Jag har läst väldigt lite dikter i mitt liv, på något sätt har jag behövt mera ord för att bli indragen i en text. Men jag har köpt antologier för att försöka träna mig lite. I kväll dök plötsligt några rader ur en dikt upp i mitt huvud och var tvungen att söka upp den, det var så ovanligt. Men den beskriver stämningen inom mig nu just:
Är jag intill döden trött,
ganska trött,
mycket trött,
sjuk och trött och ledsen.
Lång var vägen, som jag nött,
ingen liten vän jag mött.
Jag är trött,
ganska trött,
sjuk och trött och ledsen.
Det finns flera verser, men det var de fyra första raderna som ekade i huvudet. Natten då jag sov två timmar har förstås påverkat resten av veckan och då jag dessutom fysiskt jobbat och haft rätt mycket att komma ihåg, så är jag väldigt trött nu. I natt borde jag få sova länge, så det är ok att släppa fram tröttheten nu (D är hos sin pappa). Det har varit en bra vecka, omväxlande och också social - vi har haft gäster två kvällar, väninnor med barn i Ds ålder, vilket har varit jättekul - att få prata med mamman medan barnen (nästan) roat sig sinsemellan. I kväll var jag också på avslutning i skolan där två ungdomar som jag företräder går.
Jag har inte skrivit något om företrädarkusen jag gick i Hfors, delvis för att den var lite förvirrande. Att vara företrädare är något som lite hänger i luften, vi har inga chefer, utan agerar rätt självständigt på arvodesbasis. De olika myndigheterna som jobbar med flyktingar var inte alltid av samma åsikt om vad som hörde till oss, det hettade emellanåt till under diskussionerna i samband med föreläsningarna. Till saken hör att Finland fått ta emot flera gånger mer flyktingar under det senaste halvåret än de senaste åren, vilket sätter en press på mottagandet. För mig personligen är det lite frustrerande att fokus ligger endast på den officiella biten - att vi är förmyndare för minderåriga främst när det handlar om att underteckna officiella dokument hos polis och andra myndigheter. Jag vill också vara en stödperson, även om det inte just inte alls poängteras i arbetsbilden och inte egentligen ersätts. Tror att vara handledare på en flyktingförläggning skulle passa mig bäst, men det är tyvärr omöjligt nu, eftersom det skulle handla om skiftesarbete och jag har ingen möjlighet att få "kvällsvård" för D. Men jag får fortsätta att försöka vara till stöd för dem av "barnen" som verkar behöva det, det ger mig själv väldigt mycket.
Slutar än med en strof av Harriet Löwenhjelm (1887 - 1918), som sagt, känner mig lite melankolisk på grund av tröttheten och hon sätter det till ords (hon själv var dödsjuk i tuberkulos då hon skrev detta, läser jag i antologin):
Tag mig. - Håll mig. - Smek mig sakta.
Famna mig varligt en liten stund.
Gråt ett grand - för så trista fakta.
Se mig med ömhet sova en blund.
...
Nu går jag och lägger mig, i morgon borde jag få planteringen klar. Trevligt veckoslut!
fredag 29 maj 2009
torsdag 28 maj 2009
Show and tell: Inspiration
Musikantas sista tema är rätt knepigt, speciellt med tanke på "show" biten...
Inspiration är faktiskt något som är a och o för mig numera, eftersom jag skriver en kolumn för vår lokaldagstidning en gång i månaden. Ofta har jag en idé om vad jag skulle kunna skriva och har kanske lite börjat på, men sen plötsligt kan jag läsa något själv i tidningen som utlöser en vilja att skriva - jag blir inspirerad helt enkelt. Då skriver man bäst och snabbast, men det är ju inte alltid som det lyckas utan man kanske får pressa fram något utan så värst mycket inspiration. Med kolumnerna brukar jag ändå försöka vänta tills den infaller - som sagt, det blir bäst så.
