Show and tell: oumbärlig

Som vanligt har jag inte haft tid att fundera på show and tell - synd för Simone hade skojiga teman!!

I morse kom jag på att det var fredag igen och jag borde hitta på något. Hmmmm oumbärlig...bilen - mer eller mindre oumbärlig när man bor på landet, datorn - känns som om jag inte skulle kunna leva utan den, jag både jobbar och har kontakt med världen via den. Kläder, mat...massa med saker är oumbärliga, men jag gör det enkelt för mig. Medan jag jobbade på golvet i kväll bad jag faffa föreviga jobbet - och kom sen på att jag kanske lite krystat kan få det att passa in här. Tak över huvudet är oumbärligt i vårt klimat (när jag riktigt våndats med golvet har jag försökt tänka att det finns många som inte ens har ett golv...), för D är jag rätt oumbärlig för tillfället - och utan D skulle mitt liv ha mycket mindre mening.

Golvet är nu färdiglagt, jag har inte gråtit mera, men jag ville inte se det förrän det nästan var klart. Helt katastrof är det inte, men det är klart att skillnaden syns - på första fotot syns gränsen till vänster (och på den gamla delen håller jag på att spackla spik- och maskhål). Senaste budet är att jag, efter att golvet slipas på tisdagen, lutar den gamla delen två gånger, och kanske den nya delen en gång, och håller det som skurgolv (dvs använder..såpa, tror jag) ...men det kan dyka upp överraskningar av slipandet, så jag får vänta till tisdagen. Under veckoslutet väntar stockväggen jag tänkt lämna fram, på åtgärder, en bit tak måste målas, liksom spisen. Fullt upp. Tur jag har hjälpredor :)

Något bra också

Måste försöka skaka av mig de bittra känslorna - för helt skojiga saker har också hänt. I går kväll var jag med några väninnor på bio: Benjamin Button - gillade den skarpt. Fanns många saker som berörde - det att hennes mamma var på sjukhus och annars också känslan av livets brutalitet, hur så mycket händer utan att man alls har något att säga till om....Vilket öde - fast det var en film kunde man verkligen leva sig in i karaktärernas känslor och sorger. Vad hon var vacker, Kate Blanchett (heter hon väl..). D for till sin pappa igår, därför kunde jag sticka iväg på bio - och dessutom se ett sammandrag av Oscars...det är väl en orsak till att jag inte hade någon kraft kvar för motgångar idag - satt och tittade till mitt i natten, mååånga timmar efter min vanliga läggdagstid. Men det var det ändå värt - Hugh var skööön och annars också tyckte jag det var skoj att lite få en skymt av stjärnor. Har nästan helt tappat greppet om vem som är inneskådisar, eftersom jag ser så lite på tv och går tämligen sällan på bio (fast det hoppas jag det ska bli en ändring på, nu då D börjar vara fre - sö hos sin pappa).

Tror jag blev lite extra nedslagen i dag också, eftersom jag trodde golvet skulle vara klart till veckoslutet, men byggarna kommer inte i morgon och får det inte klart på fredagen. Tack och lov kommer Ds farföräldrar och hjälper mig i morgon - det finns andra saker i vardagsrummet jag måste åtgärda, får då i lugn och ro syssla med det medan de underhåller D. Mamma är inte heller ännu i sådan form att hon skulle ha kunnat komma hem.

I dag stod jag också på skidorna för första gången på...jag tror det är åtminstone tre eller fyra år sen sist, kanske mer. Tyvärr var det just som jag var som mest nere över golvet, så skidturen lyckades inte pigga upp mig, men det kändes ändå bra att äntligen ha fått fram skidorna - och vi har ett jättefint spår här i Jeppo. Hoppas jag har möjlighet att skida fler gånger än. Nu ska jag på jobb för lokaltv, blir helt skoj att besöka en "intercultural evening" i Nkby. Jag får tänka att jag i allafall får ett varmare golv, trots att det inte riktigt blir så vackert som jag hade hoppats...

