Fick igår meddelande av Ds pappa att han flyttar till Tammerfors. Blev rätt omskakad först, eftersom det ju betyder nyplanering -han bor då tredubbelt längre bort än nu. Men det kanske blir rätt bra ändå, träffarna ändras till var tredje vecka från hösten, men då fyra nätter i ett. Jag får fyra timmar bilsittning de veckosluten - ska skjutsa honom till Seinäjoki (en timme härifrån) och pappan hämtar honom med tåg, kommer med ett, plockar upp sonen och hoppar på nytt tåg som går söderut (en timme med tåg från Seinäjoki). Samma procedur, men tvärtom när D kommer hem igen.
Tror det till och med blir bättre för Ds del - hans vardag rubbas inte så ofta och så hinner han vara ordentligt med pappa, då han en gång far dit. För min del betyder det att jag kanske kan ta en tur till Hfors lite oftare (om jag kanske följer honom till Tfors någon gång), men å andra sidan får jag se hur det går med arbete. Vet ju inte än vad jag jobbar med till hösten, får hoppas att det går att ordna så jag kan åka tidigare de dagar jag ska föra/hämta D. Blir det mindre jobb, så blir det ju inget problem. Min mamma har jag ju hur som helst tänkt får börja mera regelbundet fara på intervallvård - det blir kanske helt bra med vart tredje veckoslut.
Jag tänker fråga pappan om han inte kunde dra ett streck över det som varit (dvs sluta med sitt aviga förhållningssätt till mig), så vi kunde fortsätta på lite vänligare basis framöver. Hur det lyckas, eller om jag ens vågar säga något, får vi se.
5 kommentarer:
Förstår att du blev skakig först, men jag tror alldeles säkert att det blir som du säger: en förändring till det bättre! Ibland måste man bara få lugna sig lite först, innan man får syn på fördelarna. Och: Life is transformation, det är ju det enda vi vet med säkerhet. Kram från Gunilla
Det blir nog en bra förändring, om än med bök. men samtidigt säkert bättre för alla inblandade.
Kram!
Låter som det ändå kan bli bra även om det alltid är lite omstyr med förändring. Hoppas er relation kan bli bättre också!
Gunilla: så är det, jag önskar bara att jag äntligen skulle få lite mera lugna år, utan en massa "grundläggande" förändringar - ei vanha enää jaksa :). kram!
Annika: visade sig att det inte är så självklart med längre mellanrum, vi får se hur det blir! Man får göra det bästa av situationen. kram!
Anna: jag hoppas det med, denna gång har det gått att lite diskutera alternativen också, vilket ju är lovande!
Hoppas och tror att förändringen blir bra! Och ta mod till dig för att "reda ut" ert förhållningssätt. Synd att jag inte hann komma och hälsa på D när jag var hemma, men måste ta det nån annan gång.
Skicka en kommentar