När jag tänker efter är inspiration väldigt nära ordet "kreativitet" för mig, man börjar skapa av att vara inspirerad, ofta. Men inspirationen kan också infinna sig på vägen så att säga. Mitt stora projekt i Ds rum är ett exempel på avstannad inspiration på grund av brist på tid. I februari ifjol (tror jag) började jag måla väggen i Ds rum. Jag tänkte mig först lite försiktigt några djur och träd runt bokhyllan jag tänkte ha mitt på. Medan jag målat har fler och fler djur dykt upp och i ett skede tyckte jag hyllan var för stor för ett litet barn och skruvade loss över delen - men det betydde att jag måste måla ännu mera...nu har jag inte målat på över ett halvår. Jag skulle gärna göra det, men vet att det tar en liten stund innan jag igen blir "varm i kläderna" och det känns nästan bortkastad att bli ivrig och inspirerad och sen vara tvungen att packa undan penslar, mål och lusten att måla, för att vardagssysslorna kräver det. Nu då det snart är sommar har jag ännu mindre lust att måla inomhus, men kanske en regning dag då D är hos sin pappa och jag har lite tid....det är inte så mycket kvar att göra nu, men målningen behöver "finslipas", vissa saker tas bort, annat piffas upp och speceillt mot höger sidan finns ännu saker som jag vill måla dit och förbättra. Målet är att det ska vara klart i år....
Intressant tema i sig, inspiration, vad är det egentligen, varifrån kommer det...tyvärr är jag för trött för att orka gå in på filosofiska funderingar...fast tänkte visa foton från i går och i dag här sist - och vad annat är fotografering än konstant inspiration, annars skulle man ju inte göra det! Det man ser (eller hör eller känner) inspirerar en att försöka "fånga" det - är inspiration helt enkelt en vilja att återskapa eller fånga det sköna/livet/upplevelsen...?
Nu börjar ändå ögonen se i kors, här kort om det jag sysslar med just nu: Har börjat plantera tallskog. D var med mig i går då jag åkte till skogen för att lära mig hur man gör det (hade bara mobiltelefonen med, första fotot med den) - har aldrig tidigare ens sett hur man planterar tallplantor. D fick komma med och var faktiskt till hjälp - han plockade i plantan i röret. Planterandet kommer att ta åtminstone fem dagar, i helgen då D är hos sin pappa igen tänker jag inte jobba hela dagar utan lite vila också. I och för sig tycker jag det är jätteskönt att vara ute i skogen. Vi såg en älg igår och i dag var den där igen, men mest stod den i diket och åt med rumpan åt mitt håll.... Skulle vara kul att ha ett stor objektiv så man kunde få fina foton, nu hjälper fotoshop - annars skulle ni tro att det bara är en fluga på linsen :).
Inspiration är faktiskt något som är a och o för mig numera, eftersom jag skriver en kolumn för vår lokaldagstidning en gång i månaden. Ofta har jag en idé om vad jag skulle kunna skriva och har kanske lite börjat på, men sen plötsligt kan jag läsa något själv i tidningen som utlöser en vilja att skriva - jag blir inspirerad helt enkelt. Då skriver man bäst och snabbast, men det är ju inte alltid som det lyckas utan man kanske får pressa fram något utan så värst mycket inspiration. Med kolumnerna brukar jag ändå försöka vänta tills den infaller - som sagt, det blir bäst så.
När jag tänker efter är inspiration väldigt nära ordet "kreativitet" för mig, man börjar skapa av att vara inspirerad, ofta. Men inspirationen kan också infinna sig på vägen så att säga. Mitt stora projekt i Ds rum är ett exempel på avstannad inspiration på grund av brist på tid. I februari ifjol (tror jag) började jag måla väggen i Ds rum. Jag tänkte mig först lite försiktigt några djur och träd runt bokhyllan jag tänkte ha mitt på. Medan jag målat har fler och fler djur dykt upp och i ett skede tyckte jag hyllan var för stor för ett litet barn och skruvade loss över delen - men det betydde att jag måste måla ännu mera...nu har jag inte målat på över ett halvår. Jag skulle gärna göra det, men vet att det tar en liten stund innan jag igen blir "varm i kläderna" och det känns nästan bortkastad att bli ivrig och inspirerad och sen vara tvungen att packa undan penslar, mål och lusten att måla, för att vardagssysslorna kräver det. Nu då det snart är sommar har jag ännu mindre lust att måla inomhus, men kanske en regning dag då D är hos sin pappa och jag har lite tid....det är inte så mycket kvar att göra nu, men målningen behöver "finslipas", vissa saker tas bort, annat piffas upp och speceillt mot höger sidan finns ännu saker som jag vill måla dit och förbättra. Målet är att det ska vara klart i år....