Renoveringstårar

Nu är jag jättetrött och lessen - golvet blir en katastrof. Tills nu har jag orkat hålla en positiv attityd, försökt tänka ut hur det blir bra, trots att byggkarlarna klagat och suckat över mina plankor. Jag har varit dödstrött den senaste veckan, köpte järnpreparat om det skulle hjälpa, men mot golvet hjälper inget - det blir inte bra, det är ett faktum. Jag måste köpa plankor till, eftersom de gamla var i så dåligt skick och snickaren inte hyvlade allt han skulle. I dag hämtades de - och är förstås alldeles annorlunda, bredare och ljusare. Jag får alltså två golv i ett rum, troligen blir jag tvungen att måla nu, för att få golvet ens lite enhetligt. Nästan hälften har lagts med de gamla plankorna och jag har tyckt om det, trots att det har sina skavanker. Den "nya delen" kommer helt att skilja sig ut. Ibland tycker man universum är så jävla orättvist - efter all denna möda och besvär (och allt annat som jag också gjort samtidigt med renoveringen + alla pengar som går åt) skulle man tycka att man vore värd ett bra resultat, men nej. Trött, trött, trött - på allt.

Ett och annat

Jag strävar till att bara visa egna foton här på bloggen, men nu var jag tvungen att fota en serie ur tidningen, som helt enkelt var perfekt. Jag är definitivt medelålders - det finns inte mycket annat som kan göra mig så glad som att få sova en hel natt utan att bli väckt :). Den lyxen har jag fått uppleva de två senaste nätterna, helt underbart! Är väldigt trött på kvällarna och kom på att det kanske inte skulle skada med lite järnpreparat (Alpenkraft) åt mig själv heller efter den tunga vintern. Annars är orken bra - det tackar jag det tilltagande ljuset för, våren är alltid den tid då jag vitaliseras.

D har igen upptäckt "lippisarna" (som vi säger här, från finskans "lippalakki", dvs , ja vad heter det, "skärmmössa"?), mamma måste också ha, vilket hon inte tycker om, lippisarna har aldrig suttit riktigt bra på hennes knappnålshuvud. Utomhus är det ju också för kallt för enbart en lippis, men eftersom jag inte orkade ta trotsattacken som var på väg, drog jag helt enkelt en av mina egna mössor ovanpå hans lippis, så var alla nöjda (fast det såg lite konstigt ut :). Ds verkyg är i flitig användning, finns det en ficka i hans skjorta, plockar han in alla han kan hitta dit (som Byggare Bob - eller våra egna "Bobbar").


Gusta kan dethär med att ta det lugnt - ofta ligger han på rygg, kanske för att det är skönast för hans stora mage då :)

Show and tell: kaffe

Tyvärr har jag inget att komma med i dag - för jag är egentligen inte kaffedrickare. Det är bara under det senaste året jag regelbundet börjat dricka det för att jag helt enkelt är tvungen - det hjälper ju att orkar genom dagen. Annars passar det inte min mage, det känner jag helt tydligt, så om jag inte är jättetrött, tar jag hellre en kopp te. Fast Irish coffee har jag alltid gillat :), så jag är inte riktigt konsekvent.

Jag har inga byggare på plats idag - båda har problem med magen......

Med nu just i fredagstemat (Fritt ur hjärtats):

Nilla, Anna, Desiree, Annika, Anne, Petra ,Anna-Saltis ,Millan, Anki, Marianne, Victoria, Lia, Cecilia, Leopardia, Marina, Marie, Strandmamman, Ulrika, Jemaya, MiaD, Ingabritt, maisoui, Moster Mjölgumpa, Erica, Taina, sparkling, Christel, ,emma, jennie, Nykomlingar förra veckan:-) musikanta, sara, underytanjag, marskatten, lena w,

