Eftersom vi har ett dragigt hus, slår ibland min sovrumsdörr igen om det blir starkt korsdrag. På nyårsafton var det mer eller mindre storm här och i något skede slog dörren igen och mammas foto, som hänger på samma vägg, föll ner en våning (trappan går upp där). Det hänger andra foton på väggen också (usligt foto på dem till vänster, fotot som trillade ner är högst uppe), men hennes foto var det enda som lossnade. Som tur var gick det inte sönder. Samma kväll fick hon åka iväg med ambulans.Nu ser jag likbilar överallt, två gånger har den stått parkerad utanför bädden då jag kommit, idag fick jag stanna för ett begravningsfölje i stan.
Man blir lite nervös med mindre tecken. Jag försöker se förmildrande omständigheter med fotot - det att det inte gick sönder. Men varför alla likbilar, om hon ändå blir bättre?! Före julen drömde jag om en stor, gammal gran som föll rakt mot mig, men missade mig precis då den slog ner bredvid mig där jag stod som fastfrusen. Det vet jag inte heller om jag ska ta som ett bra eller dåligt tecken...men på något konstigt vis känner jag att allt detta har med min mamma att göra!
Idag när jag kom till bädden gick jag som vanligt rakt in i rummet mamma legat i - bara för att finna en helt främmande kvinna i sängen. Det var helt absurt, jag tvärstannade, hon log rart och jag vände helt sonika på klacken och rusade ut utan att säga någonting (tror jag utstötte ett finskt "oj" = ursäkta). Ingen hade meddelat mig något om en flyttning, blev helt chockad!
Nu ligger mamma i ett rum med tre andra damer, droppet är borta och i går har hon t.o.m. gått några steg och suttit en bra stund! Infektionsvärdet har äntligen halverats, trots att det ännu inte är normalt, men hon har ju fortsättningsvis kateter. Jag undviker att prata med läkaren, utan koncentrerar mig bara på att följa med hur hon blir starkare och piggare dag för dag.
Nu håller jag på med att tömma skåp i vardagsrummet, nästa vecka börjar troligen golvrenoveringen. Hoppas på hjälp med att flytta möblerna i morgon kväll (bl.a. ett piano, det blir skoj :).
9 kommentarer:
Låter positivt med din mamma. Har en kompis vars pappa (född -26) låg på intensiven i höstas pga urinvägsinfekion...nu är han nog hemma igen. Det tar tydligen ner äldre människor väldigt mycket.
Härligt med golvrenovering! Hoppas att det inte förorsakar alltför mycket rådd i vardagen.
Svårt att veta vad man ska tro om drömmar o andra tecken. Många gånger har jag tänkt så här som du gör nu. Tror nog att likbilarna mest handlar om att det faktiskt är oftare de har ärende till bädden än till många andra ställen och att du råkar oftare ha ärende dit nu också.
Jag har två nätter drömt om mina arbetsrum. Första var att mitt nuvarande (tillfälliga) arbetsrum och mitt kommande arbetsrum var helt tömda (nu är de fulla av både nödvändiga saker och andras efterlämningar). Nästa natt var de inredda som i ett gammalt vandrarhem. Vad betyder månne det?
Otäckt att komma o hälsa på till bädden och hitta en annan person i sängen. Visst vore det bra om de kunde ringa anhöriga och berätta om förflyttningar. Du borde påpeka det för dem. Antar att personalen inte tänker på hur man kan reagera.
Kommentar till ovanstående: vårdpersonalen har nog andra viktigare uppgifter än att ringa anhöriga och säga att man bytt rum( såvida det är inom samma avdelning), men visst blir man häpen över att möta andra människor än man trott man ska möta i en sådan situation...
Å vad bra att din mamma verkar bli bättre pch piggare! Förstår att du blev orolig och rädd när du inte såg henne i rummet där hon legat tidigare, men jag tror tyvärr som ovanstående kommentatör att personalen på de flesta sjukhus har så fullt upp med patienterna att de inte hinner ringa anhöriga för att berätta om en rumsflytt. Det man kan tycka vore bra är om de vid sådana flytter hade någon form av anslagstavla utanför varje rum så de kunde skriva detta på tavlan. Då skulle man ju lätt se att ens anhörig hade flyttats samt till vilket rum.