Intressant tema i sig, inspiration, vad är det egentligen, varifrån kommer det...tyvärr är jag för trött för att orka gå in på filosofiska funderingar...fast tänkte visa foton från i går och i dag här sist - och vad annat är fotografering än konstant inspiration, annars skulle man ju inte göra det! Det man ser (eller hör eller känner) inspirerar en att försöka "fånga" det - är inspiration helt enkelt en vilja att återskapa eller fånga det sköna/livet/upplevelsen...?
Nu börjar ändå ögonen se i kors, här kort om det jag sysslar med just nu: Har börjat plantera tallskog. D var med mig i går då jag åkte till skogen för att lära mig hur man gör det (hade bara mobiltelefonen med, första fotot med den) - har aldrig tidigare ens sett hur man planterar tallplantor. D fick komma med och var faktiskt till hjälp - han plockade i plantan i röret. Planterandet kommer att ta åtminstone fem dagar, i helgen då D är hos sin pappa igen tänker jag inte jobba hela dagar utan lite vila också. I och för sig tycker jag det är jätteskönt att vara ute i skogen. Vi såg en älg igår och i dag var den där igen, men mest stod den i diket och åt med rumpan åt mitt håll.... Skulle vara kul att ha ett stor objektiv så man kunde få fina foton, nu hjälper fotoshop - annars skulle ni tro att det bara är en fluga på linsen :).
onsdag 27 maj 2009
Katthämnd?
"Vem ska mata katterna", undrade mormor i morse då jag pratade om min semestervecka i juni. Det hade jag glömt!!! Som tur är det ju en tid kvar. I natt blev jag väckt av ett panik-katt-yl utomhus. "Varg... björn...?", tänkte jag då jag gick ner och försiktigt kikade ut - "svart katt" visade det sig vara. Den slank hastigt ner från trädet, dit den jagat stackars Fia. Det tog en stund innan hon vågade sig in, men Gusta var emot och jag gav dem litet käk och gick upp tillbaka. En och en halv timme senare sitter jag här. Kanske det var allt koffein igår, eller en viss stress över de halvfärdiga texterna, men det gick helt enkelt inte att få tag på sömnen igen. Undrar om jag ändå får upp ögonen tillräckligt för att faktiskt få något vettigt till stånd....vi får se.
tisdag 26 maj 2009
Yr, yrare...
Och så igen en dag som galopperade iväg utan kontroll. Jag skyller på koffeinet...och tidsoptimism. Och att mjölken tagit slut. Inte min, eller jo, det gjorde den för två år sen, men den vi har i kylskåpet. Mommo behövde det till lunchen, för jag hade tänkt vara borta då och hon kan inte leva utan mjölk. Fick alltså ta en extrarunda via butiken och hem efter att jag fört sonen till dagis - en timme efter i tidtabellen redan från början alltså (det var någon annan yrsel på morgonen också, för det tog inte en timme att handla...jajo, bensinen var ju nästan slut, och jag skulle ju fixa lunchen åt mormor och så steg jag ju inte upp så tidigt som jag hade tänkt, för sonen hade ju gnällt på natten och jag fick stiga upp och hämta blöja och så skulle jag ju tvätta håret på morgonen också och...).
Hann ändå med rätt mycket, hade två lappar med saker att komma ihåg, två städer att besöka - tyvärr hann jag också spendera rätt mycket pengar (i bilen kom jag på att ett arvode inte dykt upp som det borde, alltså var det på kommande, alltså HADE jag ändå lite pengar...). Först hemma insåg jag att "betala för 3...nej, köp 3 betala för 2" inte hade gällt för min del, det var "köp 3 betala för 3" (egentligen 6, för de hade ju så billig t-skjorta och byxor och keps också, det behövde han ju). Och ena kepsen var för liten, den andra (från andra butiken) för stor (och dessutom fel färg).
Är det bara jag som tycker att det är hemskt att vart och vartannat plagg för små barn ska ha dödskallar på?! Först fattade jag inte ens att det handlar om pirater, men gör det det, så ska ju piraten också synas - och små barn vet ju inte vad pirater är. Jag är säkert gammalmodig, men jag gillar det inte. Var svårt att hitta en keps som INTE hade döskallar eller hemskheter på sig, fy. Allt mellan varven kastade jag in en kopp kaffe - efter lunchen, före inbandningen av lokaltvs aktuellt, som inte heller gick bra. Var smått stressad för jag kom lite för sent och visste att den ansvarige hade en tid att passa, jag skulle med andra ord INTE få hålla på och staka mig och komma av mig...vilket jag förstås gjorde. Och hade också "bad hairday", vilket inte höjde självsäkerheten i rutan precis.
