- Va mamma sei? (vad säger mamma?)
- pjat, mamma, pjat!! (då mamma blir och titta för länge på någon bild eller börjar fundera på annat då det t.ex. ska läsas saga :)
Tänkte skriva om Ds språk, så jag själv kommer ihåg senare. Det var ju rätt mycket hallå om den saken för över ett år sedan, om ni kommer ihåg. Nu talar D riktigt bra dialekt och finskan börjar småningom också lossa. Det lustiga är att han har en helt fruktansvärt svensk accent då han säger något på finska!
"R" funkar inte och vissa andra bokstäver kan låta lustiga mellan varven. "Lallen" (nallen), "slant" (snart) är några exempel jag just nu kommer på. Tyvärr har han valt ett finskt ord som utfyllnad i svenska: "tossa" (eg tuossa=där), som han hela tiden säger. "Kåta" (öh, korta vokaler :) är en sammanblandning av både "skåda" (titta på dialekt) och "kato" (titta på finska), behändigt på båda språken.... Sen kan det blir lite lustiga namn, vem tror ni "Flumrik" är i Mumin? Jo Snusmumriken. "Sliff" är säkert lättare :). Sen har han också haft en tendens att helt enkelt lämna bort första delen av ord: ´fin (delfin) och ´ans (ambulans)...
Ordföljden är det lite si och så med också. "Ma nä veit" är typiskt (jag vet inte), "ma" kommer från finskans "mä" (jag), men har av någon orsak blivit utan prickar....Då jag frågar, "vem?!", säger han JAAG - så han kan nog :).
Jag är inte mera orolig, trots att språket inte ännu sitter som det ska. Stora framsteg har gjorts under året och nu förstår också andra än jag vad han säger och det har jag förstått ska vara en etapp i treårs åldern.
Hade tänkt sätta till en videosnutt där man hör lite av hans tal (tror det var i januari), men det verkar inte ha funkat. Började på detta inlägg i november...så det blir lite besvärligt att få in det nu i mars, ska se.....Hurra, nu fick jag det att funka - nu får ni en rejäl dos "tantprat" och Jepodialekt också :) (ps. jag borde kanske tillägga att språket redan nu, några månader efter, är mycket bättre - hans :) - och här var han blyg för kameran dessutom).
10 kommentarer:
Åååå vad ROLIGT att få höra både dig och D prata!! :-)
Vilken härli dialekt även om jag ahde svårt att förstå allt hela tiden haha :-)
Liknar norrländskan en del tycker jag men det kasnke bara är för en som itne är så van vid er dialekt?
Kul att han börjar prata mer och mer nu också. Så att du förstår. Ofta förstår de ju mycket själva innan de riktigt kan sätta ord för allt de vill säga.
Jag tycker det 'är så roligt och intressant med just språkutvecklingen hos barn. Så fascinerande hur mycket de kan lära sig på så kort tid!!
Hoppas ni får en riktigt fin helg!
kramar!!
Härligt! Precis som för vår äldre pojk så är det konsonantkombinationerna som är svåra, men det ger sig och om inte så får han säkert hjälp senast i förskolan.
Vår lilleman är däremot otroligt verbal (tänk vilken skillnad på syskon), han pratar Vööro-språåtji, högsvenska och litet finska, där är ett par barn på dagis som pratar finska så han har snappat upp. Det är lustigt att notera att han byter till högsvenska då han gör nåt de lärt sig i dagis:). Själv vill jag gärna att han lär sig dialekten ordentligt, den är en rikedom.
hälsar B-M
Saltis: jag antar att våra dialekter påminner om dem i norra Sverige - rätt logiskt, eftersom våra förfäder högst troligen kom från de trakterna också! Ja, det är fantastiskt hur en liten människa blir både ..en änniska och en unik sådan. Fascineras ständigt av hur hans tankar går i helt egna banor, hur han plötsligt kommer ihåg otroligt bra och gör intressanta slutledningar :). Helt underbar ålder!!! kramar!
BM: ibland har jag funderat om jag ytterligare krånglar till livet för D, då jag talar dialekt trots att jag vet att han ännu kommer att behöva standardsvenskan också. Men trots att det tar sin tid, tror jag att det ordnar sig så småningom - han hör mig prata många språk och jag hoppas det ger honom en grund att bygga sina egna språk på också. Och dialekten vill jag absolut att han ska få - det är ju ett unikt band bakåt genom generationerna. Tänk att tala på ett sätt som bara några tusen här på jorden gör (Jepodialektin )! Dessutom är det ju mitt verkliga modersmål, vilket jag tror är det "intimaste" språket man har - och det vill man ju dela med sitt barn!
Don't know what is being said, but D's voice is so cute! Is that you talking to him?
jj
Ja precis, dialekten är känslospråket, det som är en allra närmast. Högsvenskan kommer nog.
Är litet störd på min äldre son (12 år) som enligt min mening inte alls pratar ordentlig dialekt fast han bott här hela livet (och tillbringat mycket tid med sin morfar som talar gammal, genuin Vörådialekt). Tex så saknar han det tjocka "L" som är typiskt för Vörådialekten. Men då man hör på de andra ungarna så talar de likadant, blandar ihop dialekter. Det är tidens gång, antar jag. Och våra föräldrar har väl tyckt samma sak om oss, antar jag, att vi inte talat "äkta", då språket utvecklas.
Är fascinerad av de österbottniska dialekterna och så glad att jag har en :)!
hälsar B-M
Hade lite problem att förstå både D och dig ;)
Ååh, gulla!! Snart kommer jag hem ti Jepo o då måst ja bara kom å häls på er :)
Jag fattar ju allt, men så är jag ju van vid den grovmälda Närpesdialekten också ;-)
Dessa österbottniska dialekter är så nära gammelsvenska man kommer.
Alla borde se Fredrik Lindströms svenska dialektmysterier, speciellt då de är i Österbotten. Coolt.
Högsvenskan kommer ju alldeles säkert. Tycker att österbottniska kids har den som hand i handske, och man märker att det gärna bli stockholmska av den, hehe!!!
Julie: yes, it's me. I taped it many months ago, because I thought it will be interesting in the future to hear how the language was developing - he's been slow with his speech, but then he also has two languages to learn. He was a bit shy about the filming :).
BM: det stör mig lite också att D inte använder Jepodialektins "ÅO" ljud ("båoli"), men får bara hoppas att det också kommer så småningom :).
Anna: ojdå, måste tala standardsvenska om vi träffas någon gång ;)
Victoria: ser fram emot det!!!
Annika: duktigt!! Som sagt, D hör mig ofta tala standardsvenska, så jag hoppas att det inte blir svårt för honom sen i skolan heller att lära sig "skriftspråket". Vi ser rätt många dvd:n på rikssvenska och Bolibompa, så det ligger nära till hands att det blir den accenten sen senare :). kramar!
Jag hade konstigt nog inga problem alls med att förstå er. ;-) Vad stor D har blivit! Och han pratar ju jätteduktigt. :) Visst är bloggen ett utmärkt sätt att dokumentera ett barns utveckling! Heffaklumpens utveckling blir ju nedskriven i nästan minsta detalj. Men jag tycker att det är jätteskoj att läsa bakåt ibland och se när han lärde sig olika saker. De äldre barnens utvecklingsskeden finns bara vagt noterade i mitt huvud.
Angående inlägget ovan, så har du verkligen ett ansvarsfullt jobb! Bra att det finns såna som du som ställer upp för dem. Så en guldstjärna till dig! :) Nu måste jag pyssla om en liten sjukling. Ha en fin fortsättning på veckan!
Skicka en kommentar