Jag tycker det verkar streta emot med mina försök till förbättring av konditionen. I lördags skulle jag på "dans och terapi" hela dagen. Eftersom farmor är här, behövde jag inte bekymra mig om D. Men det blidde ingen dans :(. Väl framme i -18 graders kyla stod jag och ryckte i ytterdörren i lite över fem minuter (var inte klädd för att stå utomhus länge) tills en minut innan kursen skulle börja och då ingen syntes till, gissade jag att något gått snett. Vet inte ännu vad, men jag tippar att kursen blev inställd, men ingen behagade meddela mig.
I dag tänkte jag att jag ska inleda min Batukakurs i arbis. Den hade ordnats två gånger, men förkylning och sen annat program hade gjort att jag nu först skulle inleda den, eftersom den också blev inhiberad förra söndagen. Där satt jag sen ensam i stora salen till några minuter före...kunde knappt tro det skulle hända igen - men ingen dök upp. Till sist visade sig att kursen bara gått tre gånger - det hade jag helt missat :(. Kunde inte beskylla någon, men var nästan gråtfärdig. I bilen på väg hem bestämde jag mig för att beställa Zumba-dvd. Jag orkar inte med kurser på kvällarna och inte verkar det ju bli till något på veckosluten heller, så jag hoppas att jag kan förhöja kondisen hemma i vardagsrummet i varje fall!
****
Så lite gladare saker: min väninna ringde från södra Frankrike i dag - det var så underbart att prata om resan!! Även om det inte precis är badväder där ännu i mars, bor hon ändå femton minuters promenad från havet - blir underbart att snusa på havsluft!
Mamma verkar klara upp denna gång också. Hon har kissat ut två kilo på två dagar, så det hade samlats en massa vätska. Inte konstigt då de hade tagit bort vätskedrivande medicinen från medicinlistan, fast hon använt dem i över ett halvt år. Jag hoppas verkligen att medicineringen nu blir rätt och att hon ännu kan bo med oss (och på ålderdomshem på intervallvård medan jag och D är på semester).
I morgon blir det en lång jobbdag - den är egentligen orsaken till att farmor kom detta veckoslut. Åker hemifrån klockan fem på morgonen, hämtar "min" somaliska flicka på förläggningen, åker till Karleby (en timme) och därifrån tar vi sedan tåget två timmar till Uleåborg för förhör hos migrationsverket. Troligen är jag rätt mör då jag kommer hem någon gång sju-tiden på kvällen.
4 kommentarer:
Vad kul att det blir en resa! Och skönt att din mamma är lite bättre!
Underbart med din resa!!
DET kommer att bli som bomull för dig att komma till sydfrankrike även om det inte är badväder.
Skönt att höra att allt går framåt för din mamma!!!
Kram!!
Oj nej, vilken otur att när du äntligen var på plats o ort för att delta, så fanns ingen kurs. Speciellt då det alltid är en bit att åka, för att komma nånstans.Skönt att din mamma kryar på sej och ni har en riktig äventyrsresa framför er mad D. Härligt.Packa minimalt med grejer så ni har så lätt som möjligt att ta er fram.Brukar du ha en resemedicinpackning med? nu då du åker med D kan det vara bra att tänka på. Skitu och spysjuka är ju jobbiga när man ska resa o använda allmänna wc;n så en basmedicn till dem kan vara nåt att tänka på.Kram K.
Anna: verkligen!
Annika: tack - ser verklgien fram emot resan. Blir spännande! Kram!
Katri: tack för tipsen, det hade jag inte tänkt på! Vi ska ju bo i familj, så vi får säkert låna vid behov, men säkert bra att ha med något ändå. Snart ska jag börja packa :). kram!
Skicka en kommentar