Småbarnsförälder

D har varit snorig och lite hängig igen i flera dagar, i går fick jag ont i halsen igen. Ser ett samband med för lite sömn, samma morgon var det "kattväckning" klockan sex - i och för sig är det ju inte så tidigt, men jag märker att detta med att man aldrig får in en sömnrutin, eller rutinen är ju att inte en natt är den andra lik...så är man direkt tröttare om man varit tvungen att vakna tidigare än man oftast gör. I natt väckte kattungen mig klockan två, efter en och en halv timme gav jag upp, ska jobba lite med Fråga sexan-frågesporten som snart blir aktuellt i lokaltv. Det verkar som om Fia äntligen börjar lugna ner sig, i går kväll hörde jag henne inte mera "jalma" - och på måndag blir det ju operation.

Jag antar att det är så här för alla med små barn - känns som om dagarna bara rinner förbi i en ström av blöjbyten, på/avklädning, matlagning och måltider. Saknar vuxen kontakter. Börjar faktiskt längta efter att D ska börja vara över natt hos sin pappa, just nu känner jag att jag verkligen skulle behöva få helst ett veckoslut av vila. Men det blir inte förrän kanske i sommar, och då kommer jag troligen inte mera att vara så här trött (hoppeligen). Fast nu just har jag faktiskt gjort arrangemang för att i allafall få lite avbrutna rutiner och något avkopplande, på söndag är det meningen att jag ska gå på bio (Arn) och nästa fredag har Jeposmettona bastukväll. Känner att jag verkligen behöver något sådant. I går fick jag mail av en person, född här i byn, men som jag aldrig träffat. Han hade läst intervjun med mig 2006 och fäst sig vid detta med att jag är en sökare. Riktigt trevlig mail, men slutklämmen var ju att hjälpen finns i Jesus...jag vet att detta skorrar illa i frälstas öron, men det jag behöver är vänner, barnvakter eller praktisk hjälp hemma, bibelläsning och att bli omvänd (hmmm jag är ju redan döpt, det heter kanske inte så...) kommer långt ner på listan av saker att göra. Praktisk nytta skulle jag ha av att meditera och helt enkelt idka någon sorts motion, men jag vet helt enkelt inte hur jag ska lyckas få in det i dagsschemat. Måste igen vänta att förkylningen går över, sen måste jag helt enkelt ta mig i kragen och försöka få upp konditionen. Kanske väggmålningen börjar bli rätt långt klar då också, så jag bättre har tid att göra något annat då D sover.

I går drog jag också nytta av att skolelever hade sportlov, hade bett att Bs barn skulle komma och leka med D, så att jag skulle få lite mera tid att måla. Väggmålningen är också ett projekt som både stimulerar och tröttar ut. Det blev ett så jättestort projekt....och säkert något jag håller på med länge, länge än, men i allafall ser jag nu så pass mycket reslutat att jag snart får skjuta bokhyllan till väggen och börja möblera rummet, sen får jag jobba vidare på väggen runt om bokhyllan i lugn och ro (som om jag skulle kunna det......). Kanske jag snart vågar visa lite resultat här på bloggen, ungefär varannan dag tror jag det blir bra, varannan dag känns det att det inte blir till något (nu just har jag problem med fjädrar och päls....och att måla löv tar för evigt!!!).