måndag 29 december 2008

Julen

(typiskt mig, då jag meddelat att jag har blogglov så får jag plötsligt lust att skriva :)

Vi tar det dåliga först: vår traktor får illustrera. På tisdagen skulle jag köra bort snön med den. Allt gick bra, en gång stannade den plötsligt, men jag fick igång den och fortsatte. Sen just före jag blev klar, dog den igen - och sen dess har den stått där den blev då. Tack och lov slipper jag förbi schaktbladet med bilen, annars skulle det ha blivit jättejobbigt.

Sen skulle min mamma hämta in ved - när hon inte började komma in anande jag oråd och gick ut. Och som jag gissade hade hon ramlat omkull. När vi med gemensamma krafter (och nitro under tungan - hennes) äntligen fått upp henne så föll hon igen med rollatorn. Det är inte riktigt bra för en 85-åring, så hon sov det mesta av julhelgen. Tack och lov verkade det inte ha gått värre än att hon hade värk och var trött, men i går, söndag, fick hon väldigt tungt att andas, så jag tog henne till läkaren. Han skickade henne vidare till sjukhuset för prover. Tack och lov bjöd en väninna oss på paj, annars skulle jag ha blivit galen att gå hemma och vänta på resultaten, som dröjde och dröjde. Klockan tre lämnade jag henne på sjukhuset, klockan nio fick jag veta att alla prover var bra och hon fick komma hem.

Själv blev jag på torsdagen och fredagen så ivrig med joga, att jag gått omkring med sjuka muskler och huvudvärk i två dagar :(. Nu måndag börjar vi alla vara återställda från alla krämpor. D somnade äntligen normal tid i kväll.

Julafton: måste medge att detta med Jesus verkligen blev i skymundan (fotot från församlingens julkrubba). Det var det materiella och hedniska som tagit över: presenter och mat. Men vår lilla familj var tillsammans och många andra kom ihåg oss på sätt eller annat.









I ett skede hann jag sitta cirka två minuter, och bestämde mig för att föreviga det med självutlösare (vilket förkortade "sittningen" till en minut; jösses, ser gravid ut...så blir det när man inte motionerat regelbundet på vem vet när!). Mormor skötte eldningen, trots att hon var trött.

Väntan blev lång för en liten en, som ville att mamma skulle underhålla, fast mamma tyckte hon hade miljoner andra saker att göra. Under dagens lopp droppade faddrar och andra in med presenter till D och eftersom han såg vissa av paketen, bestämde jag mig för att öppna ett för att han hoppeligen skulle ha något att sysselsätta sig med (andra som jag gissade innehöll choklad öppnade jag åt mig själv :). Paketet visade sig innehålla en häftig polisbil, tyvärr helt utan bruksanvisning, så jag kände hur mängden grå hårstrån utökades under halvtimmen som jag försökte lista ut hur det hela fungerade. Efter att ha bytt ut batterier och sen förklarat för D att "bilen är sönder" kom jag plötsligt på att jag a) hållit kontrollen fel väg i handen, b) måste trycka på knapparna i viss ordning - sen blev det jätteskoj med bilen. I ett skede slängde jag mig på sängen, då jag helt enkelt kände att det snurrade på för fort, började få huvudvärk. Sen körde vi till gravgården för att sätta ljus på gravarna och sysslade lite med pulkor och annat för att lugna oss lite inför kvällen (kom senare på att jag helt glömde bort Kalle Anka o co, tänk!!).

Entré till sist: IKUPPA!!!!

















Vår lilla tomte hade varit mycket, mycket snäll i år. Mamma och mormor däremot verkade ha varit rätt elaka, om man ska ta det enligt mängden klappar :). Eftersom ni säkert brinner av lust att höra hur det blev, kan jag avslöja att mormor fick en fotmassage "balja" och två bibbaböcker som jag slagit in i paket :). Jag fick tre böcker, massagegrejen, två konfektaskar och så hade jag köpt "Mamma Mia"-dvd till mig själv. Jättenöjd! Till slut grande finale: D överräckte påsen med napparna till tomten.

Så jobbade vi alla med att öppna Ds julklappar :).


Efter det blev det mat, som jag till min överraskning konstaterade blev jättebra. Serveringen blev inte den bästa, hivade det jag hade på bordet. Hade kastat in lite skinkor och lådor i ugnen mellan varven, kokat lite lutfisk och potatis då jag hann och plötsligt hade jag en helt traditionell och riktigt god julmiddag. På kvällen somnade D med två traktorer, en kärra, en långtradare och en polisbil i sängen - men nappen frågade han bara helt kort efter i ett skede :). Summa summarum: en mycket bråd, men riktigt bra dag som helhet.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Trevligt att läsa om ert julfirande! Åker själv med barnen till Korsholm på nyårsdagen för att tillbringa några dagar hos min pappa. Hoppas det fixar sig snart med traktorn.