Eller ska jag kanske skylla på drycken med "naturlig koffein" som jag köpte redan på morgonen och också smuttade på mellan varven - var det den som gjorde att jag tyckte allt snurrade för snabbt...? För när jag väl kom hem och skulle jobba en timme innan jag hämtade sonen, kändes det som om ögonen hoppar ur hålorna. Fick med nöd och näppe bokfört företrädaruppgifterna, jag försökte inte ens skriva färdigt de två texter jag har på gång - jag var helt "space". Orkade absolut ingenting på kvällen, försökte distrahera sonen med sånger, lite kittlande i sängen, lite bolibompa, lite saga - och tack och lov gick han med på att snällt somna före nio. Här sitter jag nu och blinkar och borde göra detsamma. Krypa ner i sängen, bara dricka te i morgon och hoppas att huvudet sitter bättre på plats då. Troligen får vi åka tillbaka till stan och byta kepsar och få tillbaka pengar och jag borde ju stiga upp tidigare för att få skrivet och och och . Nä, nu går jag och lägger mig. Kanske, ska bara kolla om det kommer något skoj på tv först. Det gjorde jag ju igår också....och gick och la mig för sent :).
Hann ändå med rätt mycket, hade två lappar med saker att komma ihåg, två städer att besöka - tyvärr hann jag också spendera rätt mycket pengar (i bilen kom jag på att ett arvode inte dykt upp som det borde, alltså var det på kommande, alltså HADE jag ändå lite pengar...). Först hemma insåg jag att "betala för 3...nej, köp 3 betala för 2" inte hade gällt för min del, det var "köp 3 betala för 3" (egentligen 6, för de hade ju så billig t-skjorta och byxor och keps också, det behövde han ju). Och ena kepsen var för liten, den andra (från andra butiken) för stor (och dessutom fel färg).
Är det bara jag som tycker att det är hemskt att vart och vartannat plagg för små barn ska ha dödskallar på?! Först fattade jag inte ens att det handlar om pirater, men gör det det, så ska ju piraten också synas - och små barn vet ju inte vad pirater är. Jag är säkert gammalmodig, men jag gillar det inte. Var svårt att hitta en keps som INTE hade döskallar eller hemskheter på sig, fy. Allt mellan varven kastade jag in en kopp kaffe - efter lunchen, före inbandningen av lokaltvs aktuellt, som inte heller gick bra. Var smått stressad för jag kom lite för sent och visste att den ansvarige hade en tid att passa, jag skulle med andra ord INTE få hålla på och staka mig och komma av mig...vilket jag förstås gjorde. Och hade också "bad hairday", vilket inte höjde självsäkerheten i rutan precis.
Eller ska jag kanske skylla på drycken med "naturlig koffein" som jag köpte redan på morgonen och också smuttade på mellan varven - var det den som gjorde att jag tyckte allt snurrade för snabbt...? För när jag väl kom hem och skulle jobba en timme innan jag hämtade sonen, kändes det som om ögonen hoppar ur hålorna. Fick med nöd och näppe bokfört företrädaruppgifterna, jag försökte inte ens skriva färdigt de två texter jag har på gång - jag var helt "space". Orkade absolut ingenting på kvällen, försökte distrahera sonen med sånger, lite kittlande i sängen, lite bolibompa, lite saga - och tack och lov gick han med på att snällt somna före nio. Här sitter jag nu och blinkar och borde göra detsamma. Krypa ner i sängen, bara dricka te i morgon och hoppas att huvudet sitter bättre på plats då. Troligen får vi åka tillbaka till stan och byta kepsar och få tillbaka pengar och jag borde ju stiga upp tidigare för att få skrivet och och och . Nä, nu går jag och lägger mig. Kanske, ska bara kolla om det kommer något skoj på tv först. Det gjorde jag ju igår också....och gick och la mig för sent :).
måndag 25 maj 2009
Till Taina (främst :)
Här foto på min lilla, söta elgrill (Taina skrev om alla grillar de har i huset, eller ja, trädgården :), tror min grill skulle få lite komplex :). Den har säkert åtta år på nacken, skulle jag tro, köpte den då jag bodde i Esbo och ville grilla på balkongen (fast det skulle man inte ha fått göra, men jag tänkte att en elgrill är lite mera diskret....). Lite rostig och medfaren är den, men jag vill inte börja böka med kol och sånt, denhär är snabb och grillar till och med också.. så den får duga :).
