Jag hade den stora äran att få intervjua Mark Levengood för några veckor sedan, då han höll en föreläsning i Nykarleby. Jag var rätt nervös före, men han var jättesnäll och trevlig, skulle ha kunnat prata hur länge som helst med honom, men föreläsningsorganisatören började vifta "time-out" i bakgrunden i ett skede :). Fick nyss höra att det fanns en bild på oss på Radio X3Ms hemsida, det måste jag ju kopiera hit :). Köpte alla hans tre böcker - i går kväll läste jag nummer två klar då D somnat och satt och fnittrade för mig själv. Han har en härlig humor, "a way with words" och bjuder på mycket tänkvärt. Här ett foto till som Anders Wingren, arbisrektorn, tog på oss, man ser riktigt hur förtjust jag är :):
Det känns som om jag hunnit med massor redan i dag - D håller troligen på att bli förkyld, han har sovit oroligt i två nätter. Som vanligt vaknade jag fem-tiden i morse och insåg att det är grannens bil som jag jag numera vaknar till. Tidigare i vinter var det deras sons bil klockan sju, nu är det pappan som åker klockan fem. Helt klart är jag i bättre form, då jag tydligen behöver mindre sömn nu. Ungefär samtidigt skrek D till, han hade en mardröm och fick flytta över i min säng. Vid sex gav jag upp och insåg att jag har ett ypperligt tillfälle att påbörja min goda föresats - for ut på en kort promenad och joggade också lite, eftersom jag ville hem snabbt. Mormor kommer hem först i dag och jag ville inte att sonen skulle vakna och komma ner till ett tomt hus (fast jag hade satt på Bolibompa för säkerhets skull). Känns bra med promenaden, hoppas kunna fortsätta i samma stil de morgnar då jag vaknar tidigt.
I natt drömde jag att jag födde en liten flicka, vad månne det betyder...? Kommer jag äntligen i gång med skrivandet och andra kreativa saker? I går fick jag klart en översättning, som jag jobbat på i över en vecka (inte enbart förstås). Samtidigt skickade jag in företrädarbokföringen (utan den får jag ingen lön), så det känns som om jag fått avslut på vissa saker i varje fall. Företrädarskapen fortsätter förstås, men jag hoppas verkligen det blir mindre intensivt framöver. Har haft ett verkligen tungt "fall" i vinter - en två-årig somalisk pojke, hur underbar som helst, men det har varit en himla massa myndighetsfajter. Nu hoppas jag på lite mera luft i tillvaron igen, jag fick ju en påminnelse om att jag inte klarar av jobb, hemmet, mamma, sonen, djuren, motion OCH nöjen/dejtar/socialt liv utan en helt ledig dag någon gång! Jag fick vara ensam hemma i lördags och hade en riktigt ordentlig utrensning - huvudvärk och bottenhumör. Orkade inte göra ett smack på lördagen, försökte jag, tappade jag saker, hittade ingenting och blev helt rabiat på hela tillvaron. Grät så det skvalade mellan varven. På söndagen vaknade jag som en ny människa :) (trots dålig sömn igen pga fallande snö/is från taket och halv storm där ute).
Om jag hinner ska jag ringa en person med städfirma i dag och se om hon kanske kan komma till exempel en gång i månaden och hjälpa mig med städningen. Nästa vecka har jag beställt lunch till min mamma från hemservice. Matlagningen är ett av mina största stressmoment, konstigt nog har jag ingen fantasi på det området, oftast känns det bara frustrerande och tungt att försöka hitta på något. Speciellt om jag jobbar hemma. Då skulle jag vilja kunna fokusera på det jag håller på med och inte mitt i behöva börja fundera på vad vi ska ha till lunch (mamma är rätt begränsad med vad hon kan/vill äta). Sen kommer dåliga samvetet till då det blivit mycket halvfabrikat de senaste månaderna igen. Till sommaren blir det säkert bättre igen....I morse hade vi ännu minusgrader, men snön SMÄLTER, hurraa! Livet återvänder sakta men säkert också till våra breddgrader.
Det känns som om jag hunnit med massor redan i dag - D håller troligen på att bli förkyld, han har sovit oroligt i två nätter. Som vanligt vaknade jag fem-tiden i morse och insåg att det är grannens bil som jag jag numera vaknar till. Tidigare i vinter var det deras sons bil klockan sju, nu är det pappan som åker klockan fem. Helt klart är jag i bättre form, då jag tydligen behöver mindre sömn nu. Ungefär samtidigt skrek D till, han hade en mardröm och fick flytta över i min säng. Vid sex gav jag upp och insåg att jag har ett ypperligt tillfälle att påbörja min goda föresats - for ut på en kort promenad och joggade också lite, eftersom jag ville hem snabbt. Mormor kommer hem först i dag och jag ville inte att sonen skulle vakna och komma ner till ett tomt hus (fast jag hade satt på Bolibompa för säkerhets skull). Känns bra med promenaden, hoppas kunna fortsätta i samma stil de morgnar då jag vaknar tidigt.
