Taking a break!

I'm sooooo happy to be able to show you this picture - I've began to pack for our trip to France and for the first time D will have use of his new passport :). He is at his dad's this weekend, which is perfect. I stayed home from work on Friday - this time I wasn't going to work "half-well". Many times I've felt I have a cold coming on but thought "well, it's soon weekend/holidays" or whatever and then felt tired and ill for weeks when I haven't taken the time to rest properly. The problem is that I seldom get a "proper" temperature, just a little rise which makes me feel more exhausted than when I have 38 degrees, for instance. But like I said - this time I wasn't going to jeopardize our trip and stayed home on Friday. I still have a bit of a headache and sore muscles (could also be due to teaching salsa to firstgraders on Thursday :) - but I can take it easy for two days now, so I'm confident that I'll be in shape for our "supertravel-Monday". Starting at 6.15 in the morning from home - hopefully arriving around 10 pm at my friend's house, if all connections have worked out: car - train - bus - plane tp Paris - train - car.

I've had a lot of work lately with the refugees, which of course is a good thing, but I've felt a bit stressed, since there hasn't been time to relax (or write, neither professionally nor here). I find it hard to work full days and on top of that continue at home with cooking, checking my mother's things and getting D to bed (basically full speed from 6 am - 9 pm). I need an afternoon now and then to catch my breath, think of what needs to be done, do bookkeeping (for the refugeejob - otherwise I don't get paid) and other paperwork. I really hope things will fall into a nice pattern after the trip. Spring is also my favorite time of the year - usually I feel energetic and motivated, so that should help as well.

Söndag igen!

Veckorna svischar förbi otroligt snabbt! Mina "lediga" eftermiddagar fylls alltid med jobb, vilket ju delvis är bra, men det kan bli lite väl av det goda också... Farmor åkte hem i tisdags. Besöket gick jättebra, för första gången accepterade D henne och var inte sur mot henne om jag var hemma. Jag tro det funkade att säga: fammo kanske inte kommer mer om du hela tiden säger "jag tycker inte om fammo". Vi hann besöka mommo både på sjukhuset i Jakobstad och sen på bädden, dit hon flyttades på onsdagen - och fredag fick hon komma hem. Jag hoppas att det ska gå bra nu - medicineringen är tillbaka till det hon hade nästan hela förra året, vilket ju funkade bra. Tycker också hon verkar rätt pigg, men man har ju lärt sig att det snabbt kan vända. I varje fall gläder jag mig över det nu!


Fotot med D och snön/isen får illustrera vårt väder. Trots att det har varit kallt har vi haft vissa otroligt vackra dagar med dimma och spetsmönster i träden. Tyvärr har jag inte haft en chans att fota. Dethär kastade jag iväg helt snabbt. Isen beror mest på att värmen läcker från pannrummet, men solen börjar värma småningom. I tisdags trodde jag att jag startat en timme för sent - det var plötsligt så ljust på morgonen. Dagen före hade jag ju åkt iväg klockan fem, och då var det ännu mörkt. :) Nu igen snöar det, flera dagar har det igen varit under - 20, så på dagis har det varit jobbigt då vi inte kunnat vara ute så ofta. Märker hur kort uthållighet jag har - har trivts så jättebra tills nu, men plötsligt känns det inte alls lika kul och jag funderar om jag ska fortsätta med att vara assistent i höst - vilket jag inte ens vet om jag skulle få. Men jag får tänka att min "honeymoon" är över, nu är det lite svacka och sen kanske det igen flyter helt ok. Förstås har jag varit tröttare på grund av oron för mamma också.

Läste någon väderprofet som menade att vi ännu har cirka tre veckor vinter, sen vänder det. Verkligen dags! I helgen har jag lyssnat till Lakha Lama, som var på besök i Jakobstad. Kanske inte riktigt min grej, tyckte det var tungt att sitta och spänna sig för att förstå och höra hans engelska och också vara beredd på att få någon fråga. Han använde dialogmetoden. Visst serverade han många guldkorn, men trots allt var det nog inte värt det det kostade. Har också äntligen haft besök - mina kusiner från finska sidan besökte på lördagmorgonen och en väninna från Helsingfors på besök hos sina föräldrar i Österbotten kom med tåg på lördagen och åkte nyss hem. Typiskt - då någon äntligen kommer, så blir det flera på en gång :) - men hellre så! Snart är sonen igen hemma, en vecka jobb, sen ska han en extra gång till pappa och sen - sportlov :) :).

Otur!