....
Sonen kom just springande: "nä, finsk", sa han. Jag smet ifrån då han började se på Spöket Laban. Språket hade tydligen halkat till finska då jag startade dvd:n, hittills har vi sett den på svenska och det skulle det tydligen vara. I dag var han på dagis - kom hem med samma byxor, fast jag hade packat med en hel hög att byta till. Endast kalsongerna var bytta, en större olycka hade varit framme :). Härligt då det verkar börja funka, farväl dagblöjor!! Klistermärkesmetoden funkade jättebra.
Jag har också haft en bra dag, ringt hit och dit och fått ordnat det ena med det andra. Också skrivit lite, men var tvungen att fixa undan alla lösa trådar först. Nu ser det ut som om jag och D åker till södra Finland i midsommarveckan (mormor ska på intervallvård till ålderdomshemmet den veckan) och firar midsommar där vid en väns sommarstuga - sköööönt, så slipper jag sitta ensam med D här hemma då.
....
Sonen kom just springande: "nä, finsk", sa han. Jag smet ifrån då han började se på Spöket Laban. Språket hade tydligen halkat till finska då jag startade dvd:n, hittills har vi sett den på svenska och det skulle det tydligen vara. I dag var han på dagis - kom hem med samma byxor, fast jag hade packat med en hel hög att byta till. Endast kalsongerna var bytta, en större olycka hade varit framme :). Härligt då det verkar börja funka, farväl dagblöjor!! Klistermärkesmetoden funkade jättebra.
Jag har också haft en bra dag, ringt hit och dit och fått ordnat det ena med det andra. Också skrivit lite, men var tvungen att fixa undan alla lösa trådar först. Nu ser det ut som om jag och D åker till södra Finland i midsommarveckan (mormor ska på intervallvård till ålderdomshemmet den veckan) och firar midsommar där vid en väns sommarstuga - sköööönt, så slipper jag sitta ensam med D här hemma då.
lördag 23 maj 2009
My garden
..is green, finally! Nu skulle jag äntligen ha vårblommor att visa! Till höger en hastig blick ner från balkongen, det är "work in progress" lite här och var, och så kommer det troligen att vara hela sommaren. Det har varit regnskurar här de senaste dagarna, därav torkande kuddar på bordet. Stolar har jag inte hunnit plocka fram än och jag vet att åtminstone en brakade ihop i somras. Allt borde målas, men har inte kommit på vilken färg. Sen har jag också en liten en som tycker att dammen är till för att kasta i allt som ligger löst, i dag fiskade jag upp en liten barnstol och en liten kratta därifrån...
Nu, gott folk, tänkte jag be er om råd - jag kom på att lyfta ut en provisorisk trappa, som alltså inte mera används. Jag skulle vilja måla den i någon glad färg (kanske ta samma färg till bordet och stolarna också) och sen ha blomkrukor där ovanpå. Vilken färg tycker NI skulle passa in där den står uppför fähusväggen? Fotot ljuger lite, dörrarna är inte gröna utan faktiskt turkos, tror inte de målats den färgen från början, men solen har gjrot sin egen version av den ursprungliga färgen.
D sov hela tolv timmar förra natten, helt otroligt - ikväll somnade han också redan halv åtta. Om det kunde fortsätta så här skulle det vara helt underbart, jag skulle få den egna tiden jag så skulle behöva. Men nästa vecka är han alltså i dagis igen och då tror jag han sover där - å andra sidan, då har jag förstås fått koncentrera mig på mina uppgifter på dagarna, så det är inte så farligt fast det inte blir ensamtid på kvällarna...
Dessa båda kvällar har jag som hastigast varit ute med kameran, igår kväll var det otroligt dramatisk himmel, men tyvärr vågade jag inte gå så långt bort ifall D skulle vakna (vyerna runt huset är inte så speciella). Ett foto för temat "övergivet" skulle jag ha fått där...I kväll fotade jag blommor i trädgården (utan stativ, tyvärr, orkade inte börja släpa på det), men väl inne märkte jag att jag haft skräp på linsen...Blommor är verkligen tacksamma i collage, märker jag, skulle kunna göra hur många som helst! Vilket gillar ni bäst...? Kunde inte välja, vill visa i bild de korta fotosessionerna utomhus två kvällar, vilket betyder många olika sorts foton i ett, men då igen "drunknar" de bättre i mängden :(.