Önskar dej och din familj ett riktigt gott nytt år!

Annika sa...

Jättekul att få läsa din utförliga rapport om julen!
Skönt att allt gick vägen med din mamma. Läskigt det där med fallen, men inte helt oväntat i den åldern.
Osis med traktorn, hoppas det ordnar sig med den.
Jättefina bilder! Jag har klickat upp varenda en.
Kram!! OCH, Gott Nytt År!

Jemayá sa...

TAck detsamma Isabella - hoppas ni får det riktigt trevligt i Korsholm!

Annika: Jag har nu beställt en karl att ploga snön åt oss om det kommer riktigt mycket, så då var det stressmomentet ur världen. Mamma kom med ett skrämskott, men som tur var, blev det inte värre. Det var lite hektiskt att hinna få något foto taget mellan allt annat, men som tur var fick vi lite minnen från i år också :). Gott nytt år till dig/er med!!

StrandMamman sa...

Oj, tur att det inte gick värre med din mamma. Ni ser ut att ha haft en riktigt fin jul trots stress mm., du har fina bilder!

Ta dig tid att varva ner inför årsslutet och morgondagens firande :)) Du får tänka dig att det är för din skull alla raketer skjuts i morgon!! Kram, och grattis lite i förväg!

Anonym sa...

Hej Ulla, tack för att få ta del av er jul. Underbara stämningsfulla bilder o din text är som en Disneyfilm, jag kan rikit se framför mej hur allt händer-med fart. Ledsen för din mamma.Tur i otur att inget allvarligare hände. Men hon ska nog inte fara efter ved ensam ut, om du inte är hemma o ser henne komma in också.Jag undrar dock vad som orskar fallen. Huj var skrämmande. men hon är nog så tapper o tuff. Och som du vet så faller inte äpplet långt ifrån trädet. Hälsa henne o D så mycket. Jag är åter på jobbet.Kram Katri

Marianne sa...

Så skönt att det gick bra med din mamma! Fy så hemskt det måste ha varit innan alla prover och undersökningar var klara.

Och visst är julen hektisk när all mat ska lagas och barnen är otåliga. Men ni fick ju en riktigt riktigt fin jul till slut! Jättefina foton!

Nu sänder jag dig nyårskramar och önskar dig ett riktigt bra 2009!
Gott Nytt År!

Jemayá sa...

Strandmamman: TAckar, tackar! När jag var liten trodde jag att de visade ritat på tv för att det var min födis :). Sen var det traumatiskt en tid, då alla andra var glada över att det var nytt år var jag inte så glad över att vara ett år äldre. Men numera är det ju inte så skillnad på åldern mera....

Katri: vi får nog ta en allvarlig diskussion med henne om saker och ting. Hon säger alltid att hon har ju rollatorn, men det är då hon "bara ska..." det ena och det andra och lämnar den, som fallen sker (utom en gång då stolen gick sönder :(. Hoppas det blir en ok dag på jobbet i morgon. Stor kram!

Anonym sa...

Trevligt att få läsa om er jul och se på de stämningsfulla bilderna som du lyckats så bra med!

Hoppas det ordnar sig med din mamma, tur i alla fall att hon inte bröt något!

Jag önskar dig,D och din mamma ett riktigt Gott Slut på 2008 och ett Gott Nytt År 2009, samt skickar varma födelsedagsratulationer till dig!

Kram
Marianne
Marianne

Anonym sa...

Ursäkta! Jag är nog fortfarande enbart Marianne och har inte dubbelnamn :-)!

Jemayá sa...

Marianne: vi tycks ha skrivit precis samtidigt :). Ävenom om första läkaren inte trodde det var hjärtat, blev det nervöst när de inte ens svarade på sjukhuset och det tog så länge, fantasin börjar galoppera :(. Jo, julaftonen har blivit helt annorlunda med sonens ankomst, förr var det en mycket, mycket lugn dag - men jag föredrar nog det så här alla gånger!! Roligt att du tittade in, allt gott till det nya året till dig med, kramar!!

MarianneMarianne :): får börja kolla lite extra vilken Marianne det handlar om :). Det är både bra och dåligt att mamma är lite överviktig - mjukare att falla på, men tyngre att hjälpa upp henne. Nu föll hon i sågspånet som vi har i lidret, vilket dämpade, men också orsakade fallet...hon har verkligen haft tur, det var tredje gången hon föll i år, och hon har inte brutit något, trots att hon fallit här inomhus de tidigare gångerna. Stor kram till dig med, allt gott 2009!!!

Marianne sa...

Jag får börja skriva "från Kairo" : )

God fortsättning!