Decenniet som gick

Såg på en blogg en sammandrag från decenniet som gick och tilltalades av tanken. Det krävde många turer att få detta skrivet och fast ingen orkar läsa det, så var det bra för mig själv att påminnas om alla de positiva händelser och människor som också var en väsentlig del av de senaste tio åren. När jag först tittade tillbaka i minnet kom jag bara ihåg kriserna, men när jag letade fotona höjdes stämningen mer och mer!

2000

Vilken start det blev på årtiondet! Dansskolan jag i det närmaste hade bott på hela året före, ordnade en resa till Kuba och vi var på salsakonsert i Havanna vid millenieskiftet. På fotot med med S, som jag blev vän med under resan (och ännu håller kontakt med:). Tror detta var i Trinidad, då några av oss hade hyrt bil och körde söderut från Havanna. I Havanna träffade jag också min blivande man. På sportlovet åkte jag tillbaka för att ta mig en titt på honom och bjöd sen honom på tre månader till Finland på sommaren. Där emellan köpte jag en bostad i Esbo och pendlade in till jobbet på gymnasiet i centrum av Helsingfors. På hösten deltog jag med två elever som representanter för vår skola i en konferens i Alva i Skottland. Eftersom sommaren förlöpte väl och jag ville satsa på förhållandet, men inte heller hade råd att pendla till Kuba, bestämde jag mig för att gifta mig med el cubano, för att han skulle få uppehållstillstånd i Finland. 25.10 gifte oss i Havanna – faktiskt en av de lyckligaste dagarna i mitt liv, när den väl kom igång, trots att jag inte hade någon familj eller nära vän på plats! (har satt undan bröllopsalbumet på kallvinden och tänker inte söka efter den...).

2001

Började rätt jobbigt, fick vänta i fem månader på att min färska äkta man skulle få alla tillstånd och komma till mig i Finland. I april kom han sen och problemen började nästan med det samma. Jag var trött av den långa väntan och stressad över alla räkningar som samlats på hög, jag hade ju betalat precis allt. Sommaren gick tämligen väl, men på hösten smällde det – helt konkret. I september hotade jag kalla på polisen om han inte flyttar ut. Mådde väldigt dåligt, hade haft många svåra upplevelser under året och samtidigt kände jag också skam över att ha misslyckats – alla olyckskorpar hade haft rätt. Egentligen hade de inte haft en aning om hur illa det kan gå.

På jobbet var det också jobbigt, vi hade fått ny rektor, som inte var kompetent och en efter en började lärarna bränna ut sig då organisationen inte fungerade väl. Hemma blev min pappa tvungen att flytta till sjukhemmet, han började bli aggressiv mot min mamma på grund av ökande demens (på fotot mamma med Totte).

2002

Ännu i februari funderade jag om jag ändå skulle ge min ex en chans, men det sunda förnuftet övervann hjärtats röst och jag sökte skilsmässa i stället. Samtidigt hade jag fullt upp med att planera en internationell skolkonferens som skulle ordnas på vår skola på hösten. Min pappa blev svagare och svagare och i augusti dog han, nästan 92 år gammal. Jag satt bredvid honom då han drog sina sista andetag – en stor upplevelse. På fotot besökte han mig i Helsingfors, kanske 98/99, då han var på rehabilitering i närheten.

I oktober ägde konferensen som räckte en vecka rum, det var otroligt intressant men utmattande. Bestämde mig för ett mellanår, hoppades bara att jag skulle orka till slutet av skolåret.

2003

Kämpade mig halvdöd genom våren. Tack vare ett varmt bad och litervis med coca cola orkade jag till slutet – men magen var i oskick och flunsorna avlöste varandra. Direkt efter att skola slutade flyttade jag med allt mitt pick och pack hem till Österbotten. Min bostad fick jag dessutom lätt sålt med bra vinst dessutom.

På sommaren tillbringade jag tre veckor på språkkurs i Granada, Spanien och reste runt i södra delarna, i augusti var jag en vecka i Bulgarien på en liten gruppresa.

För vintern hade jag inga andra planer än att hjälpa min mamma efter hennes knäoperation och helt enkelt vila. Hade pengar över från försäljningen av bostaden och kunde bo hos mamma, så jag behövde inte oroa mig för det. Tapetserade lite smått och märkte plötsligt att jag gått upp fem kilo i vikt…I ett skede såg jag en annons i en liten gratistidning om att de behövde medarbetare. Hade annonsen en vecka på anslagstavlan innan jag vågade ringa, tänkte ”hur skulle jag nu kunna skriva….”, men som jag ofta förr tänkt, de kan alltid säga ”nej”, men jag måste i varje fall fråga. Där började min skriv”karriär” – den ansvariga redaktören intervjuade mig först för en artikel i tidningen och gav mig sedan feedback på artiklarna jag började skriva. Sa upp mig från mitt jobb i Helsingfors, visste att jag inte mera vill återvända dit.