Mellansnack

Borde skriva, men eftersom jag bara har en timme på mig, känns det pressat, vilket inte är det bästa för att kreativiteten ska flöda. Så jag skriver här i stället :). Nu har det blivit klart att min mamma har gikt i foten och på eftermiddagen ska både magen och benet undersökas med ultraljud. Skönt att få konkret kunskap om vad hennes "ont" är. Golvprojektet fortsätter ännu med problem - jag fick plankorna hyvlade, men det visade sig att nästan alla är maskätna på sidorna (ovanpå). Tack och lov hade ett snickeri torra, lite liknande plankor att sälja så vi får fylla ut med dem istället för helt oanvändbara. Hann igår redan glädja mig åt att det bara blev hyvlingskostnaderna, som var en bråkdel av vad ett helt nytt golv kostat, nu blir det plötsligt mycket mer - men bara det skulle hålla sig under ett helt nytt golvs pris, så känns det bättre (för jag har ju själv redan satt ner så mycket arbete på gamlingarna). Jäkla maskar, träet är så jättevackert på mitten, jag skulle så väldigt, väldigt gärna vilja ha fram årsringarna och alltså inte måla. Men vi får se, vi får se....

Nu måste jag ändå försöka skriva några rader till för att döva samvetet, sen blir det intervju och till sist på dagen ska jag träffa ett nytt barn att företräda på flyktingförläggningen. D verkar vara återställd, fast har gnällt mot morgonen i sömnen, så kanske magen ännu krånglar. Är ännu hyperförsiktig med vad jag ger honom. Pausen slut... :)

ps. kan någon av er hjälpa: slant med vänster handens fingrar nere i närheten av "ctrl" knappen - nu syns varje radbyte och mellanslag i texten i word och jag får inte bort det. Oerhört irriterande, blir svårare att se själva texten. Vet någon hur jag får bort funktionen som visar allt som händer i dokumentet?

Plan B-dag

Plan A för i dag var att jag skulle vikariera på förmiddagen och jobba för lokaltv på eftermiddagen. Mitt i natten spydde D igen - två gånger. Med denna fart blir det snart brist på det ena med det andra i sängen....Ute var det -23 i morse och runt vårt hus svävar en skön lukt av ...hur heter det nu fint, avlopp, säger vi - inte bästa temperaturer att tvätta många, många maskiner, nu tycks brunnen ha blivit full (troligen är något avlopp fruset).

Plan B blev alltså att stanna hemma med D - delvis var det bra, för det visade sig att renoveringen var i ett skede då det var bra att jag var hemma (men förstås skulle så mycket inkomster som möjligt också sitta bra!). Dessutom var det bättre för nytv också att skjuta fram det hela till i morgon (då jag också borde vikariera först - nu har D fått en koltablett för magen - dagstid spyr han inte!). Förstås var det också bra för D att få sova ut i dag och inte heller smitta andra barn!

Sen ville han vara som de stora pojkarna, med lurar på öronen. Fick ringt många samtal medan han bara satt och tittade på när "papporna" arbetade :). Det var mycket "nä, nä" idag, bl.a. vid middagslurdags och då kände jag hur nerverna började spännas...jag var jättetrött och ville sova en stund, men kände mig stressad för att det finns saker jag borde skriva och nu föll en eftermiddag bort från det. Digiboxen sa dessutom "ingen signal", alltså ingen "bombamba" (=bolibompa) för D. Men han fick nöja sig med en dvd så länge jag försökte sova - det blev vila en halvtimme, för plösligt började jag fundera på inredningen av vardagsrummet :). Plankorna åkte iväg i dag, i morgon gäller det att hålla tummarna att inga hyvelskär går sönder av kvarglömda spikar!!

Ringde bland annat för att prata med läkaren om mamma, han har inga svar på varför hon har ont i benet och magen, man får bara hoppas att det ännu blir bättre av sig själv. En verkligen positiv sak var att hjärtundersökningen visat att hjärtat faktiskt lite återhämtat sig efter lunginflammationen (liksom också de inre organen)! Vi kom överens att om renoveringen är klar då, så ska vi pröva på att hon får komma hem över veckoslutet om en vecka! Ringde också socialen och de verkar väldigt flexibla med intervallvård och hemservice och hemvårdsstöd har jag säkert rätt att få då också, så månne det inte ska ordna sig.