Och du alla tecken och drömmar tycker jag du inte ska ta alltför allvarligt på ändå. Din mamma mår ju bättre just nu så försök att njuta av detta även om det knk kännas svårt stundtals.
Många kramar!
Hej. Bra att din mor mår bättre. Jag tror också att du ser mer likbilar för att du rör dig mer mot HVC. Dessutom kanske du reagerar på likbilar nu just när du har varit orolig för din mamma. Det kan ju hända att du sett likbilar och gravföljen i lika stor utsträckning tidigare men inte reagerat på dem på samma sätt. Detdär är väl som när man längtar efter barn, då ser man ju bara gravida magar och barnvagnar överallt.
Kerstin
Hej,jag tror det är ganska vanligt att personalen hamnar "möblera om" patienterna enligt deras mående och behovet av utrymme. Min mormor som lägat nu i över 1 år på bäddavdelning i Åbo, hamnat/fått flytta rum flera gånger o anhöriga har inte meddelats, men det tycker jag man inte kan kräva heller.Däremot vet jag precis hur det känns att komma till ett rum som inte mera är aktuell.Att ha nån form av informationstavla med patienters eller anhörigas namn är troligen mot "sekretesslagen" eller vad det nu heter.Skönt att din mamma mår bättre.Lycka till med renoveringen, det blir nog jätte bra.Kram Katri
Vad skönt att det verkar bli en bättring för din mamma! Verkligen!!!
Kram!
Låter fint att det går bättre för din mamma. Och jag tror som de andra att det där med likbilarna är ett faktum, så där är det på en bäddavdelning och du ska inte bry dig desto mer om det nu.
Lycka till med golvrenoveringen!!
B-M: jag har hört om massor med historier om äldre människor som blivit jättesjuka av urinvägsi. - och med tanke på att mamma just hade haft lunginflammation slog det säkert till ännu värre. Tyvärr har ju inte hjärtat blivit bättre av allt, men det tycks ju ändå orka! Rummet som ska renoveras är i en ände av huset och kan isoleras rätt bra, tack och lov!
Ann-Marie: hmm vandrarhem - du har ju skrivit att det är mycket på gång, kan det ha något med det att göra? Ofta känner man ju själv intuitivt vad en dröm försöker säga en - de drömmar som faktiskt känns som om de har ett budskap!
Jo, jag blev så överraskad eftersom jag varje dag har kontakt dit (är jag itne dit så ringer jag) och ingen hade förvarnat att en flytt kan hända. Man förstår att de har mycket, men för mig som aldrig känt någon på bädden, är deras rutiner helt nya och jag kanske skulle ha behövt få lite extra info om "seder och bruk".
Anonym: jo, jag förstod nog också att de inte har tid till sånt, önskar bara att de i något skede skulle ha nämnt att det kan hända. Å andra sidan finns det ju så många som jobbar där, en person kan inte veta vad en annan har sagt! Viktigast i alla fall att mamma blev flyttad för att hon är bättre :)!
Saltistjejen: du har så rätt - oftast är det ju det man mest tänker på som man också fäster sig vid i omgivningen. Jag hoppas bara att jag slipper se likbilar ett tag framöver :). kram!
Kerstin: jo precis, kommer ihåg då jag var på Island, tyckte att alla var gravida där (kommenterade det också åt dom jag var med) - det visade sig att jag själv var gravid då redan, utan att jag visste om det än :)
Katri: jag antar också att man inte får ha fram namn - i mitt fall är väl största "felet" det att jag inte varit med om sjukhusmiljö tidigare och blir mera "tagen på säng" när något inträffar. Man lär sig i allafall...
Ser riktigt fram mot renoveringen nu då det gick så smärtfritt att tömma rummet :) kramar
Annika: tack, jo - i morgon ska jag ta mod till mig och ringa läkaren och höra vad han har att säga om det hela!
Skicka en kommentar