Slutet på vintern

Min kille börjar bli stor - här före första discot :). Föräldraföreningen ordnade  vändagsdisco och D ville förstås vara så fin som möjligt (fast sen blev det kris då han lyckats få en stor ketchup-fläck på blusen precis innan vi skulle åka iväg (och jag hade lovat hjälpa till med serveringen....). 

Stämningen på topp...? Mest sprang barna omkring i korridoren :), men viktigast att de hade roligt!  Först var förskolan - åk 2 i tur, sen tog de större barnen över. Jag hade fått Ds pappa att komma och hämta honom lite senare, så D också kunde delta i discot. D har missat många kalas på klassen, då han just de veckoslutet varit hos sin pappa - nu ville jag att han också skulle ha en chans att vara tillsammans med sina skolkamrater. Och kul hade han, helt rödkindad och helt slut då han for med sin pappa.

*

Det har varit verkligen intensivt - just nu är jag mycket trött. Förra natten sov jag nio timmar, men känner att jag ännu är trött mentalt. Jag har försökt gå på så många utbildningar för kommunala förtroendemän, som jag fått in, vilket betytt att jag haft en fasligt sjå att fixa barnvakter. Jag har också försökt hålla fast vid zumba på måndagkvällarna, så att jag fysiskt också ska orka. Det har varit härligt att kunna ha D med - förra gången zumbade han själv också hela timmen! Men har haft några veckor då jag haft program varje kväll - förra veckan hade jag fyra olika barnvakter anlitade för tre kvällar. Värst är då jag inte hinner hem och natta D. Är jätteglad att också A börjat hjälpa till och har haft D hos sig då  jag till exempel haft fullmäktigemöte. 

Men faktum är att jag känner att jag nu skulle behöva lite Ulla-tid, ingen att ta hänsyn till, bara vila. D har ju inte varit mycket hos sin pappa, annat än veckosluten. I kväll, torsdag, för jag honom dit - men det har varit väldigt svårt att få hans pappa att ta en dag ledigt från jobbet, vilket jag vill så D skulle få lite sportlov ens. Själv har jag ju bara 60 % och är ledig en dag i veckan och tycker inte att jag har råd att ta tjänsteledigt. Jag har stannat hemma tillräckligt med D tidigare år, så tycker att hans pappa borde kunna bjuda till lite nu då jag jobbar utom hemmet. Själv har jag jobb i morgon, men får en kväll helt för mig själv, vilket blir jätteskönt. 

Det är lite av ett dilemma - A och jag har bara vartannat veckoslut tillsammans, då vi båda är barnlösa, så de vill jag hålla. Samtidigt betyder det att jag egentligen aldrig får egen tid, som jag är van med. Jag har ju fortsättningsvis ensamt ansvar för hus, hushåll och D och mycket har igen kommit till med förtroendeuppdraget. Jag måste helt enkelt börja ta egna tiden ibland, annars kommer jag inte att orka. Nu i vår kommer A att ha mycket jobb också på veckoslut, så då blir det ju automatiskt att jag får lite egen tid hemma de veckoslut då D är hos sin pappa. 

 Det som ändå är kul med A är att han hittar på saker och ting. Förra veckoslutet körde vi ner till Tammerfors, besökte hans faster, gick på jazzklubb och bodde på hotell. Härligt med snabb tur, omväxlande. Tyvärr var det min tur att hämta D, så två timmar körning än på söndagkväll efter att vi kommit tillbaka, blev lite tungt. Här den fina domkyrkan i Tammerfors, som vi kikade in i på söndagen, innan vi började köra hem:

En mycket positiv sak är vädret och ljuset! Jag har inga problem med vintern (annat än praktiska.....), redan i januari kommer ljuset, snön är helt ok och i år har jag ju också fått njuta av uteliv med A på hans stuga. Men den senaste veckan har det definitivt varit vår i luften, temperaturen hållits kring noll, har varit tvungen att ha solglasögon då jag kört hem från jobbet för att se ordentligt och vägarna börjar bli bara. Underbart, underbart!!