2004

Grundade firma för olika sorts jobb, främst skrivjobb. Började sakteliga återfå krafterna och jobba lite mer. Var också vikarie i olika skolor och skrev mer och mer artiklar till olika tidningar. Började också jobba för lokaltv igen (hade gjort några inhopp år 1997, just innan jag flyttade bort från Nykarleby, där jag bodde två år efter att jag blev klar lärare). I maj gifte sig min väninna i Israel, åkte dit på tre veckor och reste runt i landet(på fotot det obligatoriska döda havs-doppet) och besökte också Petra i Jordanien. Om jag kommer ihåg rätt var det denna sommar jag deltog i mitt första qigongläger - qigongen hade jag upptäckt vintern före. Qigongen kom för att stanna :). I slutet av december reste jag till Peru med en väninna för tre veckor, två veckor åkte vi runt tillsammans - på fotot på Macchu Picchu.

2005

På utflykt till djungeln träffade jag den jättetrevliga italienska familjen, jag sen dess hållit kontakt med. Här står vi med våra nya "tatueringar" på flygfältet på väg tillbaka till Cusco.

Redan före resan hade jag bestämt mig för att renovera här hemma. Hade börjat irritera mig över att jag endast hade mitt lilla sovrum på vinden till mitt förfogande, annars var allt annat gemensamt med mamma. Alternativet var att flytta bort eller renovera vinden, bestämde mig för det senare alternativet. I februari började renoveringen, avslutades i oktober, vill jag minnas. I det skedet var jag gravid med D och hade redan brutit upp med hans pappa.

Dessutom hade jag varit på en vandringsresa till Island i början av hösten. I november var jag till Egypten med en väninna, på båda resorna var D redan med i magen, i Island visste jag inte ännu om det :).

2006

Fortsatte renoveringen med flytt av köket. Ds pappa fick ny flickvän, före D föddes träffades vi alla och hade god kontakt då D föddes i maj. Trots att jag hade ont länge in på sommaren av förlossningen var jag också väldigt lycklig över miraklet med ett barn i mitt liv.

Började blogga snart efter att D fötts. Min mamma kunde hjälpa mig med att gunga vagnen och vakta över D när han sov.

På hösten svängde situationen med Ds pappa och sambo – mängder av gräl och tilltagande ångest för min del. Men åh vad många människor som gladde sig över min mirakelbebis och så många som kom och hälsade på oss. På hösten var jag på babysim och hade då också vänner som hjälpte.

2007

Nu stod badrummet i tur att renoveras, eller snarare byggdes ett helt nytt. Mycket tungt år på grund av det spända förhållandet till Ds pappa med sambo. Gick våren hos psykiater som hjälpte mycket i det som tyvärr blev en kamp om D.

Tog också farväl av mina långvariga kattkompanjoner Matilda och Totte, som fått mer och mer ålderskrämpor och inte helt accepterat att jag fått en riktig bebis.

Kommer egentligen inte ihåg mycket alls från resten av året. Avslutade amningen på sommaren och efter det började jag känna mig mer som ”mig själv”. Fortsatte med vårdledighet, men skrev ibland någon artikel.

När jag tittade i fotona, ser jag att vänner också då besökte mig. Speciellt tack vill jag rikta till Katri, här till vänster med D - henne har jag känt sen jag var 19. Hon har glatt sig när det gått bra för mig och stöttat när det gått dåligt - en sann vän, som hållit kontakten trots att vi länge redan bott långt ifrån varandra!

2008

Spis murades, min sydafrikanska väninna med familj på besök, ordnade en stor fest. Saker och ting började lugna ner sig, träffarna förflöt odramatiskt och jag själv började jobba lite mer.

I februari flyttade Fia med sin son Nalle in till oss, tyvärr blev han en kattängel redan på sommaren, då en bil ändade hans liv. I maj var Chicca från Rom på besök - och jag fick uppleva en av de trevligaste första maj jag någonsin varit med om. Älskar att känna att jag är del av en större mängd människor (för att utrycka det klumpigt!).

På hösten håller jag gå upp i limningarna då D slutar sova på dagen – från oktober börjar han gå deltid i dagis, så att jag ska kunna jobba mera regelbundet. Får mitt första företrädaruppdrag på flyktingcentret i Oravais i slutet av året.

2009

Året börjar med min mammas tre månader långa sjukhusvistelse. Både jag och D är också ofta sjuka. Missar många vikariat pga av sjukdomarna. Mamma kommer hem i april, men är ännu ganska svag och jag måste anlita hemservice om jag är borta över mattid. På sommaren åker jag och D till södra Finland för att hälsa på gamla vänner, mormor är på intervallvård så länge. Tyvärr får vi ta farväl av Gusta (bil igen :(, som flyttade in förra hösten.

D slutar med blöjorna – frihet!!! Tar ännu en resa med D till södra Finland innan jobben börjar på hösten. Har besökt arbetskraftsbyrån, eftersom jag insett att jag behöver mera jobb, men vet inte var jag ska hitta dem. Att återgå till lärarjobb vill jag inte. Plockar potatis i september och får sen jobb som skolgångsbiträde på förskola/dagis i Jeppo. Perfekt! Känsla av lättnad och tilltagande känsla av nöjdhet under hösten. December blir igen en sjukdomsmånad för alla i familjen, men jullovet ändå positivt, en välbehövlig andhämtningspaus och viloperiod.

2010