Vi behövde också rörmokare i dag för att flytta vattenrören uppåt så de inte fryser - Fia och Gusta checkar de nya rören som väntar i farstun.

Vintervyer o sånt

I lördags var jag jättetrött, men det fanns saker och ting som bara MÅSTE göras. I ett skede gjorde jag en liten revolution - sket i att söka spikar och skrapa plankor, istället stack jag iväg i bilen till skogs :). Vi kom från stan och jag hade redan tidigare i veckan på kort "få-D-att-sova" promenad noterat att skogen såg så fin ut i vinterskrud, skulle vilja fota. På lördagseftermiddagen var det helt enkelt PERFEKT skidväder. Ååååh, vad jag skulle ha velat staka mig fram över åkrarna, men tyvärr har jag inte hunnit plocka fram skidorna sedan D blev född och inte har jag heller hunnit skaffa skidor till honom, så nästbäst var att ta bilen :). På hemvägen somnade han och jag fick söka spikar i lugn och ro...Här lite foton från lördagen, som var en jättefin dag!


Fia (och lite fotoshop-experimenterande :)








En farbror som bor vid järnvägen (som jag ska över för att komma närmare skogen) har en finsk spets, som rymmer med jämna mellanrum. Den stod och bjäbbade åt mig då jag fotade, men den var för feg för att komma närmare :)












































och sist men inte minst - Gusta/Gusti - som blivit en stilig kattpojke!

Ja se den glädje som varar...

I går morse spydde D plötsligt halv fem i sängen, men sen verkade han helt ok på dagen. Själv började jag må lite illa på kvällen och vi gick och la oss tidigt - en halv timme senare var det dags igen, helt utan varning spydde han igen, denna gång över en stor yta :(. Sen när han somnade var det dags för mig, men jag hann till toan. Jag får väl vara tacksam över att vi egentligen inte har haft magsjuka tidigare, men just därför är jag lite förvirrad nu just, hur gör man med maten..? TAck och lov köpte jag blåbärssoppa igår, vi får köra på den linjen idag. Jag har lite stegring nu, men hoppas jag orkar gå igenom de sista plankorna i något skede. Konstig magsjuka som bara "tar sig uttryck" när man går och lägger sig!

Senare: egentligen blev det inte alls så illa, taimingen var bra - denna söndag hade jag inget program (utom plankorna, men det hinner jag än i morgon). D var också trött, vi sov tillsammans flera timmar på dagen - jätteskönt! Första gången på åratal som jag inte bytt om från pyjamas, känns lyxigt :)

Show and tell: Närmast hjärtat

Måste tyvärr igen ta detta med show and tell rätt snabbt, men vill vara med...och sen efter renoveringen (troligen...) ska jag försöka "läsa upp mig" hos er alla! Det var ett fint tema såhär till vändagen (jag skickar förresten inte kort - jag skickar julkort, det är min tradition, tycker vändagen är fin, men vill inte ta stress för en massa kortskickande igen!), men egentligen lite knepigt. Närmast hjärtat har jag ju bh, och de jag nu äger är ingenting att visa upp på nätet :).

Så jag tar det överfört - och de människor allra, allra närmast mitt hjärta syns till höger (D med sin mormor). Det är ett medvetet val att jag själv ska vara med, för jag har insett att det är mycket viktigt att jag lyssnar noga på vad som är bra eller dåligt för mig själv, den enda person som har ansvar för mitt välmående är jag själv - och det finns människor som är beroende av att jag mår bra. Jag ser rätt medtagen ut på fotot, kommer ihåg att det var min första morsdag, D var en dryg vecka gammal, om jag kommer ihåg rätt, och grät för första gången mest hela tiden.

