Cykelutflykt

I går kväll satte vi oss på cykeln och for till den närmaste lilla skogen. Det betyder att vi sökte oss över järnvägen, som finns rätt nära huset. Snart ska VR ta bort båda övergångarna, som finns närmast oss, så i framtiden blir det mycket längre väg om man ska ut på tur till skogen. Lessamt, men vad kan man. Anyway, jag blev glatt överraskad, gick in i skogen bredvid vår, har faktiskt aldrig gjort det förr, fast jag otaliga gånger per år går till vår del. Den var till viss del otroligt vacker (där ser man, nya saker att upptäcka och njuta av kan finnas alldeles runt knuten!!) men också mindre fina (den förre ägaren har använt skogen som soptipp, tyvärr), dessutom en riktigt stor överraskning (undrar vad han egentligen haft för hobbies....)!Det är så skönt att vara ute i skog och mark på kvällarna, så jag ska försöka fortsätta med det. I kväll orkar jag knappast. Var nöjd och glad i går kväll då D redan somnade nio - jag borde ju ha gissat att så lätt kommer jag inte undan. När jag själv gick i säng cirka halv elva, tänkte jag att äntligen kanske det blir en helnatt, utan att någon väcker. Men då D vaknade märkte jag att han var väldigt het. Till sist när jag själv inte fick sömn, och D verkade vakna till allt emellanåt prövade jag febern på honom - 39! Han började gråta, mer och mer och till sist spy. All mat från middagen kom upp, det var hemskt, för den hade inte alls smält i magen och var svår att få upp. Satte jag in en panadol-supp. för första gången - efter en lång kamp med plasten runt den. Varför i hela fridens namn ska den vara så tätt runt, när man mitt i natten, trött och orolig ska försöka få upp den, är suppositorien närmast mos innan man ens hunnit i närheten av barnrumpan med den :(.

I dag verkar D rätt ok, kanske lite värme. Magsjukan har tydligen kretsat runt hos oss alla i familjen under dessa två veckor, jag hoppas bara att vi inte smittat ner folk vi kommit i kontakt med under tiden. Pannan har inte heller fixats än, varmvattnet räckte inte riktigt till i morse då jag skulle bada bort spylukten från oss båda :( (kom i lördags inte ihåg att vi har ett el-backupsystem, som i allafall håller pannan lite i gång). Rörmokaren lovade komma i dag. Hoppas det.

Det vill sig inte riktigt för mig dessa dagar - hade kommit överens med en väninna att vi skulle till Jstad och simma med barnen i dag (har inte varit och simmat med D annat än en gång i höstas, om jag kommer ihåg rätt) och jag hade en massa ärenden att uträtta på samma gång. Nu har jag ändå inte klappat ihop, får vänja mig vid att smärre motgångar tycks dugga titt som tätt numera. Men så är livet, det är bara att bita ihop och hoppas på bättre dagar.