Dagen till ära tänkte jag skriva om vänskap - främst vänskap mellan människor av olika färger och kulturer. Det ligger mig varmt och hjärtat, speciellt efter att jag varit gift med en mörkhyad man ( må så vara att det blev kortvarigt :) och fick uppleva på nära håll hur det är att vara utlänning och se annorlunda ut i Finland. Jag har hoppats att min egen son från första början ska bli van med att folk kan se annorlunda ut genom att han får kontakt med folk från andra länder genom mitt jobb som företrädare vid flyktingförläggningen. Blev därför rätt chockad då han i höstas inte ville leka med sin färgade legogubbe, utan bara ville ha den som såg ut "såhär", det vill säga den vithyade. Jag hoppas det bara berodde på att vi ibland brukar besöka barnhemmet med de yngsta barnen och de blir överivriga över att en jämnårig kommer och hälsar på. D brukar bli rädd när de högljutt kommer springande och river i honom för att få honom med i lekarna.
I går tittade vi i en bok med bilder från olika håll i världen och eftersom där också fanns en världskarta, försökte jag förklara att orsaken till att vissa är mörkare i huden helt enkelt beror på att de kommer från länder där solen lyser starkare. När jag pratade och pekade och förklarade sa D till sist: "nu orkar jag inte mera höra på, mamma. Kan vi titta på bilderna i stället ." :) :)
Hoppas ni alla har /har haft en riktigt fin vändag !
(jo, jag vet, det heter "alla hjärtans dag" på svenska, men jag tycker "vändag", som den heter på finska, är mycket bättre - det inkluderar alla!)
4 kommentarer:
HAha jag skrattar när jag hör att D tyckte du pratade för mycket! Så kan E säga ibland också. ;-)
Och visst är det bra om barnen kan se olika personer omkring sig både vad gäller ursprung och ålder. Det vidgar deras vyer! E har ju barn av alla kulturer här och ser folk från olika länder varje dag så just detta är inget konstigt för henne. Däremot träffar vi ju sällan den äldre generationen vilket jag tycker är synd. Så äldre personer har vi ingen tät kontakt med. Jag tycker det är fint att du har din mamma hemma för då blir ju hon en naturlig del av D´s liv! :-)
Hoppas du får en fin Vändag. Jag gillar annars "Alla hjärtans dag" eftersom just Hjärtat kan klappa för så många. DET tycker jag inkluderar även vänner!!! Här där det är Valentine´s Day känns det däremot mer exkluderande och enbart för "parrelationer" vilket jag kan tycka är lite trist.
Varm kram!!!
Mammor behöver också tystas ner ibland. :) När vår dotter gick i dagis så var hennes bästa kompis adopterad från Afrika. De båda var verkligen black and white, för dottern har ju alltid varit superblond med nästan vitt hår. De var hur söta som helt tillsammans. :) Och visst är det himla viktigt att lära sig leka med alla sorts kompisar redan från liten. Våra grannar har nyligen adopterad en mörkhyad pojke, så Heffaklumpen kommer att få ännu en liten kompis att leka med på gatan. Bra så!
Ja ibland får vi alla en känga om att vi snackar för mycket... Bra att vigda barns vyer och göra det naturligt för barnen att människor är olika och gör olika. Det viktigaste vi kan lära dom!!
Föredrar också vändag - jättefint ord också!
Kram!
Här på landet är det än ganska så "enfärgat", därför är jag mån om att framhäva olikheternas "normalhet" för sonen. bäst är kanske ändå att hålla tyst och se hur det sen blir i framtiden :) . kramar tille r alla!
Skicka en kommentar