Nu, gott folk, tänkte jag be er om råd - jag kom på att lyfta ut en provisorisk trappa, som alltså inte mera används. Jag skulle vilja måla den i någon glad färg (kanske ta samma färg till bordet och stolarna också) och sen ha blomkrukor där ovanpå. Vilken färg tycker NI skulle passa in där den står uppför fähusväggen? Fotot ljuger lite, dörrarna är inte gröna utan faktiskt turkos, tror inte de målats den färgen från början, men solen har gjrot sin egen version av den ursprungliga färgen.
D sov hela tolv timmar förra natten, helt otroligt - ikväll somnade han också redan halv åtta. Om det kunde fortsätta så här skulle det vara helt underbart, jag skulle få den egna tiden jag så skulle behöva. Men nästa vecka är han alltså i dagis igen och då tror jag han sover där - å andra sidan, då har jag förstås fått koncentrera mig på mina uppgifter på dagarna, så det är inte så farligt fast det inte blir ensamtid på kvällarna...
Dessa båda kvällar har jag som hastigast varit ute med kameran, igår kväll var det otroligt dramatisk himmel, men tyvärr vågade jag inte gå så långt bort ifall D skulle vakna (vyerna runt huset är inte så speciella). Ett foto för temat "övergivet" skulle jag ha fått där...I kväll fotade jag blommor i trädgården (utan stativ, tyvärr, orkade inte börja släpa på det), men väl inne märkte jag att jag haft skräp på linsen...Blommor är verkligen tacksamma i collage, märker jag, skulle kunna göra hur många som helst! Vilket gillar ni bäst...? Kunde inte välja, vill visa i bild de korta fotosessionerna utomhus två kvällar, vilket betyder många olika sorts foton i ett, men då igen "drunknar" de bättre i mängden :(.
fredag 22 maj 2009
Fredagstema-deltagare
...nu har jag gått igenom listan och också kollat Musikantas lista - och plockat bort alla namn som inte är med på show and tell (speciellt de som har reklam och inte minsta lilla tillstymmelse till fredagstemat...). Uppdaterad lista nere till höger! Är någon trots allt med, är det bara att meddela ...
Sömn och såpbubblor
D somnade cirka klockan 18 ikväll i vagnen framför tv:n. Lite före sju bar jag upp honom i sängen och fast han vaknade till, somnade han om igen. Dethär har aldrig hänt tidigare och jag bävar....ska han fortsätta sova hela natten, eller vaknar han när det blir dags för mig att gå och sova, svälj!
Annars känns det som om jag lite fått grepp om tillvaron igen. I dag hade jag en kille hit för att helt enkelt undervisa mig i hur min nya laptop fungerar. Så nu blir det hoppeligen lättare att skriva ner hastigt påhoppande idéer osv - sen får vi ju se om jag har något att skriva i sommar...nå, får skriva blogginlägg i gungan om inte annat :).
D kommer nog inte att få vattkopporna då han inte fått dem än, så jag bokade in honom fyra dagar i dagis nästa vecka. Då ska här jobbas....hoppas bara att fröken (herr, fru...?) Inspiration infinner sig också! Fast jag har nog annat att jobba med som inte kräver inspiration, enbart bokföring, mer eller mindre.
Lite hopp har jag med potträningen, fick tips om klistermärken. I morse var vi till närmaste staden för att bladn annat inhandla ny kalender åt mig ("någon" kissade ju på den förra...) och klistermärken åt D. Det funkade underbart bra i dag - så här många klistermärken fick han redan i dag uppe på vinden. Vet inte om han faktiskt inser att när han dricker mycket så kissar han också mycket, men han sög i sig flera småflaskor vatten och sprang på pottan och skulle då ha sina delfiner. Traktorn fick han för att han också kackade i pottan :). Jobbigt då hans mage fungerar så bra, en gång kom det nog i byxorna också, men då hade jag inte hunnit få upp lapparna än. En delfin fick han också för att han plockade upp ett utspritt memospel.
