tisdag 25 december 2007

Framåt

I morse skjutsade jag D halvvägs till Kby, och för första gången sen D föddes har jag haft en hel dag hemma utan några andra måsten än mat och dryck! Jag har ju varit utan D tidigare, men det har alltid gällt jobb eller nöjen, nu märker jag hur oändligt skönt det är att bara få vara hemma och göra eller inte göra det som jag känner för. Badade och läste min julklappsbok till mig själv: Vägen till kraft - Snabbmat för själen, Barbara Berger. Där emellan vilade jag helt enkelt, har spelat Gregorian Chants och nu spelar jag en julcd med danska Lene Siel, som jag en gång fick i present. Och skriver på datorn :).


Är full av goda föresatser - känns som om det var första dagen på ett nytt år! Har redan fått en massa aha-upplevelser av boken. Tror att den går mycket i "The Secret"-anda (som jag inte ännu hunnit med). Men redan nu har boken hjälpt mig. Blev väldigt besviken över en relation i går, en relation som jag hade hoppats skulle ha lappats ihop av julfrid, men som jag insåg inte gjorde det. I badet, då jag låg och läste, kunde jag släppa om mina arga och sårade tankar och skicka iväg en vit flagga. Jag vet inte om den leder till resultat, men i allafall har jag öppnat en väg mot försoning. "Råkade" se ett avsnitt av Oprah för en tid sedan, där hon hade som gäst en präst som börjat en "rörelse" som går ut på att helt enkelt sluta klaga. Det hörde till ett armband, som man skulle byta till andra armen om man "förföll" till klagan och fick börja om på nytt. Jag ska försöka anamma grundtanken. Nappa tag i mina tankar, när de ger sig av i negativa banor och försöka fokusera på det positiva. Sköna, positiva sista dagar av 2007 till er alla!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Visst ska man få klaga om det är berättigat, men oj vad lätt det blir till en riktig ovana och ofta gäller det ju ändå bara småsaker.

Vad bra att du fick en helt ledig dag!

Anonym sa...

Hej Ulla, Så roligt att läsa dina senaste inlägg och följa med i julfirandet!
Och så är jag så imponerad av din proffsiga blogg, med fina stora bilder -- jag lyckas bara peta in småsmå på min, och inte får jag texten att lägga sig omkring dem som jag vill heller..

MEN det var ju så att vi inte skulle klaga :-) Det tycker jag är en superfin inställning; det finns tillräckligt många gnällspikar här i världen, och man blir så matt i sinnet & skallen av att utsättas för evig kverulans..

Vi får ett superbt 2008, visst!
Kram
Gunilla

Anonym sa...

Låter underbart. Happy for u. Kram Katri

Jemayá sa...

Matilda: det är ju väldigt mycket i luften detta med att man faktiskt skapar sin tillvaro med sina egna tankar - för säkerhets skull tänker jag i allafall försöka göra något åt mina :)

Gunilla: det finns ju så många olika bloggar, får du inte din att funka som du vill, så finns ju andra att välja på. Här har det inte varit så invecklat att lära sig det ena med det andra. Och jo, det ska bli ett härligt år 2008 :)

Thanks Katri, I know you are :)