lördag 30 oktober 2010

Inte så illa senhöst



Jag har alltid lidit av vår mörka höst, men hittills har det inte varit så illa. Tack vare potatisupptagningen fick jag njuta länge av frisk luft och den sol som fanns tillgänglig. Sen blev det sämre då seg hosta invaderade sonen (och jag fick en något kortare släng av det) - någon motion har det inte blivit efter det. Men vi har fått tämligen mycket sol ändå, vilket är härligt och eftersom snön också fallit några gånger, har den också piggat upp. Förra veckan när jag körde till Nykarleby var det otroligt vackert på vägen - dimma steg upp och soluppgången färgade himlen och molnen. Jag knäppte några foton genom bilfönstret samtidigt som jag körde, så kvaliteten är ju inte den bästa, men kanske ni får en känsla av hur det var!

Efter detta ska jag packa det sista och om cirka fem timmar åker vi iväg till Vasa (en timme) och sen blir det dags för vår semesterresa till Turkiet!! Mommo fick åka till bädden redan i går, hon har inte mått så bra denna vecka, trots (eller kanske för att) hon haft sin kusin på besök några dagar. Igår hade hon igen väldigt tungt att andas. Jag har bävat för hur det ska gå - varje gång vi varit på väg på någon sorts resa i år, har hon hamnat på sjukhus just före. När jag pratade med bädden och lite förvarnade om att hon kan hamna in tidigare, sa de att det kan bero på otrygghet. Det är lessamt, men om jag inte får åka iväg hemifrån någon gång, blir jag knäpp! Nu får hon i varje fall bra omvårdnad och jag hoppas de lyckas knåpa ihop en bra medicincocktail så hon ska klara vintern. Är lite orolig, våra vintrar är inte till för svaga, hjärtsjuka människor - speciellt inte då det finns två "aktiva" människor (det vill säga, som rör sig bland andra) och drar på och med sig en massa bobbor hem. Voi suck detta land och detta klimat!! Men nu blir det att tanka sol och sen börjar jag plocka fram julsaker :) .

Jag har haft full rulle med jobb i höst, fram tills nu. Jag hoppas och tror det blir lugnare efter semestern, kanske jag äntligen skulle få en chans att pröva på att skriva något annat än artiklar, vi får se. I varje fall tror jag att jag har mera ork och tid för både son och mor resten av året. Skönt!

Till sist ett foto på vår Pekka, som blivit stora pojken! Han kikar genom trappan på bilden. Efter vår resa blir det besök till veterinären för hans del för att få reda på vad han egentligen har för fel - och kastrering blir det också småningom dags för.

Ha det gott där i Novembervardagen!

3 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Vad fint att höra att du känner att du inte är lika trött av höstmörkret som annars. Sådant kan göra stor skillnad för resten av vintern. Bilderna är vackra trots att du tagit dem i farten. Jag älskar det där kyliga ljuset! Så speciellt för nordligare breddgrader under höst och vinter. Får mig att minnas mina vintrar i Umeå! Nu hoppas jag att din mamma klarar både er bortavaro samt resten av vintern väl. Det ÄR tungt för både henne och dig. Att vara beroende av andra är jobbigt, men det är också svårt att alltid vara den som "måste" finnas till hands.
Många kramar!!

Anonym sa...

hej, roligt att igen "höra" hur ni mår och vad som händer. Hoppas ni får en jätteskön resa. Förstår att det känns oroligt när mommo inte mår bra, men som du säger så får hon nu bra vård. Du och D ska fokusera på er själva. Njuta av solen, värmen och av att vara tillsammans. Pekka är annars helt underbar! Ha det så skönt!! Kram Kiika

Anna, Fair and True sa...

Njut som ni bara kan av solsemestern! Din mamma kommer ha det bra här hemma. Du orkar mer sedan om du varit iväg. Så inget dåligt samvete!