Jag hoppas verkligen detta inte bara är nyhetens behag, utan vi fortsätter att ivrigt samla klistermärken över veckoslutet :). Ute funkade det redan rätt bra, för han är så ivrig över att få göda blommorna.
I går kväll var vi till E och blåste såpbubblor (bl.a) - jag hade bara lilla kameran med, så har bara några skakiga foton att visa.
Själv är jag helt förvirrad nu, vad ska jag göra resten av kvällen...för jag vet ju inte om han vaknar eller inte. Förresten, det har jag säkert inte berättat att D numera sover i egen säng, bredvid min. Sedan födelsedagen har det varit lite från och till, men nu försöker jag få honom att sova där, tycker att vi båda sover bättre då.
Nu har jag ju äntligen tid att läsa fredagstemat hos alla då! Trevligt veckoslut!
Annars känns det som om jag lite fått grepp om tillvaron igen. I dag hade jag en kille hit för att helt enkelt undervisa mig i hur min nya laptop fungerar. Så nu blir det hoppeligen lättare att skriva ner hastigt påhoppande idéer osv - sen får vi ju se om jag har något att skriva i sommar...nå, får skriva blogginlägg i gungan om inte annat :).
D kommer nog inte att få vattkopporna då han inte fått dem än, så jag bokade in honom fyra dagar i dagis nästa vecka. Då ska här jobbas....hoppas bara att fröken (herr, fru...?) Inspiration infinner sig också! Fast jag har nog annat att jobba med som inte kräver inspiration, enbart bokföring, mer eller mindre.
Lite hopp har jag med potträningen, fick tips om klistermärken. I morse var vi till närmaste staden för att bladn annat inhandla ny kalender åt mig ("någon" kissade ju på den förra...) och klistermärken åt D. Det funkade underbart bra i dag - så här många klistermärken fick han redan i dag uppe på vinden. Vet inte om han faktiskt inser att när han dricker mycket så kissar han också mycket, men han sög i sig flera småflaskor vatten och sprang på pottan och skulle då ha sina delfiner. Traktorn fick han för att han också kackade i pottan :). Jobbigt då hans mage fungerar så bra, en gång kom det nog i byxorna också, men då hade jag inte hunnit få upp lapparna än. En delfin fick han också för att han plockade upp ett utspritt memospel.
Jag hoppas verkligen detta inte bara är nyhetens behag, utan vi fortsätter att ivrigt samla klistermärken över veckoslutet :). Ute funkade det redan rätt bra, för han är så ivrig över att få göda blommorna.
I går kväll var vi till E och blåste såpbubblor (bl.a) - jag hade bara lilla kameran med, så har bara några skakiga foton att visa.
Själv är jag helt förvirrad nu, vad ska jag göra resten av kvällen...för jag vet ju inte om han vaknar eller inte. Förresten, det har jag säkert inte berättat att D numera sover i egen säng, bredvid min. Sedan födelsedagen har det varit lite från och till, men nu försöker jag få honom att sova där, tycker att vi båda sover bättre då.
Nu har jag ju äntligen tid att läsa fredagstemat hos alla då! Trevligt veckoslut!
torsdag 21 maj 2009
Too good to be true....?
"
OFFICIAL WINNING NOTIFICATION.
We are pleased to inform you of the released results of Sweepstakes Promotion organized by Microword Corporations, in conjunction with the foundation for the promotion of software products, held on 11th April, 2009,in Valencia,Spain. Your email address emerged as one of the online Winning emails, in the 3rd category and therefore attracted a cash award of 750,000.00 (Seven Hundred and Fifty Thousand Euros) "
Jag tycker det nästan är kriminellt att man får luras såhär.
OFFICIAL WINNING NOTIFICATION.
We are pleased to inform you of the released results of Sweepstakes Promotion organized by Microword Corporations, in conjunction with the foundation for the promotion of software products, held on 11th April, 2009,in Valencia,Spain. Your email address emerged as one of the online Winning emails, in the 3rd category and therefore attracted a cash award of 750,000.00 (Seven Hundred and Fifty Thousand Euros) "
Jag tycker det nästan är kriminellt att man får luras såhär.
Show and tell: förnamn
Troligen fortsätter morgondagen i samma yra stil som veckan varit hittills och jag tror knappast jag kommer på något då heller, så jag få medge redan i kväll att jag helt enkelt inte kommer på något att skriva nu...än mindre "showa"...sorry!
