Nya vindar

 Jag och sonen har varit på resa. Han är en bra resekumpan och börjar tycka om resandet lika mycket som jag. Vi gjorde en rundtur, flyg Vasa-Riga (sju timmar mellan flygen) - Billund, Danmark. Där stannade vi tre nätter hos familj jag hittade via "Couchsurfing" - en jättebra familj, där mamman och jag blev vänner på den korta tiden. Dagarna tillbringade vi  på Legoland :).

En dag med sight-seeing i Riga, Lettland mellan flygen (om ni klickar på fotot, får ni det i lite större format). 

2 dagar på Legoland, helt underbart!

D hade barn att leka med i familjen vi bodde hos (10 km utanför Legoland/Billund) - här på baksidan av huset. Lite språkproblem, men Lego och  andra lekar går bra även utan gemensamt språk!

Sen blev det tåg och båt (Stena Line) över till Göteborg. En timme söderut (Kungsbacka) bodde en familj vi träffade i Turkiet för två år sedan. De besökte oss förra sommaren, nu gjorde vi ett "motbesök" och besökte också Liseberg och Universeum i Göteborg. 

I Sverige

Tyvärr fick jag någon magbobba sista dagen, så natten innan vi skulle åka hem sov jag nästan inte alls då febern steg och hemresan blev fruktansvärt tung: flyg Göteborg - Stockholm - Helsingfors - Vasa och sen köra hem en timme än. I Arlanda "talade jag med den stora vita telefonen", men tack o lov behövde jag inte springa på toan annars, kanske för att jag knappt åt något på hela dagen. Kvällen efter hade jag 40,1 i feber - aldrig haft så högt. Det är säkert för att jag måste anstränga mig så på hemresan. Vi kom hem onsdagkväll. På fredagen, på dagen, hämtade Ds pappa honom, så jag fick återhämta mig i lugn och ro på veckoslutet. Men då jag hämtade D på söndagkväll, blev han sjuk......Vilket var mycket trist, inte bara för honom, utan också för att jag skulle börja mitt nya jobb på måndagen! Dessutom hade jag sovit så dåligt då jag själv var sjuk, hade bara hunnit få en natt med normal sömn och så började det igen, så kände mig faktiskt rätt nött då han också fick magsjukan. 

Men på onsdagen fick jag börja som...:

Det har kännts så himla bra! Det är första gången jag har ett eget arbetsrum (hemma räknas inte!) med skylt :). Jag njuter av att ingå i ett stort sammanhang, stöta på vänner och bekanta både på arbetsplatsen (staden Jakobstad) och  i stan. Jag har ändå bott i städer tidigare och märker nu hur jag saknat det. Nu får jag del av både stad och land och tror det blir jättebra. Tycker också det är så skönt att inte behöva "använda mig själv" i jobbet - det vill säga "stå på scen", vilket man ju hela tiden gör som lärare till exempel. Njuter av att få sitta vid datorn i mitt rum :). Kanske det ändras, men jag vill skriva ner hur det känns nu, om det kommer dåliga dagar - vilket det säkert gör! I något skede måste jag säkert framför människor igen, eftersom en del av mitt jobb är att sammanföra föreningar och invandrare, men då tror jag det blir bara trevligt. En annan del av projektarbetet, som är 60% - vilket jag igår fick veta blir 21 timmar 45 minuter i veckan :) - är att söka fram språkprogram. Jag är sååå glad över att detta jobb dök upp i mitt liv, det är precis vad jag behöver! Jag får en basinkomst av ett trevligt arbete, men kan också fortsätta med några av de jobb jag trivs med från förr, men som inte ger tillräckligt med inkomst: lokal-tv, korten, att skriva.

Jag jobbar lite längre dagar ännu nästa vecka - sen har jag två veckor tjänsteledigt, eftersom dagis är stängt och jag inte har barnskötare. Men det blir bara bra. Ska på qigongläger första veckan och sen får vi ha de riktigt skönt med sonen en vecka. Han är tvungen nu att tillbringa mera tid på dagis, men när förskolan börjar i höst, ska jag försöka ha någon dag i veckan som är kortare, så han också får komma hem direkt från förskolan någon dag.

Ute regnar det, värmen har ännu lyst med sin frånvaro, vilket inte stört mig så där jättemycket. Men jag ska nog försöka hållas hemma i maj-juni hädanefter. Tyckte min trädgård var så fin innan jag åkte iväg - under tiden hade ogräsen i princip exploderat......Dessutom har jag en kanin på rymmen igen, suck. Men ändå, vi börjar bli friska nu (sonen haft längre problem med magen än jag hade), jag börjar få fason på arbetslivet och nu är det veckoslut och vi får vila upp. Ikväll ska vi se Ice Age 4 :).