Närmast hjärtat har jag också flera goda vänner, mina katter, min trädgård, min by... :) men jag börjar inte specifiera...I dag är "babyn" femton kilo och sitter just nu i min famn och luktar bajs...så det får bli rätt kort igen en gång.

Nu har mormor sluppit alla "sladdar", går på toa med hjälp, men är ganska trött. Förde dit "Kräuter blumensaft/Alpenkraft" åt henne, eftersom hennes hb är lågt. Läkaren hade i morse sagt att de nog ska få henne på benen än (ena benet är ganska sjukt) - vilket var skönt att höra!

Jag är fysiskt trött som omväxling, går igenom plankorna för att hitta spikar (och det finns minst en/planka) och skrapar kanterna på dem. Orkar bara med cirka tio per dag...men jag har än två dagar på mig, så jag borde hinna få det klart till måndag, då snickaren hämtar dem. Då gäller det att hålla tummarna att han vågar hyvla dem på rätt sida - det skulle göra saker och ting lättare för mig sedan, ge mig mera alternativ. Troligen är golvet klart till/på sportlovet - om en dryg vecka, men då finns det ännu saker och ting för mig att jobba med (måla värmeelement, ta fram en halv stockvägg, behandla golvet). Då ska D vara hela tre nätter hos sin pappa, jag hoppas det blir just då jag kan satsa på att slutföra jobbet i rummet.

D säger "pappa" när han ser byggkarlarna (sen i torsdags har jag två) - varkendera vill riktigt medge att de skulle vara det till D :). I går kväll såg D ett foto på Obama i en tidning, pekade på honom och sa: "pappa"! Kunde inget annat än skratta gott - det skulle ju inte ha varit så dumt :).

Annars känner jag mig riktigt bra - sådär skönt trött efter att man vet att man jobbat hårt, vilket jag gjort, har haft jättebra med jobb de senaste veckorna. Dessutom fick jag ännu ett barn att företräda och har jobb på kommande, men i lite lugnare takt, så jag är mycket nöjd och belåten med tillvaron!

Till sist vill jag såklart tacka er alla som "är med mig" här på nätet - mitt liv skulle vara otroligt mycket ensammare utan era kommentarer (och det att jag kan del av era liv på era bloggar!!)!

Jag önskar er alla
EN RIKTIGT GLAD OCH VARM VÄNDAG!!

Med nu just i fredagstemat (Fritt ur hjärtats):

Nilla, Anna, Desiree, Annika, Anne, Petra ,Anna-Saltis ,Millan, Anki, Marianne, Victoria, Lia, Cecilia, Leopardia, Marina, Marie, Strandmamman, Ulrika, Jemaya, MiaD, Ingabritt, maisoui, Moster Mjölgumpa, Erica, Taina, sparkling, Christel, ,emma, jennie, Nykomlingar förra veckan:-) musikanta, sara, underytanjag, marskatten, lena w,

Målet och vägen

Det sägs ju att det är vägen som är det viktiga, inte målet - men i detta fall måste jag nog säga att målet känns mycket viktigare än vägen dit, som ännu är mycket, mycket lång...

Nu får jag äntligen lite lugnare dagar fram till måndag. Hittade faktiskt en snickare som är villig att hyvla de gamla plankorna, så nu ska jag själv slipa dem på sidorna och försöka få bort alla spikar. Det gäller sen att hålla tummarna att ingen jäkel gömmer sig i någon planka och förstör snickarens hyvel :(. Nu just hörs sågande nerifrån - äntligen har själva byggandet börjat efter att fuktskador reparerats och mull förts bort.

