Inspiration i trädgården och skogen

Så här blev trappan! Tack för er input - det hjälpte mig att bestämma mig för vad jag egentligen ville! Hittade en plastbalja som var denhär färgen och tog den med till affären så jag fick ungefär rätt färg. D hjälpte mig måla...jag visste ju att det blir klottigt och hade klätt honom i morfars gamla arbetsskjorta, men det jag inte hade räknat med var ivern. När det var ungefär klart, ville jag göra finslipningen själva, men se D ville ju inte sluta, utan svepte till mig med handsken då jag försökte lyfta bort honom. Resultat: jag fick klippa min egen pannlugg, har vackert blåskiftande hår på ena sidan och fick ta till terpentin för att få bort resten (inte så skönt i ansiktet...). Så det slutade inte så glatt, men vi är båda stolta över resultatet nu :).

Jag trodde att jag fick klart med tallplanterandet i söndags, men i dag fick jag höra att jag planterat för glest och EU BESTÄMMER HUR MYCKET JAG SKA HA PER HEKTAR!!! Nog är det ju höjden att man inte själv ska få bestämma över vad man gör på sin egen mark!!! Denhär killen som är ansvarig för skogsandelslagets ärenden verkar inte förstå att jag inte sugit upp all kunskap om skog och mark under åren jag växte upp här. Han lämnar alltid bort någon viktig bit information, som jag förstås inte ens vet om att fråga och så blir det lite konstigt gjort det mesta. Jag hade bett att han skulle komma och visa mig hur man planterar, eftersom jag inte gjort det förr, inte ens sett någon göra det. Istället hade han fört ut plantorna utan att ringa, först efteråt gjorde han det och förklara lite ditåt på telefon. Till exempel sa han på frågan hur tätt de ska vara: "ungefär två meter". I dag hade han varit där med en METERSTICKA och kommit fram till att jag planterat för glest. Va f-n kunde han inte säga det från första början att det var jätteviktigt hur mycket som planteras och att det regleras uppifrån. Iofs är ingen skada skedd, jag fick i dag klar min troligen sista artikel före hösten och hade bokat in D till dagis än i morgon, så jag får fara och plantera två lådor till, men ändå...jag hade mentalt avslutat det redan.

I kollaget nere till höger ser ni redskapen - det röda röret, som man sticker ner i jorden, släpper ner plantan igenom, trycker på "pedalen" så röret öppnar sig där nere och knuffar undan jord runt plantan. Sen lyfter man upp och trycker på en liten vippa upptill som stänger röret nertill igen. Tyngst tyckte jag nästan det var att hela tiden hugga i sten med röret, de första dagarna kändes det mest i armarna, fast jag försökte byta hand. Ormar såg jag inte heller till, säkert tack vare att det klingade till hela tiden runt mig. Det fanns också med en korg att fästa runt höften, där man hade sina plantor.



Området jag planterat är jättestenigt - hittade en som jag tänkte skulle ha blivit ett fint naturligt fågelbad i trädgården. Lite tung var den att släpa över stock och sten, men tänkte att det var värt det. Det visade sig att jäkeln läcker! Det finns en hårfin spricka mitt i, som vattnet sakta droppar igenom. Vet någon om något ämne som skulle hårdna när det kommit in i sprickan, men inte synas...?

Lördagskvällen blev faktiskt riktigt social - fick ett sms av en väninna: "jag har korkat en flaska vitt vin"...och det kunde jag ju inte motstå. Dessutom var det så jätteroligt att kunna göra något sådär ex tempore och inte har jag druckit vin med någon en lördagkväll på jääätte, jättelänge. Jag cyklade alltså iväg, det var varmt och skönt (D var alltså hos sin pappa). Trevligt och avslappnat, härligt, precis sånt jag skulle vilja ha mera av! När jag väl kom hem var jag ännu så upp i varv så jag satt vid datorn och hörde plötsligt hur ytterdörren öppnades - vid midnatt! Blev faktiskt ganska skraj, men tänkte att kanske något hänt grannen. Till saken hör att vår dörrklocka igen en gång slutat fungera. När jag gick ner stod där två berusade karlar i farstun, varav jag kände igen den ena - han bor inte så långt ifrån oss. De skulle bjuda på öl, men jag var inte så hugad. Den andre, som jag inte träffat tidigare men som bor i byn, sa att han fått höra att jag skulle passa bra som fru till honom... Jaha, det var ju ett perfekt sätt att introducera sig, sluddrigt och flinande. Jag upphör aldrig att förvåna mig över vuxna mäns beteende här i trakterna, ingen som helst aning om vad kvinnor skulle gilla...Dessa två typer tyckte väl främst det var en kul grej, men jag är ju faktiskt inte mera 20 och kände dem egentligen inte heller, så jag tackade för besöket och schasade iväg dem mer eller mindre rätt snabbt. Nu kommer jag bättre ihåg att låsa dörren till natten. Och jag behöver väl inte tillägga att jag nog inte tror vi kommer att bli ett par.

Till sist ett gult kollage - snart ger de gula blommorna vika för de vita, som redan kommit igång. Men det får bli ett annat kollage en annan gång. (Klicka på kollagen så ser du de enskilda fotona bättre!)