Jag tycker det verkar streta emot med mina försök till förbättring av konditionen. I lördags skulle jag på "dans och terapi" hela dagen. Eftersom farmor är här, behövde jag inte bekymra mig om D. Men det blidde ingen dans :(. Väl framme i -18 graders kyla stod jag och ryckte i ytterdörren i lite över fem minuter (var inte klädd för att stå utomhus länge) tills en minut innan kursen skulle börja och då ingen syntes till, gissade jag att något gått snett. Vet inte ännu vad, men jag tippar att kursen blev inställd, men ingen behagade meddela mig.

I dag tänkte jag att jag ska inleda min Batukakurs i arbis. Den hade ordnats två gånger, men förkylning och sen annat program hade gjort att jag nu först skulle inleda den, eftersom den också blev inhiberad förra söndagen. Där satt jag sen ensam i stora salen till några minuter före...kunde knappt tro det skulle hända igen - men ingen dök upp. Till sist visade sig att kursen bara gått tre gånger - det hade jag helt missat :(. Kunde inte beskylla någon, men var nästan gråtfärdig. I bilen på väg hem bestämde jag mig för att beställa Zumba-dvd. Jag orkar inte med kurser på kvällarna och inte verkar det ju bli till något på veckosluten heller, så jag hoppas att jag kan förhöja kondisen hemma i vardagsrummet i varje fall!
****
Så lite gladare saker: min väninna ringde från södra Frankrike i dag - det var så underbart att prata om resan!! Även om det inte precis är badväder där ännu i mars, bor hon ändå femton minuters promenad från havet - blir underbart att snusa på havsluft!

Mamma verkar klara upp denna gång också. Hon har kissat ut två kilo på två dagar, så det hade samlats en massa vätska. Inte konstigt då de hade tagit bort vätskedrivande medicinen från medicinlistan, fast hon använt dem i över ett halvt år. Jag hoppas verkligen att medicineringen nu blir rätt och att hon ännu kan bo med oss (och på ålderdomshem på intervallvård medan jag och D är på semester).

I morgon blir det en lång jobbdag - den är egentligen orsaken till att farmor kom detta veckoslut. Åker hemifrån klockan fem på morgonen, hämtar "min" somaliska flicka på förläggningen, åker till Karleby (en timme) och därifrån tar vi sedan tåget två timmar till Uleåborg för förhör hos migrationsverket. Troligen är jag rätt mör då jag kommer hem någon gång sju-tiden på kvällen.

Ut i världen!

Huu, kan knappt fatta det själv, har just bokat sportlovsresa, var otroligt spännande :). Första veckan i mars flyger jag och D till Paris och tar oss därifrån med tåg till Montpellier. Tre hela dagar framme och sen igen en dag resa och kanske en natt i Helsingfors - och sen en dag till att återhämta sig hemma innan jobbet igen börjar. Nu har jag verkligen återgått till att vara mig själv - kontot är nästan tomt och jag bokar utlandsresa :) :).

ps. det blev ett kortvarigt glädjerus, fick igen ringa ambulans till mamma då hon hade jättetungt att andas. Få se om hon orkar hem ännu en gång.

A bit busy

Hej! Vi är alla vid liv, men jag försöker pressa in jobb, tid med D, egna intressen - då blir det inte mycket kvar för annat. Förra veckan var faktiskt en riktigt positiv vecka, helt snabbt:

* fick meddelande om att mitt brev till vägverket i maj 2008 har "burit frukt" - så fort marken tinar ska 60-skylt sättas upp. Just nu får man köra 80 förbi vårt hus.
* fick samtal från rådgivningen, de hade fått rapport från sjukhuset och undrade om mammas blodprov. Fick frågat om råd och de läste vad som stod i rapporten. DET VAR HELT ANNAT ÄN VAD DEN (%&(%#/¤% LÄKAREN SAGT!!! Det finns uppföljning, inget är avbokat, man bara väntar på att olika värden ska bli bättre. Trots att min mamma ju har en massa svårigheter i kroppen, så finns det ännu saker och ting man kan göra - jag behöver inte vara inställd på att hon avlider de närmaste dagarna!
* mamma har faktiskt blivit en aning bättre dag för dag! Ser mera energisk ut och orkar göra något annat än bara sova också!
* Var på fortbildningen en eftermiddag. Underbart att sitta och lära sig på en föreläsning :).
* Tog årets första simtur i fredags då jag förde D till hans pappa
* var på repetition av Reiki II lördag och söndag. Fick igen en känsla av magi med reiki - så enkelt, men så effektfullt! Så fin känsla i gruppen.