Helgen i (mat)bilder

Det var kort, men intensivt under veckoslutet! Allt gick som på räls - blev upplockad på flygfältet (satt bredvid kompis som råkade vara på samma flyg!) och fick sätta mig till dukat bord direkt. AAAH! Sushi dessutom, som jag inte fått äta på evigheter!! P och jag satt och pratade (och åt och drack :) till halv två (till min stora chock, trodde klockan var kanske elva!). Nästa dag skjutsade P mig till "Minä Olen-mässan (new age), hörde bland annat intressant föreläsning om månens inverkan på oss. Fick bekräftelse på att det också finns andra som har problem med fullmånen några dagar före. Köpte både bok och kalender, i vår ska jag testa med att plantera och jobba i trädgården enligt månen! Dessutom ska jag notera när det blir fullmåne och försöka ta det lugnare just före, i fall jag igen hamnar att vaka och är trött. Var med på två meditationer och sköna föreläsningar - och som bonus fick jag ett samtal i söndags då jag redan hunnit hem - hade vunnit Kate Byrons (tror hon heter så) bok "The Work" :).

Från mässan tog jag bussen rakt in till stan, bytte till spårvagn (har alltid älskat att åka spåra :) och åkte till en koreansk restaurang, där tidigare salsabekanta hade samlats för att fira två födelsedagar. Jag var överraskningsgästen (endast en visste om att jag var på väg) - hade inte sett det flesta på cirka sex år! Maten var helt underbart god (första gången jag åt koreanskt!)!! Jag till höger i min nyinhandlade blus från mässan :)

Så blev jag avhämtad av S och väl hos henne väntade grönögda "Lupu" som höll sig på betryggande avstånd från mig - sist jag var hos dem för ett år sedan, hade jag D med mig och han var mycket intresserad av katten (känslan var inte ömsesidig :). Härligt lugn morgon, med god frukost och så skjutsade S mig till flygfältet. Åååh vad det var härliga dagar! Det fanns flera andra kompisar jag skulle ha velat träffa, men visste också att det är omöjligt att hinna med allt på så kort tid, så jag tog ingen stress, utan tänkte att jag tar det vartefter. Och det blev jättebra! Ds pappa tog D till flygfältet och D och jag hann ännu titta på "kingking upp" (hans ord för flygplan ännu, kingking= tåg), innan det var dags att åka hem till kaoshuset....

Ens önskningar här i livet ändras med åren, nu ser jag fram emot en storstädning i något skede. Var på kurs idag (om integration av invandrare), är vikarie i morgon och artiklar väntar på att skrivas, så städningen får vänta (lika bra - mullbänkarna har grävts upp från vardagsrumskällaren och transporterats ut, så ni kan tänka er hur farstun ser ut.....). Så full fart på, men efter onsdagen borde det sakta in lite!

Show and tell: väskor

Fritt ur hjärtat har valt denna månads teman och jag måste säga att detta med väskor ligger mig närmare hjärtat än skor...säger det något om ens person, månne?! Tyvärr hinner jag inte gräva fram väskor och "showa", för eftersom vårt vardagsrum är tömt, är alla andra rum proppfulla i stället och jag kommer helt enkelt inte åt många av mina väskor :(. Förr tyckte jag det var jätteskoj med väskor, och då var det sällan traditionella handväskor, utan helst lite mera sådana med exotiskt utseende, inhandlat utomlands. Numera är det storleken som avgör - det ska rymmas blöjor, vattenflaskor, lite småsnacks att hålla sonen nöjd, pennor, papper, kanske till och med kamera etc etc...

Har också lite brådis, på eftermiddagen gör jag en rundtur via bädden med D (mamma är bättre, men har ont i magen hela tiden, ska till inremedicinska i grannstaden nästa vecka på undersökningar), sen med honom till hans pappa (han ska vara två nätter där för första gången) och sen åker jag till flygfältet och styr kosan söderut till huvudstaden (hemma söndag eftermiddag). ÅÅÅÅÅ vad det ska bli ...skönt, avslappnande, uppiggande osv! Ett litet minus är att jag är jätteförkyld och ännu på tröttare sidan. I natt har D bara vaknat till några gånger, så jag fick äntligen sova lite bättre, men är rätt trött ännu, eftersom det också varit en intensiv vecka.

