I morse hittade jag en luktande strömmingsfilé på toamattan - kattherrskapet gillade tydligen inte middagen och hade släpat upp en del av den som protest. Det är inte ovanligt att jag på natten trampar på något obestämt på samma ställe (brukar jag inte sätta på lampan så jag inte ska vakna till för mycket), oftast någon del av en muskropp som blivit kvar efter nattens snack.Ni som följt mig en längre tid vet att katterna fått portförbud till sovrummet, efter ett antal nattintermezzon med musjakt under sängen och uppe i gardinerna. Nu verkar de ha ett extra sinne som säger dem när jag stängt dörren slarvigt så det bara är att lite skrapa, så går den upp mitt i natten. Sen är det bara att hoppa upp i sängen och spinna och trampa på oss.
Får de inte den matsort de vill ha, tvinnar de omkring i mina ben tills jag snubblar över dem och får ett raseriutbrott.
Gusta var tänkt som lekkamrat till D - de är närmast rädda för varandra. Men ofta då jag får en stund vid datorn, kommer Gusta sättandes för att få krypa upp i famnen. Sen är han så lycklig över det att han trampar in sina vassa klor i mina feta lår.
Ibland undrar jag verkligen varför jag över huvudtaget har katter.
9 kommentarer:
Hahahaha! Ja varför skaffar man sig husdjur överhuvudtaget när man har småbarn, jobb och fullt upp ändå! DET har jag också funderat över. Köpte en hund åt tonårstjejen. Vem rastar hunden? Vem åker till veterinären med hunden? Vem ger hunden mat? Vem plockar bort fästingar på hunden? JAAAAAAAG! Suck.
Kramen
Hahahah!!! Sorry jemaya men jag maste skratta lite. Egentligen mest for att jag kanner igen mig. Eller oss. haha! katter ar som de ar. De har sina egnaviljor och sitt eget humor helt klart! :-)
Pa tal om kattspya var var senaste erfarenhet med det nar Tazo var lilla kattunge spydde for ett par veckor sedan. Det var forsta gangen han gjorde det sa jag tror han blev lite forskrackt. For hans att och jamade konstigt sa vi gick for att titta till honom. De borjade han krakas men blev sa radd eller forvanad over detta nya att han borjade springa i full fart framat mot koket. Hela tiden krakandes lite grann. och nar han var framm i koket kom sjalva storkrakset farande. och sjalvklart SPRINGER han RAKT GENOM det, men HALKAR i sina egna spyor (for det blir ju halt...). My God!!! Sedan springer han darifran nu med kraks pa tassar och barken och svansen sedan han halkat och akt kana i krakset.... Ojojoj! Vi borjade skratta och svara samtidigt! Sedan var det bara att borja storstada golven. Han sprang sjalvklart runt i vardagsrummet och kladdade ner rejalt....
Och pa natterna stanger vi ocksa ut dem fran svorummet. Annars vacker de Lilltjejen for de hopppar garna runt och leker eller sa kommer de upp i sangen och trampar pa henne ocksa.
Men ibland far de som sagt upp dorren och kommer in adna.
Jaja, man slakr dem ju trots allt. :-)
Stora kramen till dig, D och katterna! :-)
Taina: :) - jag hade faktiskt "kattpaus" cirka ett år. Var så brutal att jag hade en veterinär som kom hem och gav sprutor till mina burmagamlingar då Daniel var ca ett halvt år. Orkade helt enkelt inte med deras ålderskrämpor och svartsjuka. Men sen dansade mössen på borden, mer eller mindre. Önskar bara att katterna och sonen skulle kunna underhålla varandra lite mer... kram!
Saltis: ojoj, vilken show hos er!! Stackars lilla Tazo, kunde precis se framför mig hans panik och spår....och era känslor :). Tack för en mycket underhållande kommentar :) :) :) Kram till er alla :)
Ja du, det här med husdjur... Vi har också haft en hel del olika djur genom åren. Dels för att barnen har tjatat om sådana, men också för att jag själv alltid har gillat djur. Men nu känns det defintivt som om jag inte orkar med mera sådant. För det är ju alltid jag i slutändan som får ta hand om allt. Så nu har jag bestämt att inget större djur än en hamster för komma in i vårt hus. De har dessutom em livslängd på bara 1-2 år. Vilket är alldeles lagom länge. Guldhamstrar är ganska söta om man bortser från deras avsaknad av svans. ;)
Vår kanin flyttade upp till en lyckligare värld förra sommaren och nu har mellansonen tjatat om en hamster hela vintern. Efter vår Skottlandsresa i juni ska han få en sådan. Då vi bodde i Holland så blev en av våra hamstrar väldigt resvan, för han följde med hem till Finland med flyg under vintern och med Tysklandsbåten under sommaren. Det tror jag inte många hamstrar har gjort. :)
Hoppas att dina katter hittar en lugnare rytm nu till soammern och håller sina byten på utsidan av huset. Söta på bild är de ju åtminstone. :) Ha en skön Vappen och första maj!
Det är inte så lätt att stava rätt med en liten hal Heffaål i famnen. Sommaren var det konstiga ordet.:)
Du hade enorma musproblem i huset o beslöt att skaffa katter igen.Fast jag tror nog att du har så starka band till vara sambo med katter att det är som ett inre behov att du delar livet med dem. Glada vappen! Katri
Ja, det låter inte så kul det där...
Förstår om du blir less, less.
men utan katterna kanske mössproblemet skulle bli jättestort.
men ja, att torka kattspyor och annat låter måttlig kul.
kram!
Heffamamman: då jag var liten fick jag en hamster, men den hann knappt hem till oss så bet den mig i fingret och smet iväg...så jag har inte så varma känslor för dem :). Förstår att du har fullt upp med många barn - djuren blir ju egentligen ett till...fast en hund ksulle vara trevlig sen nån gån gi framtiden :).
Katri och Annika: jag tror ni lite missade försöket till att lite kåsera, kanske just för att ni inte har katter själva och känner igen "hat-kärlek"-förhållandet till dem :). Det var alltså inte så allvarligt som det lät, tänkte nu bara plocka ihop alla negativa intermezzon på en gång. Rubriken hoppades jag också skulle ge en vink, kunde ju läsas både som "katt-faaan" och "katt-fän" :). Men det är helt sant - mössen bidrog till att jag skaffade dem på nytt, men skulle nog också ha svårt för att leva utan katter, har ju haft dem mer eller mindre hela livet. kram!
Katter är ljuvliga... speciellt då de tar in levande näbbmöss på natten och man antingen tvingas lyssna på leken med en pipande stackars dödsdömd gnagare eller stiga upp och fånga sagda gnagare och kasta ut både den och katten. Och så skoj när man har fågelfjädrar och dun över hela huset och en död björktrast på köksmattan! Men just nu sover yngsta dottern söt middagsvila med lillkatten hoprullad bredvid sej, och inte ville man vara av med kräken ändå. Så jag förstår dej precis!
Skicka en kommentar