noteras (varför ska så många fylla jämnt i år.....min finska kusin blir 60 i helgen) - men D ville ju också vara med mamma, eftersom han varit på dagis etc etc. Insåg att det skulle vara helt omöjligt för mig att jobba heltid - om jag hade ett sådant jobb - jag skulle inte orka/ha tid/klara av att sköta allt. Så jag kan bara hoppas att jag a) hålls frisk b) hittar lämpligt med jobb vartefter.

Veckoslutet började bra i går -njöt av att gå på promenad med C med våra "bebisar" i vagnarna (hennes bara några veckor gammal) på eftermiddagen. Det var vår första promenad - så synd att våra "bebisar" inte är mera jämngamla, det skulle ha varit så roligt att ha en jämngammal mamma nära till när D var liten. Hade bara haft två timmar undervisning på morgonen, D hade varit med mommo, eftersom han redan "avverkat" sina tre dar på dagis och vi behövde båda få frisk luft. Vädret var helt underbart, runt 0 grader, klart. Snön har smält, men det är inte sådär hopplöst mörkt - eller är det bara det att jag själv mår bättre, som gör att jag inte fäster mig vid det... D har börjat sova bättre och hostar inte heller mera på natten - det är otroligt skönt att få cirka 7 timmar sammansatt sömn. Känner mig nästan som en ny människa, trots att jag själv varit förkyld igen i två veckor! I morgon ska vi till flyktingförläggningen på kalas - "min" flicka fyllde år i veckan. Mycket på gång, men bara jag kommer ihåg att inte pressa in alltför långa dagar, så blir det nog bra. Trevligt veckoslut till er alla också!!!!