Är rätt stolt över mig själv - min kusin (från södra Finland, Nokiaman :))
förklarade för mig hur jag skulle göra det och nu har jag då själv lyckats sätta in ett större minne i datorn. Det var jättespännande att skruva upp lådan, mixtra lite och sedan se om något fungerar mera - och det gör det, mycket snabbare :). Blev så inspirerad så jag deletade alla sparade mail (närmare 1500...) - tänkte att jag bereder väg för nya, fräscha, trevliga mail istället för att ha en massa "kanske jag någon gång vill se på det igen"-mail i maskinen. Tyvärr har det mest varit CNN skräppost sen dess (vet inte hur jag får avstyrt det).På tal om det...om det blir pauser i bloggandet betyder det troligen inte att jag har någon kris på gång (för då har jag säkert behov att skriva!), tvärtom känns bloggandet inte riktigt lika meningsfullt nu just. Vet inte om det är för att en av mina bästa vänner inte har möjlighet att läsa, och andra också haft paus, eller om det är jag själv...Kartan som visar läsarna här på bloggen kanske inte var så bra, det stör mig att veta att "en massa" människor sitter och läser utan att någonsin skriva en kommentar. Jag har börjat skriva mera dagbok, vilket jag tror är ett sundhetstecken - bloggen kanske mera borde vara för underhållning än för ett luftande av innersta tankar och funderingar. För det är ju känsligt och jag har ju varit med om att mina skriverier också användes för att helt enkelt "spionera" på mig. Nu har jag väl hoppeligen lärt mig något om bloggskrivande också - i början var jag alldeles för naiv och också för utlämnande av andra, det inser jag nu. Men ibland blir jag ännu osäker - "varför läser de, men vill aldrig ge sig till känna...?". Jag ser ju på listan att till exempel tiotals personer i länet läser, men har bara en aning om vem en handfull av dem är. Jag vet att denna diskussion pågick redan en gång, och jag säger det igen - jag är oerhört tacksam till er som orkar skriva en kommentar alltid nu som då!!!! Speciellt nu då livet igen faller in i rutinerna och blir mera ensamt är det så värdefullt att åtminstone få en rad som reaktion på bloggen! Det räcker inte med att ni säger "jag brukar nog läsa din blogg" då/om jag ser er - jag vet ju inte att just du var där eller hur du har det om du inte ger dig till känna (det är bara att välja "anonym" efter kommentarboxen och skriva in de konstiga bokstäverna, men skriv gärna också ditt namn el något jag känner igen dig på efter kommentaren, så jag vet vem du är!)! Så vi får se hur det blir i fortsättningen, skriver jag här eller gör jag det per email och dagbok i stället (fast då faller fotoelementet rätt långt bort och det är en av sakerna jag tycker om med bloggen). Anyway, nu vet ni vad som rör sig i huvudet på mig, ifall det blir pauser :)!
9 kommentarer:
Hej, japp jag erkänner jag läser din blogg när jag hinner mellan barn, mat o fotbollsträningar. Är inte så datakunnig o brukar hålla allmänt låg profil. Jag gillar dina fina foton o läsa om dina äventyr med D.Nu när jag har brutit isen o fått upp ångan så skall jag nog kommentera igen.
Nette H.
hej! alltid bra att kunna skriva av sej, jag skulle inte kunna blogga o vara så öppen, så det lyfter jag på hatten för att du kan. o dagbok blir det inte ofta för mej tyvärr kanske det skulle vara bra att skriva nu som då.
kram mamma T P.s L hälsar åt D.
Hej! Ja skolstarten närmar sig, inte måbga timmar kvar. Och sommarn har flugit iväg.. D och du kom er inte till oss i sommar. men hösten e lång;)Sköt om er!D´s småkusin
Hej från Kokkola! Jag måste nog erkänna att jag är superlat med att kommentera, borde kanske skärpa mig. Då jag läser om er vardag minns jag samtidigt min egen tid med småbarn i huset och det väcker ju tankar och åsikter som kunde ventileras i kommentaren, men för det mesta stannar det vid tanken... Ha en skön sensommar (för nog är det sommar ännu). Carina
Nette H: vad bra, inte var det väl så farligt... :)? Jag blev jätteglad och roligt om man kan "konversera" denna väg också!
T: du har ju blivit väldigt duktig på att skriva kommentarer i allafall :), vem vet, kanske vi snart har en blogg hos er å :)?
Småkusin: hoppsan, ja, vi skulle ju hinna till er å....det hade jag glömt. Du har säkert fullt upp med jobbet dessa veckor, men ska sätta det bakom örat - märker att jag mer och mer måste hitta på program åt D, så det är tacksamt om vi kan komma o hälsa på!
Carina: tack för att du skrev - speciellt Kokkola är ju lite känslig ort för mig, så det är skönt att höra vem som läser där...skriv gärna egna erfarenheter, det hjälper alltid att höra hur andra haft det!
...och jag hänger med... lite uppehåll kan det bli ibland men jag återvänder alltid :))!
Marianne
Jag vet inte varför jag är så dålig på att kommentera andras bloggar. Via bloggkoll.com vet jag att det är en hel del som läser min blogg också, och precis som du undrar jag förstås vem det är som läser och aldrig ger sig tillkänna. Jag ska försöka skärpa mig för det är ju så roligt att få kommentarer! Och sluta för all del inte att blogga!!!
Bloggen är för mig som ett oändligt långsamt chatt. Förr i världen brukade jag chatta på såna där rullande webbchatt, där man läser och skriver fort fort fort eftersom man pratar samtidigt med varandra, men jag slutade med det eftersom det blev så lätt att jag satt i timtal.
Men många verkar läsa bloggar som de läser tidningar och böcker och har inte behovet av att kommunicera med bloggaren. Det tycker jag är lite synd, för det är så roligt med kommentarer.
Marianne: jag är alltid lika glad att höra från dig, tack för att du läser och kommenterar!
Helén: det beror ju förstås på om man blir inspirerad att kommentera också, alltid måste man ju inte hålla på att göra det - men det är ju roligt att vi numera har kontakt tämligen ofta - i en eller annan form :)!
Matilda: jo, utan kommentarer är ju bloggen bara envägskommunikation och det är ju att kasta bort möjligheterna med den! Och då är det ju lika bra att skriva i egen dagbok, den ger inte hller feedback!
Skicka en kommentar