Vardagsrumsgolvet är ett hål - tyvärr kan vi inte återanvända golvplankorna, de visade sig vara olika tjocklekar och båda alternativen - att hyla om dem eller göra som de gjorde för hundra år sedan, jämna genom att justera med små bitar undertill här och var - är båda för jobbiga och dyra. Så det blir nytt golv, dessutom måste stockarna också bytas :( :(. Problemet med renovering är ju att det alltid hastigt dyker upp frågor som måste åtgärdas - och denna vecka har jag haft mycket skrivjobb och dessutom fick jag ett nytt barn att företräda vid flyktingförläggningen (möte igår). Det första borde få besked nästa månad. Så det är mycket att hålla i minnet och hinna med. I höstas var tisdagkväll en kväll då allting hände, nu tycks det vara onsdag - nästa vecka är det tre mycket trevliga evenemang just på onsdagkväll :(. Trevligt veckoslut till er alla!

Trots, sömnlöshet och foton

Jaha, så var det en sån natt igen. Sonen har igen sovit jätteoroligt denna vecka, och trotset är på hög nivå ("nä" favoritordet). I går kväll när jag till sist fick tvinga honom att borsta tänderna och bära honom i säng, grät och skrek han i en halv timme efter. Pyjamas överdelen som jag i något skede med nöd och näppe fick på honom, slet han av sig. Jag gick efter en stund in i hans rum (han sover alltså med mig i samma säng normalt) för att åtminstone vila tills han var färdig, han var helt onåbar. I natt har han sovit oroligt och sen när han väl började sova lugnt, kunde jag inte mera göra det. Dessutom har han hosta och jag täppt näsa. Tuggade på rå lök här nyss och drack en kopp kakao, nu hoppas jag att tröttheten så småningom ska infinna sig. Byggkarlen kommer klockan sju, precis då jag antar att jag igen kunde sova som bäst :(.

På dagis klagar de att D äter dåligt och inte lyder. Antar att det beror på att det varit så oroligt här hemma den senaste månaden, först omställningarna med mormors sjukdom, sen har han varit ofta hos sin pappa och nu den senaste tiden har jag ju släpat med honom hit och dit (ofta till bädden också). På vernissage i går kväll skötte han sig fint - lite onödigt intresserad av godiset och chipset som var framsatt var han förstås... Annars var det riktigt trevligt, det finns så många skickliga och kreativa fotografer i klubben. Jag har troligen visat alla mina fotoklubbsfoton här tidigare så sätter bara en länk, temabilderna till fotoklubbsträffarna finns alltså Här. Och av dem är endast det med musen med på utställningen plus fotot av Fia här uppe.

Båbbalarm!!

Nej,nej,nej, inte nu igen. Har lite haft känningar i kroppen igår -sköljde näsan med saltvatten, käkade hagtornsbär, drack noni, tog Carmolisdroppar. Igår hade jag muskelvärk från qigongen, men idag märker jag att det tyvärr börjar slå om till något annat. Nu ska jag dricka varm mjölk med lök - JAG VILL INTE BLI FÖRKYLD OCH FLUNSSIG IGEN!!!!

Utställning!

Ikväll blir det spännande, jag är med på ett litet, litet hörn av fotoklubben Fotoklickarnas utställning i rådhuset i Nykarleby. Av förekommen anledning har jag inte orkat engagera mig speciellt mycket den senaste tiden, men var i går kväll med D för att i alla fall sköta om att mina egna foton blir inramade (hade skickat in fyra foton, men bara två kom med - de andra var troligen för små format), mycket annan nytta hade de inte av mig. I kväll ska vi gå på vernissage, det blir skoj!

