...och den är inte slut än. Har varit jättetrött mitt på dagen varje dag, lite bättre nu mot slutet, eftersom jag slutat vakna många gånger per natt (oberoende av D). Är det någon som har bra tips på hormonsvängningar? Jag tycks vara helt upp och ner dagen då "rokovikån" börjar (ja, det kom tillbaka på julafton :( , känner mig uppsvälld, gråtig och hyperkänslig. Denna vecka fick jag samtidigt argt mail av Mr X - och nu är vi i fullt gräl. Det är meningen att han ska träffa D idag, jag vet inte om han kommer, hans sista mail igårkväll var några mycket otryckbara ord. På ett sätt lättade det på trycket för mig - jag föredrar ordentligt gräl än elaka kommentarer och pikar i det oändliga. Men det känns igen som att få en visdomstand utdragen att gå till mötet - och hur ska inte allt detta påverka D?! Det har fortsatt så länge nu, och tycks bara bli värre. Men vidare måste man, kan inte annat än tänka att kanske nu - om all skit har kommit fram nu, kanske, kanske vi kan gå vidare.
ps: senare: puuuh. Satte meddelande i morse där jag undrade om vi inte kunde sluta med grälen och pikarna och koncentrera oss på det väsentliga: hans träffar med D. Och allt gick bra! Ds period av rädsla för andra tycks ha gått över, och Mr X och jag var hur vettiga som helst! Och nu är det en månad tills nästa gång. Hurra!
4 kommentarer:
Ensam är du inte med "rokovikosyndrome", har samma symptom precis före jag också, ibland lindrigare och ibland med sådan kraft att man inte riktigt vet varför man beter sig som man gör! Däremot tyckte jag att det blev mycket bättre efter att jag drog ner på kolhydraterna och började använda naturligt fett som smör och grädde istället för växtfetter. Läste sen nånstans att det naturliga fettet stimulerar ösrogenproduktionen.
Mamma Mu
Hjälper att veta att man inte är ensam, men inte är det roligt för det, snarare skrämmande. Dessutom tycker jag symptomen är starkare nu än före D, eller kanske det är åldern :(.
Jo tack, förstår vad du talar om. Dessutom sitter jag i ett land där allt är så förbaskat farligt, pepparsprej med då jag joggar och då jag äntligen började övningsköra bilen var det någon som sade vad jag skulle göra om jag blev utsatt för beväpnat bilrån: säga att JAG TAR BABYN UT. Så då tappade jag lusten för bilkörandet. Vad är det Mr X gnäller om?
Ja, fy vad jobbigt allt verkar med den där Mr X! Fy sjutton.
Förstår att alla bråk med honom tär på dig.
Skicka en kommentar