Det är egentligen ganska skrattretande hur det blir då man är riktigt trött. I morse satt jag på parkeringsplatsen utanför ishallen i Kokkola och snyftade. Varför? Jo, för att jag först trodde att de stängt simhallen pga löptävling - "buuhuu, och jag som FÖR EN GÅNGS SKULL skulle och simma"...vilket jag sen ändå kunde göra :). Men sådär är det. Jag har varit med förr, så jag känner igen symptomen. Jag tror ändå inte att det är så illa som 2003, sista året jag jobbade heltid som lärare och var helt slutkörd. Nu borde några nätters goda sömn redan hjälpa mycket. Får sätta öronproppar i natt så järnvägsbyggarna inte väcker mig igen före 6 i morgon (järnvägen förnyas, vi bor ganska nära den så dunk och gnissel hörs rätt bra :(.
I dag har jag försökt att inte ta stress över ogjorda saker, utan påta på i lugn takt och sitta och titta på landskampen (Fi-Sve). Otroligt skönt att ostört kunna se på tv! Sen hade jag tänkt undvika datorn, men hur det nu var så hamnade jag här och tänkte att jag ska kolla vad som händer på bloggen.fi - och där har det minsann hänt. Nu kan jag plötsligt kommentera igen (i motsats till många andra, tycker jag att det är en viktig del av bloggandet!)! Tittade lite på min lista av bloggar jag förr hade koll på, men alla känns så främmande nu då man inte följt med vad som hänt med var och en. Trevligt i allafall att bloggarna där inte mera är så "isolerade", kanske jag t.o.m. kunde hitta tid att börja följa med några igen!
ps. enligt min karta på bloggläsare finns det flera som läser i Kokkola - kan någon av er tipsa mig om var man kunde hitta goda sallader? Ville äta hälsosamt efter simningen i dag, men blodsockret var i stortån och hade ingen aning om vart jag kunde gå, så det blev mycket ohälsosamt igen - Macken :(.
4 kommentarer:
När man är riktigt trött gråter man lätt för minsta besvikelse. Det känner jag igen så väl. Det enda positiva med det är att det ofta dyker upp i tankarna vad det är man EGENTLIGEN är ledsen över. Sånt som trycks ner när hjärnan får styra över hjärtat en längre tid.
Den där väggen har jag också haft mina duster med, det är därför jag tar det så lugnt nuförtiden.
Hoppas du får dagvården ordnad riktigt snart!
Enligt mina döttrar har de goda sallader och fyllda batonger på cafe Kokkolinna i början av Storgatan från järnvägsstation sett, bredvid bibban. Det finns fler cafeer i Chydeniacenter, i Anttilahuset och längs med Storgatan (som ju är gågata under sommaren), så månne det inte finns fler alternativ till Mac/Hese-mat. Själv är jag lite dålig på cafeer och sånt, det blir inte av i den egna stan...
Ha en skön höst!
Carina
Hej! Länge sen jag tittade in till dig. Jag vet tyvärr inget om salladsbarer i Kokkola, men jag hoppas det småningom reder upp sig för dig. Dagvården i vårt land fungerar för det mesta mycket bra, så det skall du inte fundera på, förutsatt att det finns plats. Sköt om dig nu, så lovar jag titta in oftare ; ).
Tack Matilda - det verkar hoppfullt nu. Man orkar också bättre, då det finns hopp om lite lättare tider!
Tack Carine, ska skriva upp platserna - hoppas det är "matiga" sallader! Får ge mig på upptäcktsfärd i stan!
Hej Fifi!! Vad skoj att ha dig här - tittade faktiskt in på din blogg i lördags, men det var så sent, så jag orkade inte börja läsa desto mera. De har faktiskt ovanligt mycket barn i dagvård här nu just, så det var inte så bara att sätta in D, men de ska ommöblera lite, så får de plats med honom!
Skicka en kommentar