Nu har jag äntligen tagit itu med att lära mig hur mobilkameran fungerar - särdeles imponerad är jag inte över kvaliteten, men ibland är den ju det enda man har med sig, så det är bättre än ingenting. Om jag hinner ska jag ännu lära mig hur man skickar foton till Facebook och hit (om det går) - på fredagen ska jag faktiskt till huvudstaden över veckoslutet, så då kan jag rapportera live :). D ska för första gången var två nätter hos sin pappa, jag flyger båda vägarna för att hinna vara framme en stund. Köpte biljetten redan före julen, men här emellan har jag tvivlat på att jag alls kan åka iväg, då det såg så dåligt ut med mamma. Men nu vågar jag lite hoppas på det igen. Det blir också uppiggande, länge sen jag var på resa på egen hand :) och ser fram emot att se vänner och bekanta i "södern". Ska också på Minä Olen - mässan på lördagen. Men nu borde jag skriva (D är på dagis), (öh, det gör jag ju :), och också se till att det sista tas bort ur vardagsrummet, i morgon kommer byggkarlen!

Busy weekend!

Det har varit full fart på i två dagar. Kände redan att det kanske börjar snurra på för snabbt, men började lördagen med att ta ett tidigt bad som lugnade ner mig och jag kunde koncentrera mig på en sak i gången och inte hetsa upp mig för att det var många saker jag skulle komma ihåg. Det blev en riktigt bra dag. Först skjutsade jag D till sin pappa (en extraträff för att kompensera bortfallet då vi var sjuka), sen väntade mig lunch hos en väninna i Jstad - härligt att få sätta sig till dukat bord :). Efter det gjorde jag en intervju - efteråt hade jag den där nöjda känslan av att det inte hade känts som jobb. Det är en av de främsta orsakerna till att jag jobbar som frilans - att få träffa alla möjliga människor och också ta mig tid att satsa på intervjuerna och lära mig nya saker. Var nästan två timmar hos damen - normalt gör jag en intervju med fotografering på en timme, nu satt vi och drack kaffe och det fanns mycket intressant att se på. Skulle jag jobba på en dagstidning antar jag att tidtabellen skulle vara mycket, mycket tajtare och då skulle jag inte nödvändigtvis själv få välja vad jag skriver om.

Sen var det dags för mamma, butiken och några besök med inbjudan till fotoklubbens vernissage på tisdagkväll (det blir spännande!) och klockan var plötsligt fem. Kvällen förflöt vid datorn :).

I natt har jag sovit som en stock - helt otroligt, ingen liten som gnydde eller något annat, inga katter som krafsade på dörren, ingen storm där ute eller snö som föll från taket. Vaknade 8.46 och blev helt chockad, trodde vi skulle försena oss till Ds pappa, men så insåg jag var ensam hemma! Istället blev det lite brått för att hinna till qigong - hade bestämt mig för att åka till Jstad igen för där skulle hållas två timmar med en lugn serie, som jag visste skulle göra mig gott. Åååh, vad det var skönt, fast jag tror jag få sjuka muskler, det är så länge sen jag gjort något liknande (det var väl yogan här hemma på julen - då fick jag ju huvudvärk i flera dagar efter...). Så var det igen besök hos mamma, tömning av skåp i vardagsrummet, en intervju i byn efter att D kom hem och på kvällen blev det full rulle.

Hade bett om hjälp med att flytta bort möbler - fick så effektiva hjälpare så rummet var så gott som tomt på en halv timme, dessutom revs lite av mattorna upp så jag fick se hur bräderna - som jag hoppas kunna återanvända - där under såg ut! Det blev en jättetrevlig kväll - D var ivrig över alla bekanta människor och all aktivitet och jag tycker alltid om att ha folk i huset. Det blev verkligen ett annorlunda veckoslut, men ett riktigt bra sådant! Sätter foton från kvällen hit, men märker att de hoppar hit och dit så jag får inga texter på rätt ställen. Det kanske inte behövs :). Nu blir det att fundera vad jag egentligen ska göra med trägolvet eftersom det var målat från förr. Jag vill inte ha det turkost...helst skulle jag vilja ha det träfärgat, men frågan är om man får bortslipat färgen helt.

TUSEN TACK TILL ALLA MINA HÄRLIGA VÄNNER SOM ALLTID STÄLLER UPP FÖR MIG!!!