Det blir säkert bättre....

Har inte varit på bästa humör över veckoslutet. Fick feber och förnyad flunsa på lördagen och slog helt i botten med tanke på energinivån, vilket betyder arga, negativa, "Tycker-synd-om-mig-själv" tankar i mängd och massor. Tack och lov var febern borta på söndagen, så jag ändå kunde gå på bio, vilket gjorde mig jättegott, att lite få klippt av vardagen. "Arn" var vacker och sevärd, tycker jag, fast slutet blev lite väl abrupt, väntade bara på texten "to be continued", eftersom jag kom ihåg vad som hände i Gillous bok innan man nådde slutet. I dag var en dålig dag för Fia - hon blev steriliserad, och samtidigt gjorde vi program för lokal-tv om just kattmånaden och behov av kastrering och sterilisering. Det visade sig att Fia hade ovanligt stora äggstockar, vilket troligen var orsaken till att hon egentligen inte slutade löpa då hon kom igång. Hon löpte nu också, fast jag trodde hon slutade i fredags. Veterinären sa att det var bra för hennes hälsa att hon blev opererad, hon kunde ha fått stora problem och t.o.m dött av komplikationer med de stora äggstockarna. Nu ser jag fram emot lugnare kattdagar, kattluckan ska öppnas de närmaste dagarna, katterna får mera frihet, och jag hoppeligen lugnare nätter och bättre humör....