Det var ju väntat - kastar sonen upp ska det nog något av ett mirakel till om jag inte själv också gör det. Igår kväll var det dags. Hu vilken spysjuka denna gång, verkligen våldsam. D har ännu kastat upp i morse, svårt att få något i honom som skulle hållas inne. Det blev förstås ingen resa till hans pappa heller, men vi får så lov att försöka vila tillsammans nu istället.
2 kommentarer:
Hej vännen, usch va jobbigt. Krya på er.Hoppas det går snabbt om.Hälsn från Sto skärgård, våren e mycket längre fram här än i Finland.kram Katri
Ja det var inte skojigt, orken höll helt på att ta slut, men tack och lov räcker det ju inte så länge...kramar!!
Skicka en kommentar