At home, Wednesday:- Would you like to come with mummy to the graveyard to plant something on granddad's grave?
- no
- Well, do you want to stay home with grandma?
- no
***
At the graveyard:
- Let's get out of the car!
- Nooo (kicking and sobbing)
- Are you going to wait in the car?!
- No...
Mum leaves the kid in the car, but doesn't feel comfortable with
it. Finds a wheel-barrow.- Would you like to get in?
- Yes (not very enthusiastically).
- Hooooray!
I dag, torsdag, har varit min dag (D har varit 5 timmar vid Lillstugan = dagis, på helt gott humör när vi for dit, medan han varit där, och då vi kom hem :)). Har gjort två trevliga intervjuer i Jstad - ena var jag väldigt spänd över. Intervjuade en ex-politiker (öh, tror han är det...så mycket vet jag om politik :( om något aktuellt på gång i staden, men han var lätt att prata med och faktiskt riktigt snygg tyckte jag :). Sånt piggar ju upp. Sen unnade jag mig lunch på ett av mina favoritställen i stan - After Eight café. Oftast har de god mat, mycket smakfullt serverat och stämningen är kulturell och trevlig. Tyvärr var det ärtsoppa på menyn, vilket var en besvikelse, man skulle ju vilja äta något annat än det man kan värma upp ur burk hemma, men ändå var det trevigt att sitta där med ett levande ljus på bordet. Tog foto, men det blev skakigt, och täcktes inte fota mera, ville inte verka alltför tydligt "lantis i stan en gång i månaden" :).
Sen hade jag en intervju i Nkby för lokaltv angående de
kommande kommunalvalen . Då jag körde hem var jag glad och nöjd. Tänkte att jag nog får vara oerhört tacksam som har möjlighet att göra så väldigt olika jobb, röra på mig, gnugga de små grå då jag skriver om, eller för tv intervjuar folk i ämnen jag egentligen inget vet om och dessutom har chans att träffa så olika människor. Tyvärr är det ju för lite uppdrag ännu (och förstås oftast för dåligt betalt...) för att jag ska kunna försörja mig såhär, men jag hoppas verkligen att jag delvis ska kunna fortsätta i samma stil.Skrev nyss i ett mail till en väninna: Det är både spännande, frustrerande och ångestframkallande att vara i denna situation nu just. Jag vill vara fri som fågeln, men ändå göra det jag tycker om, få respekt och uppskattning för det och dessutom ha goda inkomster……kräver jag för mycket?!
4 kommentarer:
De flesta vill vara fria som fåglarna och göra det de tycker om. Alla behöver få uppskattning för det de gör. Och goda inkomster tackar knappast någon nej till. Men tyvärr fungerar det inte så. Å andra sidan gör inte pengar oss lyckliga. Men det är förstås roligare att leva om man inte behöver fundera på inkomster och utgifter hela tiden. ETT steg mot harmoni är ändå att vara nöjd med det man har och inte drömma för mycket eller kräva för mycket. Det finns alltid de som har det svårare än en själv. Rikedom har, precis som fattigdom, många ansikten. Ha
ett skönt veckoslut! Kram. Maggi
Jag håller med om de tre första meningarna i Maggis ovanstående kommentar - men inte om den fjärde!
Kram, Gunilla
Jag tycker det går alldeles utmärkt att vara harmonisk och nöjd med det man har och samtidigt drömma och även kräva och sträva mot det som är ännu bättre.
För en kreativ och intelligent människa funkar det nog inte att bara sätta sig ned och tänka att jaha, nu vill jag inget mer.
Det ligger väl i allas vår natur att alltid vilja gå vidare mot det som är större och bättre, annars skulle man ju bli ett apatiskt vrak till slut, även om man trivs. Tror jag.
Att kämpa och fantisera är nyttigt för själen! Men man kan ju vara glad ändå, medan man håller på!
Maggi: skrev jag någonstans att jag vill bli rik...? Jag vill ha så pass mycket inkomster att vi klarar oss, så är det inte nu just, jag är rädd för att jag inte ens kommer att lyckas skrapa ihop lika mycket denna månad, som jag miste i vårdstödet (360,-). Å andra sidan är det ju första månaden jag jobbar mera, så jag är optimistisk att det blir bättre och fler jobb dyker upp så småningom. Sen är det en helt annan sak att man ibland helt enkelt "säljer sig för billigt", helt enkelt för att man inte har något val, eller är dum i huvudet :), t.ex. nu med firman som jag startar upp igen är det otroligt svårt att prissätta mina tjänster, vad är lämpligt, måste få så jag kan täcka egna kostander, men ändå inte skrämma iväg potentiella kunder. Ibland blir det så att man tycker så mycket om jobbet att arbetsinsatsen inte motsvarar den lön man får för mödan. Nöjd kan man vara med vad man gör, men i något skede måste man dra sig ur jobb som mera utnyttjar en och satsa på de som har balans: insats - lön. För det finns också sådana jobb!
Gunilla: jag håller med dig - det heter ju att man skapar sin verklighet själva. Man måste våga satsa, ibland släppa greppet om något som inte känns rätt, för att bereda väg för något som däremot känns rätt! Alla kanske inte har möjlighet till det (eller ens behov av det), jag har ändå en viss chans att pröva nu just (kan alltid sälja lite skog...).
Matilda: håller helt med dig!!
Skicka en kommentar