Fullt fräs på

Vilken bra start jag fick på dagen - nästan tio timmars sömn! Var i går till frissan, läste damtidningar med stor njutning (var där två timmar!!!Klippning + toning?! ) och fick igen ett bevis på att bara man är uppmärksam kan man hitta goda råd och svar på aktuella frågor överallt. En artikel som fångade min uppmärksamhet handlade om spikmattor - just en sån som jag har, men glömt bort här emellan. Låg på den i går kväll, och kanske den bidrog till min goda sömn. Och det faktum att jag igen låste in katterna där nere :).

Den andra gav tröst och stöd. Har känt mig kritiserad av en person över min förmåga att städa (har aldrig haft det så där jättestädat, varken nu eller när jag bodde ensam - mellan varven ja, men inte majoriteten av tiden), och vad finner jag, jo, en trebarns ensamförsörjare skrev till Amelia om att hon helt enkelt inte har tid för att städa och feja, och att hon inte anser det vara världens ände. Det finns viktigare saker att göra, och att det är fel att det över allt tutas om hur perfekt allt ska se ut. Som om man inte hade nog med krav på sig och sina liv annars också. "Vad är bättre, ett par som sitter och myser i soffan med odiskade tallrikar i köket, eller en sur fru som donar i köket medan mannen vräker sig framför tv:n i det skinande rena vardagsrummet" (ungefär), var en av hennes pointer. Det var så skönt att läsa!!!! Ett av mina rättesnören har varit "människan är det viktigaste", det har jag tänkt flera gånger då jag varit tvungen att välja mellan just att städa eller hälsa på någon/ringa någon el något dylikt. Det finns så lite tid för något extra numera, men jag försöker prioritera människorelationer, så gott det går.

Jag vet också att jag inte klarar av att sköta lika många relationer, lika aktivt som förr, men på det området har jag kanske också ändrats. Jag tror jag småningom kan börja leva med det faktum att alla inte är mina vänner! Att jag inte behöver omge mig med en miljon människor för att inte stå där ensam då en efter en försvinner (så kändes det i tonåren, då de flesta väninnor fokuserade sig på att bilda familj så fort som möjligt - inte ett av mina mål då!). Om jag inte gillar vad någon gör, eller det inte mera känns som om kontakten fungerar mellan mig och någon person, så behöver jag ju faktiskt inte mera försöka hålla den personen kvar i mitt liv med alla medel. Tänker inte nu på just "kritiseraren", utan andra som kanske mera naturligt fallit bort ur mitt liv. Det gäller speciellt om jag känner att jag och mitt liv inte respekteras. Respekt är något av de viktigaste ord, speciellt i relationer till män, i mitt liv nu just (vilka män?? Nå, de kommande, kan vi säga). Säkert något jag själv också får jobba med när det gäller andra.
****
När jag på morgonen skulle hämta posten (vi har faktiskt lådan precis vid trappan, eftersom min pappa var invalid, och den blivit där sen dess. Man borde egentligen ha den på gemensam plats med grannarna) hörde jag ett konstigt "tööt, tööt" runt huset. Tänkte först att fasanen, som brukar äta under fågelbordet, fått något fel, men i det samma kom två svanar flygande rakt över huset, väldigt lågt, och strax efter tre till. Det kändes fantastiskt! Jag blir alltid till mig när jag ser svanar och tranor, och detta var tajmat så väldigt perfekt. Vårens budbärare, på en av de stormigaste dagarna på länge. Stackars fåglar, vad de måtte frysa i dag :( (snöoväder sen eftermiddagen).

Sen har jag varit lite efter med allt. Skulle måla fyra lister i dag, i morgon kommer min kusin för att sätta fast dem. Målet jag sparat sen vindsrenoveringen hade torkat, fast jag haft det på ett varmt ställe - märkte jag först då jag skulle börja. Fick åka iväg till lokala järnaffären. Som vanligt hade de inte vad jag skulle ha behövt, utan fick börja försöka mixtra med annat sorts mål för att få listen att någotsånär likna de förra. Jag hade cirka två timmar på mig - förutom lite tid som gick till till några samtal och email-läsande, hann jag inte få målat FYRA lister förrän D vaknade!!!!!! Snacka om otur. Jag som dessutom hade planerat att jag hinner måla lite på väggmålningen, som jag verkligen kännt mig inspirerad med de senaste dagarna. För att komma någon vart, blev D igen en gång placerad framför en video och jag målade vidare...för att igen märka att klockan var alltför mycket då jag slutade, jag hade ju en intervju att göra och före skulle D ha mat. Båda klarade vi av med andan i halsen, men sen märkte jag att jag borde ha börjat nattningen mycket tidigare, om jag alls hade någon chans att få D att sova före Grey´s anatomy skulle börja. Det är något av liv-och-död för mig med den serien, jag bara MÅSTE få se den varje vecka. Försökte ändå på femton minuter......döfött. Där satt han igen i soffan och såg på då en patient sågade av sig foten :(. Vi gjorde tre rundor ("du är ju så trött, sov nu, mamma sitter bara i soffan bakom väggen...") och till sist var han faktiskt så trött så han blev kvar i sängen, utan att jag behövde vara bredvid tills han somnade. Hurraa! 20 minuter ostörd Grey´s!
Och nu sitter jag här och svamlar med ögonen i kors, bara för att jag inte sluppit till på så länge och känner att jag är lite efter med allt annat också. Eller? Går jag igen in i en stress över saker och ting som jag vet kommer, men inte ännu är här (jobb, möten etc)...Troligen. Tror jag ska lägga mig på spikmattan en stund och försöka nolla huvudet.

Till sist några foton från i måndags, då jag hade skjutsat D till sin pappa. For och hälsa på en väninna i Jstad och hade enkom tagit med kameran för att kunna fota på den vackra strandvägen. Men hade fel lins. Nåja, kastade iväg ett foto på en pilkfiskare, men när jag nu förstorade upp den, ser jag att han kanske bara sitter och njuter av solen, där ute på isen (fast han är ju nog rätt ihopsäckad, kanske metspöt bara inte syns...?). Jag får hålla det i minnet de kommande dagarna. Det är allt möjligt på kommande, men nu just ska jag fokusera på det som händer just nu. Carpe diem! Och det är att få en natts god sömn igen :)

ps. Häftigt med kartan till vänster - hittade den på Matildas blogg (fast där rymdes den in helt på bloggen....). I varje fall - nu syns ju orten där någon klickat in sig på min blogg! Vissa av dem har jag inte ens hört förut, fast de finns i samma land....Nä nu, nati, nati!