I natt drömde jag att jag födde en liten flicka, vad månne det betyder...? Kommer jag äntligen i gång med skrivandet och andra kreativa saker? I går fick jag klart en översättning, som jag jobbat på i över en vecka (inte enbart förstås). Samtidigt skickade jag in företrädarbokföringen (utan den får jag ingen lön), så det känns som om jag fått avslut på vissa saker i varje fall. Företrädarskapen fortsätter förstås, men jag hoppas verkligen det blir mindre intensivt framöver. Har haft ett verkligen tungt "fall" i vinter - en två-årig somalisk pojke, hur underbar som helst, men det har varit en himla massa myndighetsfajter. Nu hoppas jag på lite mera luft i tillvaron igen, jag fick ju en påminnelse om att jag inte klarar av jobb, hemmet, mamma, sonen, djuren, motion OCH nöjen/dejtar/socialt liv utan en helt ledig dag någon gång! Jag fick vara ensam hemma i lördags och hade en riktigt ordentlig utrensning - huvudvärk och bottenhumör. Orkade inte göra ett smack på lördagen, försökte jag, tappade jag saker, hittade ingenting och blev helt rabiat på hela tillvaron. Grät så det skvalade mellan varven. På söndagen vaknade jag som en ny människa :) (trots dålig sömn igen pga fallande snö/is från taket och halv storm där ute).
Om jag hinner ska jag ringa en person med städfirma i dag och se om hon kanske kan komma till exempel en gång i månaden och hjälpa mig med städningen. Nästa vecka har jag beställt lunch till min mamma från hemservice. Matlagningen är ett av mina största stressmoment, konstigt nog har jag ingen fantasi på det området, oftast känns det bara frustrerande och tungt att försöka hitta på något. Speciellt om jag jobbar hemma. Då skulle jag vilja kunna fokusera på det jag håller på med och inte mitt i behöva börja fundera på vad vi ska ha till lunch (mamma är rätt begränsad med vad hon kan/vill äta). Sen kommer dåliga samvetet till då det blivit mycket halvfabrikat de senaste månaderna igen. Till sommaren blir det säkert bättre igen....I morse hade vi ännu minusgrader, men snön SMÄLTER, hurraa! Livet återvänder sakta men säkert också till våra breddgrader.
6 kommentarer:
Ja, Jemayà, du har mer än fullt upp. Det är bra att du förstår att skaffa hjälp. T.ex. städhjälp får man ju göra avdrag för så jag tycker absolut att du skall skaffa den hjälp du behöver. Man behöver inte klara allt själv! Dessutom är det ju fiffigt att få hjälp med det som man tycker minst om att göra och då får man tid över för det som man älskar att göra :)
Jag längtar efter att måla intuitivt. Köpte nya akrylfärger i februari men har inte rört dem ännu :(
Kram!
Bra att du får en ledig dag åtminstone någon gång, även om hela dagen går åt till gråt och huvudvärk. Jag förstår inte hur du orkar med allt, jag blir trött bara av att läsa din blogg, ha haha. Nä, jag skojar förstås, men hoppas nu du får städhjälp så det lättar lite.
F.d. Matildas fikarum
Jag tycker också ofta att vardagsmatlagningen kan kännas tressig och oinspirerad. Tyvärr. Och har inga bra råd att komma med.
vad roligt att du fått träffa Mark Levengod. Han är en av mina absoluta favoriter om man pratar kändisar. Han verkar ha både hjärta och hjärna på "rätt" ställe! :-)
Stor kram och hoppas D snart är frisk igen!
Klart Mark var snäll!!
hela han utstrålar en sådan värme och snällhet.
ROLIGT att du fick intervjua honom!!
Heja städhjälpen!! Hoppas du kan leja sådan!!
vardagsmatlagning? det tråkigaste som finns, och d¨gillar jag att laga mat. det är bara det att jag sitter fast i samma gamla trista recept hela tiden!
Pia: jag skulle ju ha kunnat skaffa hjälpen redan t.ex. i höstas (före det hade jag itne pengar), men jag har helt enkelt inte kommit att tänka på det!! Nu kände jag att något måste bort och kom då fram till att detta blir lösningen, vill inte flytta och vill absolut inte klippa bort det sociala heller. Hoppas du hittar en lämplig dag att boka in för målning, det gör så gott! kram!!
FD Matilda :): tur att det nu inte bara blir tungt att läsa - fast jag kanske nog itne har varit så upplyftande att läsa heller....får hoppas på bättre tider - och i princip har det sakta men säkert blivit bättre sen december. Bloggar du alls mera? HOppas allt bra med dig - kram!
Saltis: D verkar bara ha fått lite hosta, som tur är! Skönt att höra att det också finns andra som inte hoppas av iver över att få tillreda lunch :). Jag visste egentligen inte så mycket om Mark tidigare, bara sådär ungefär vem han var, men det var verkligen en positiv överraskning att få prata med honom och lyssna + läsa honom! kramar!
Annika: Eftersom jag inte visste så mycket om Mark tänkte jag att han kanske kan vara snorkig, det finns ju sådana "stjärnor" också som kanske inte tycker att det inte äs så viktigt att vara trevlig med en smått nervös lokaltv reporter :). Nu vet jag att han är varm och go med alla! Förutom att jag har mycket begränsat antal recept jag kommer på, brukar jag bli frustrerad då jag söker nya recept och de ofta innebär att jag borde köra till stan för att handla. Här i Jeppo finns bara riktigt basgrejerna, inga finesser :(. men nästa vecka har jag beställt lunch från hemservice åt mamma - städerskan hade inte tid förrän efter påsk :(. kram till dig!!
Jag har inte bloggat sedan före jul och funderar fortfarande på om jag ska börja igen. Jag tycker ju om att skriva, men det är mer arbete med en blogg än att bara skriva texter och lägga in bilder, i alla fall om man vill ha någon form av dialog med sina läsare. Vi får ser hur det blir, jag kanske startar om igen om ett tag.
F.d. Matildas fik
Skicka en kommentar