torsdag 26 juni 2008

Lågtryck

D går redan bättre (springer också), så det verkar inte ha varit så allvarligt, tack och lov. Läkaren kunde ju inte heller säga annat än "kom tillbaka nästa vecka om det inte är bra ännu". Men jag måste säga att jag själv inte är i skick. Känner mig energilös och nere, och någon riktig konkret orsak finns inte. Jo, det regnar, jo, nätterna är oroliga - men i stället låg vi och drog oss till nio i morse...I går kväll var jag med och diskuterade bildandet av en ny fotoklubb - jätteskoj, men inte ens det piggade upp. I stället hängde jag upp mig på att nästa träff såklart blir då det är meningen att jag ska hämta D hos hans pappa, då D varit på en extraträff där (och avskyr att vara tvungen att fråga om vi kunde ordna det på något annat vis). Det känns som om det hänger ett mörkt moln över mig - direkt jag försöker kravla mig upp, kommer något och slår ner mig igen. Är det inte sjukdom, är det något annat (tog verkligen hårt detta med kattungen, saknar honom dagligen). Lessamt är också att det alltid blir knapert med pengarna till sommaren. Jobbar jag inte extra (har inga jobb på sommaren, vilket jag egentligen inte ens skulle orka med), så kommer det inte heller in välbehövliga extrainkomster. Och nu kom olje-,el-, avloppsbrunnstömningsräkningarna på samma gång, dit for alla reserver, suck.

Kanske det helt enkelt bara är det att jag är trött. Det har blivit några perioder i år, där jag pressat in för mycket på för kort tid...och fått lida av det efteråt, förra veckan var ett sådant exempel. Men jag vill ju så väldigt mycket och vill inte missa något, vill få upplevelser själva också, inte bara vara en hushållsmaskin här hemma.

På veckoslutet är D hos sin pappa igen, jag hoppas verkligen att jag då ska få vila utan någon katastrof som igen slår in. Kanske jag då lyckas fokuserar på allt positivt igen, jag hör ju hur jag riktigt gräver ner mig i negativa känslor, men hur "snap out of it"?! Kanske det behövs dagar av ren och skär nedstämdhet, det kan ju bara gå uppåt sen igen.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Du har ett stort ansvar för dig och ditt barn och ditt hus och jag förstår absolut att du känner dig hängig. Kanske du kan boka in en massa sovtid nu när du får helgen för dig själv? Det verkar som att du ständigt måste fungera på för lite sömn.

Kram

Anonym sa...

Hör med olje- och eldistributörerna om det skulle gå att få dela upp räkningarna på flera rater. Då känns det inte så maffigt som att betala allt på en gång, eller??

Jemayá sa...

Matilda: det är skönt att höra att du förstår varför det blir downperioder ibland. Problemet är att jag ju är så van att bli väckt stup i kvarten, så fast jag skulle få vila, vaknar jag ändå :(, det inte vad jag borde göra, kanske hugga ved på kvällen, för att bli riktigt, riktigt trött :)

Christina: tänk att jag aldrig tänkt på att man ju kunde fråga i allafall!! Det är ju oljan som är problematisk, räkningen är ju alltid så stor så den får oss i svajning i flera månader efter :(. Tack för tipset, ska hålla det i minnet till nästa gång.