Show and tell: Slow

Det första jag kommer att tänka på med "långsamt" är meditation. Att sätta sig ner och söka sig inåt - det är ju där man borde vara hela tiden, s.a.s, centrerad, för att inte ryckas med i dramat omkring en. Men det lyckas jag inte med hela tiden och meditationer har jag inte haft ro för i år alls...konstigt, då det krisar till sig som mest, klarar jag minst av att göra det som skulle hjälpa. Men man får väl tänka att man laddar batterierna då man mår bra och kommer ihåg att meditera. Numera är det så få tillfällen jag har till att göra det, eftersom sömnen är en bristvara orkar jag sällan vara uppe på kvällen efter att D somnat eller stiga upp tidigare än D, och på dagarna har jag inte ro att ta en meditationsstund när allt det man borde hinna med och komma ihåg trycker på. Bäst tycker jag om att meditera i grupp, då blir effekten mycket starkare. Tyvärr finns ingen sådan grupp här var jag bor, och direkt jag ska längre bort, blir det svårare. Morgonens meditationsfoto, dvs min Buddha från Sri Lanka visar problemet med lugna stunder - fick hjälpreda på direkten :).

En dag/helg som denna är underbart långsam, städade som ett ...desperado igår, för att äntligen få alla rummen där nere i ordning. Ett rum har fortsättningsvis haft ouppackade lådor och renoveringsdamm - men så är det också vårt grovkök/arbetsrum och tyckte det var onödigt att röja upp innan jag hade målat klar ett skåp och bytt blommull (hurraa, det fick jag också gjort i går till mina stackars tvinande plantor som inte fått ny jord på flera år.....). Resten av helgen får man satsa på att göra saker tillsammans med D - hoppas på en promenad senare i dag för att fylla på med videkissor, kvisten jag plockade för en tid sedan håller på att tappa sina "kissor" redan....Foton är från vår påsk promenad i fjol. Av långfredagen förr kommer jag ihåg att jag tyckte att det alltid skulle vara mulet och då skulle man helst inte gå utomhus. Det var långsamt då. I dag är det mulet här och folk tar det lugnt, vilket är bra. Det finns inte många tillfällen att ta det lugnt mera i vårt samhälle.

Långsamt kopplar jag ihop med att ta det lugnt, märker jag. Det brukar också betyda att ta ett bad...helst ensam. I morse tog vi ett bad tillsammans - inte så långsamt, men helt skojigt. Funderade länge om jag ska täckas sätta hit ett foto på oss, tagen med självutlösare, men så tänkte jag - såhär ser jag ut "warts and all", kratrarna under ögonen hör väl till redan i denna ålder....Nu får jag snabba på med detta - D kom redan och rycka mig i skjortan "nä, mamma, nä", inte ens Pingo i "bombampa" (=bolibompa) lyckas intressera honom. Mamma ska underhålla punkt slut.

Vad mera...trädgården förstås. Arrangerade fotot från försommaren ifjol (självutlösare...) då D var hos sin pappa och jag fick äntligen sätta mig i gungan på kvällen. Vin behövs inte, men kan vara skoj, bästa är att få sitta och titta på blommorna och bara njuta av naturen. Helst ska det ju vara varmt också, det är ju inte en självklarhet på sommaren på våra breddgrader. NU måste jag forsätta med sonen. Glad påsk allihopa!