Ha en skön sommar ni med!!!

Hittat balansen, äntligen

Jag är fortfarande lite förvirrad vad jag ska göra med denna blogg. Ibland vill jag skriva längre än man kan göra på facebok, men eftersom här inte mera tycks komma alls kommentarer, vet jag inte ritkigt var jag ska börja skriva. Eller är det dags att börja skriva på dendär boken som jag så länge tänkt på...:)? Eller har jag lyckats laga sådana inställningar att man inte kan kommentera - var snäll och skicka email i såfall (syns ju där i spalten till höger).

I varje fall: det känns som om jag skulle ha svängt en sida i mitt eget liv, äntligen. Eller kanske det bara är sommaren som gör  att livet känns så mycket lättare? Eller att sorgetiden börjar gå mot sitt slut? Att sakna sina föräldrar och nära familjemedlemmar, det kommer väl alltid att finnas kvar, men jag tror jag nu accepterar och har vant mig vid min nya situation. Under de senaste veckorna har jag småningom börjat förstå att det finns många saker jag inte kan ändra på. Det finns allvarliga sjukdomar bland människor jag tycker om, men det förändras inte för att jag vill att det ska vara annorlunda och känner hopplöshet inför deras situation. I mitt företrädarjobb har jag också kännt en otrolig frustration över de finska myndigheternas ageradne i familjeåterföreningsfrågor. Migrationsverket skapar nya bestämmelser hela tiden, som gör att det i praktiken börjar bli omöjligt för barn som skickats/kommit ensamma till Finland, att få hit sin familj. Och då handlar det inte om barn från länder utan problem, utan några av de värsta oroshärdarna i världen - barn från Somalia och Afghanistan. Jag kan inte låta bli att känslomässigt bli involverad och det är helt enkelt för tungt. Jag har nu bestämt mig för att jag inte mera tar nya barn att företräda, det är helt enkelt för tungt psykiskt för mig. Jag är ännu för trött på någon nivå, jag blir helt enkelt utmattad av kamperna med migri; av strömmen av dåliga nyheter, oberoende vad man försöker göra och hur man än försöker hitta lösningar. Jag har också bestämt mig för att sluta undervisa hela kurser, speciellt för tonåringar....Vikariat gör jag gärna ännu, fast för tillfället väntar jag på att höra om ett jobb på 60 %, som skulle vara perfekt. Då skulle jag få lite mindre splittring i mitt liv, kunna koncentrera mig bättre på några få saker.

Men som sagt - det viktigaste är att jag känner ett större lugn inombords. De senaste veckorna har jag i princip haft ledigt. Men företrädargrejer har dykt upp ändå. Det är också problemet med att vara företrädare - man har jour hela tiden. Jag borde då i början ha förstått att skaffa mig en arbetstelefon, så att jag faktiskt skulle ha kunnat ha ledigt då jag beslutar mig för det, men det är för sent nu.

I varje fall har jag pysslat mycket i trädgården. Vi har med gemensamma krafter - sonen och jag - lagat en fotbollsplan till honom bakom vårt fähus. Samtidigt fick jag ett ordentligt grönsaksland. Härligt! Det ger mig så mycket energi att få pyssla på utomhus och nu då sonen är större, kan vi göra saker och ting tillsammans, eller han kan hitta på något eget, så länge att jag får gjort klart det jag behöver. Dessutom har han ju lärt sig cykla utan stödhjul i vår, så vi kan cykla mera tillsammans.

Kaninerna tuggar galler på gården i en nybyggd bur/hage. En gång har de lyckats rymma redan, men jag gör inspektionsrundor med jämna mellanrum nu, så att jag ska hinna se var de försöka hitta utvägar. De vill inte vara inburade, men tyvärr följde de inte reglerna då de var det - grannens tomt var "off-limits", men det respekterade de inte, så nu får de ta konsekvenserna!

Så här fin var sonen i lördags, då vi kom hem från tre olika studentfester. Han har lidit av den stora mängden björkpollen i år, men nu börjar det äntligen lätta. Förra veckan hade han troligen dessutom en flunsa på köpet, han fick vara hem från dagis hela veckan, efter att jag hämtat honom från dagis på måndagen och han nästan hade 39 graders feber!

ps. jag har ändrat inställningarna för kommentarer - hoppas det funkar nu. Och hoppas jag inte får en massa skräppost igen....men kanske hellre det då än nästan inga kommentarer alls :).