Zulamit avslutade intensiv vecka

I går, fredagkväll, ordnades en trevlig kväll i Nykarleby (igen en gång, bland annat bildningskansliet är superbt på det!). 20 år sedan barnkonventionen föddes firades med att 18 barn, 0 - 17 år, tände varsin lykta på Nykarleby torg. D representerade dem som var födda 06, vilket jag var jättestolt över. Jag behövde inte heller göra något, han bar sin lykta säkert och målmedvetet, placerade den där det pekades och promenerade lugnt bort - jag hade befarat det värsta (blev lite svettigt att få honom att hållas på sin plats före....), men det gick på bästa möjliga sätt :). En jättefin broschyr hade gjorts över evenemanget, (jag hoppas länken fungerar). Vår egen Zacharias Topelius dikt om Salami och Zulamit var inspirationen, här dikten :

Vintergatan
Och nu är lampan släckt och nu är natten tyst och klar
Och nu stå alla minnen upp från längst försvunna dar
Och milda sägner flyga kring som strimmor i det blå
Och underbart och vemodsfullt och varmt är hjärtat då.

De klara stjärnor skåda ned i vinternattens glans
Så saligt leende som om ej död på jorden fanns.
Förstår du deras tysta språk? Jag vet en saga än
Jag har den lärt av stjärnorna och vill du höra den?

Långt på en stjärna bodde han i aftonhimlens prakt;
Hon bodde i en annan sol och i en annan trakt.
Och Salami så hette hon och Zulamit var han
Och båda älskade så högt och älskade varann.

De bott på jorden båda förr och älskat redan då
Men skildes åt av natt och död och sorg och synd också.
Sen växte vita vingar fort på dem i dödens ro
De dömdes långt ifrån varann på skilda stjärnor bo.

Men på varandra tänkte de i blåa höjdens hem.
Omätlig låg en rymd av glans och solar mellan dem
Tallösa världar underverk av skaparns visa hand
Sig bredde mellan Salami och Zulamit i brand.

Och då har Zulamit en kväll av längtans makt förtärd
Begynt att bygga sig en bro av ljus från värld till värld
Och då har Salami som han från randen av sin sol
Begynt att bygga också hon en bro från pol till pol.

I tusen år så byggde de med omotståndlig tro
Och så blev vintergatan byggd en ståtlig stjärnebro
Som famnar himlens högsta valv och zodiakens ban
Och binder samman strand vid strand av rymdens ocean.

Förfäran grep keruberna till Gud steg deras flykt:
>>O Herre se vad Salami och Zulamit ha byggt!>>
Men Gud allsmäktig log och klart ett sken sig vida spred >>
Vad kärlek i min värld har byggt det river jag ej ned.>>

Och Salami och Zulamit när bryggan färdig var
De sprungo i varandras famn och strax en stjärna klar
Den klaraste på himlens valv rann upp i deras spår
Som efter tusen år av sorg i blom ett hjärta slår.

Och allt som på den dunkla jord har älskat ömt och glatt
Och skildes åt av synd och sorg och kval och död och natt
Har det blott makt att bygga sig från värld till värld en bro
Var viss det skall sin kärlek nå dess längtan skall få ro.

Är den inte fin? Fotot där uppe tyckte jag kunde lite illustrera deras bygge - inte så säker på vad det var jag egentligen hade fotograferat :). Tyvärr var kvällen mörk och regnig, november som sämst. Men jag och D hade en verkligt trevlig kväll, mycket tack vare L och hennes föräldrar som gjorde oss sällskap. Butiker och caféet höll öppet sent, vilket var jättetrevligt - det har jag ofta saknat, att kunna gå på caféer kvällstid. Vi hann inte med alla programpunkter, men i stället blev det en rätt ex tempore, otvungen vandring på småttingarnas villkor. Lite foton hann jag slänga iväg då vi såg eldshowen, vilken var riktigt fin!


T fotade också mig och D :). Efter "elden" kikade vi in i kyrkan och fick höra både fin sång och fiolspel innan vi fick en kopp saft i klockstapeln. Sen var klockan redan åtta och det var dags att köra hemåt, glad och nöjd. Det var en så trevlig avslutning på en mycket intensiv vecka!





Jag var såklart lite trött än på måndagen efter veckoslutets eskapader... men då jag fick höra att det behövdes vikarie på eftis, tackade jag genast ja. Extra pengar är aldrig fy skam och dessutom tyckte jag det var bra att lära mig vad de egentligen sysslar med (kan redan avslöja att jag inte blev så imponerad, det var främst att städa och plocka undan...). Alltså stannade jag längre på måndagen för att lära mig och var onsdag och torsdag till slutet (halv fem) och torsdag till tre. En intervju för lokaltv och en träff med en ny flykting att företräda hann jag också med denna vecka. (Har nu fyra som jag företräder, efter att min allra första blev myndig och jag inte mera är hennes företrädare. Känns lessamt, jag tog henne till mitt hjärta, men vet inte om hon vill hålla kontakten. Hoppas verkligen på det, hennes dotter är dessutom bedårande! )

Hade ordnat en träff för en liten grupp på onsdagkvällen hos min väninna som ger ayurvedabehandlingar, det blev en lång dag. Torsdagen hade jag en ordentlig huvudvärk hela dagen - troligen för att jag dammsugit hela bantis halvt dubbelvikt två dagar, eftersom jag inte förstått att det handlade om ett "teleskop"handtag. Misstänkte nog det, men fick inte ut det jäkla röret...I dag lördag var jag ganska mör, men försökte ställa in mig positivt till kursen i dansterapi jag hade anmält mig till för flera veckor sedan, då denna vecka såg så tom och bra ut att fylla med kurser....Tack och lov ringde läraren att kursen blev inställd! Istället har det varit storstädning för hela slanten, när det blir intensivt hinner jag aldrig med annat än det absolut nödvändiga här hemma och till sist blir jag mer och mer stressad över att det är smutsigt och fullt av grejer över allt. Eftersom jag redan fixat barnvakt till i dag, drog jag nytta av dem en timme så jag fick sätta igång i lugn och ro. Inte hann jag på långt när med allt, men det smutsigaste och råddigaste rummet blev klart och på eftermiddagen tvättade D och jag bilen med gemensamma krafter (äntligen fick jag bort dammet från potatisplockningen...som ni förstår är bilstädning inte det jag prioriterar :). I kväll var det bad på programmet (fast det varit tajt med slantarna mellan varven så har det ändå aldrig varit så dåligt så vi skulle ha varit tvungen att klä oss i lådor :) - lådbilden - men det är ju skoj mellan varven det också) och så fick jag faktiskt honom att somna halv nio (hurra!). Nu blir det ännu en timme av dejt med ett vinglas och tända ljus i det rena tv-rummet :) :). Verkligen skönt då man vet att man är värd det!