Nu gäller det bara att hållas ihop till påsken - då är D hos sin pappa och jag får flera dagar för mig själv här hemma. 

Fart på!

Jag har en kvart att skriva. Torsdagar är vanligtvis min lediga dag från jobbet i Jakobstad. Förra veckan upptogs tiden av företrädaruppgifter och i lördags var jag tvungen att ta D med och åka till Vasa av samma orsak. Men i varje fall brukar jag njuta väldigt mycket den första timmen efter att jag satt D på bussen på morgonen och får sitta och läsa tidning i lugn och ro. Det var först någon gång i november i fjol som jag insåg att det ju är dumt att jag måste stiga upp och värma upp bilen för att skjutsa D 1,8 kilometer, då han lika gärna kan ta bussen de morgnar jag inte behöver iväg tidigt. Han själv tycker det är jättehäftigt att åka buss och skulle helst göra det varje dag. Lite i gången lättar vardagen på olika områden - om några år kanske han cyklar till skolan!

Plötsligt blev sonen ett skolbarn då de långa testerna fick ge vika för en ny häftig frisyr :). Här hade han fullt upp med att spela Mario, så han hann inte posera :D. 

Det är full fart på veckorna - jag försöker gå så många skolningar som jag får passat in med tanke på det kommunala. Eftersom jag inte engagerat mig i sådana frågor tidigare, försöker jag ta in så mycket som möjligt nu, men det blir skolningar många kvällar i månaden. Det är ett stort pusslande med barnvakter - då många kurser också går sent, måste jag få någon som kan natta D också. Men jag tror det är så här nu i vår, jag hoppas och tror det kanske lugnar ner sig lite senare. Som tur är har det varit lugnare på jobbet, så jag inte behövt känna press där - och som jag redan skrivit förr, min energinivå är en helt annat än under de tidigare åren. Nu blir jag inte utmattad av kvällsprogram.

Ett litet problem börjar det bli att jag dras till Nykarleby också på vardagarna - då D har gymnastik på onsdag mellan halv fyra och halv fem, brukar jag stanna upp hos A för en kopp te och lite prat. Denna vecka blev det två gånger då han behövde skjuts hem från Jstad. Härligt att kunna träffas sådär kort också mellan "våra veckoslut". Förra veckoslutet vi var tillsammans var vi igen på hans stuga i Vexala. En helt underbar plats, som ett annat land, trots att det tar en halvtimme för mig att köra dit. På lördagen tog han mig på snöskoter tur, med korvgrillning på en holme vi körde förbi. Nästan varje gång vi är på stugan ser vi också havsörnen - det är helt enkelt en underbar plats, där vi trivs jättebra tillsammans.

Snart är det dags att hämta D från förskolan - i dag får han en kompis på besök, så jag hoppas på att kunna läsa lite än i eftermiddag! Här foton från två veckor tillbaka, detta veckoslut är vi igen tillsammans, då blir det en tur till Tammerfors :).

Det känns nästan som om man var vid världens ände, då öppna havet kommer  emot mitt i vintern. Stormar och vindar har kastat upp flak och samlat dem i stora högar. 

Genomsvettig var jag efter den ca 10 km långa turen, men det var jätteskönt - speciellt som jag fick sitta i varm träbastu efteråt. Trots att vi bara var lite över ett dygn på stugan, kändes det nästan som en semestervecka!

Tänk att jag också hittat en som jag kan skida sida vid sida med :). Det känns helt fantastiskt!

Förra veckan var jag barnvakt - fast det är ju inget betungande jobb mera, speciellt inte då sonen får leksällskap. Och speciellt inte då de kommer på att de kan skotta snö åt mig :D. Före det hade de hämtat in en vedkorg, hurra!