Ska försöka pressa fram något - jag har tre förnamn, det blir BUK av initialerna...Mittersta namnet använder jag. Min pappa skulle ha velat att jag heter Ulla-Kristin, vilket jag skulle ha gillat bättre än bara U, men bindestrecket trillade bort någonstans på vägen.
Har alltid haft stora problem att döpa mina husdjur, tycker andra alltid hittar på så häftiga namn som Rambo, öh, Elvis osv (ni ser, kommer inte ens på något här!). Likadant var det då jag väntade barn. Erik ville jag ha först, det var min farfars namn, men ju längre det led, desto säkrare blev jag att det inte ska bli babyns första namn, men vad det skulle vara kom jag inte på trots att jag tittade på namnlistor och också frågade om pappan hade förslag. Dagen före jag skulle in på bb (hade gått över den beräknade tiden med två veckor...) var jag till gravgården för att sköta om min pappas grav. Gissade att det inte skulle bli över så mycket tid för den saken sen mera. När jag steg upp för att gå bort, fastnade blicken direkt på en sten en bit bort. "Daniel". Det sa klick! Där var det! Och det blev det.
Till sist ett hastigt ihoptotat collage på mina burmor (foton jag nu hann gräva fram). Min första burma - älskade Nelson, som bara blev 3 år gammal. Medan jag studerade i England, bodde han på landet hos min mamma och pappa och hans dotter Matilda - någon sköt honom under den tiden. Sen hämtade jag "stadinkundin", Totte, från Hfors. Egentligen hette han Sinuhe, men jag tyckte det var för högtravande namn på honom. Matilda och Totte var mina följeslagare i nästan 15 år, tragiskt nog fick de ge vika när jag inte orkade med deras ålderskrämpor, en liten bebis och relationsproblem på en gång. Alla mina katter (+ lilla, glada Nalle som blev överkörd i somras) vilar i min trädgård...(hoppsan, jag kom ganska långt från temat här, men så kan det gå...)
Ska försöka pressa fram något - jag har tre förnamn, det blir BUK av initialerna...Mittersta namnet använder jag. Min pappa skulle ha velat att jag heter Ulla-Kristin, vilket jag skulle ha gillat bättre än bara U, men bindestrecket trillade bort någonstans på vägen.
Har alltid haft stora problem att döpa mina husdjur, tycker andra alltid hittar på så häftiga namn som Rambo, öh, Elvis osv (ni ser, kommer inte ens på något här!). Likadant var det då jag väntade barn. Erik ville jag ha först, det var min farfars namn, men ju längre det led, desto säkrare blev jag att det inte ska bli babyns första namn, men vad det skulle vara kom jag inte på trots att jag tittade på namnlistor och också frågade om pappan hade förslag. Dagen före jag skulle in på bb (hade gått över den beräknade tiden med två veckor...) var jag till gravgården för att sköta om min pappas grav. Gissade att det inte skulle bli över så mycket tid för den saken sen mera. När jag steg upp för att gå bort, fastnade blicken direkt på en sten en bit bort. "Daniel". Det sa klick! Där var det! Och det blev det.
Till sist ett hastigt ihoptotat collage på mina burmor (foton jag nu hann gräva fram). Min första burma - älskade Nelson, som bara blev 3 år gammal. Medan jag studerade i England, bodde han på landet hos min mamma och pappa och hans dotter Matilda - någon sköt honom under den tiden. Sen hämtade jag "stadinkundin", Totte, från Hfors. Egentligen hette han Sinuhe, men jag tyckte det var för högtravande namn på honom. Matilda och Totte var mina följeslagare i nästan 15 år, tragiskt nog fick de ge vika när jag inte orkade med deras ålderskrämpor, en liten bebis och relationsproblem på en gång. Alla mina katter (+ lilla, glada Nalle som blev överkörd i somras) vilar i min trädgård...(hoppsan, jag kom ganska långt från temat här, men så kan det gå...)
Mors lilla kråka...
Lite i "oordning" har jag varit hela veckan, men jag slinter hit och dit - och byter kakka- och kisibyxor mellan varven. Mitt tålamod är inte det bästa och det spänner i tinningarna då jag frågat sonen: "ska vi inte gå på pottan", "nä,nä, nä" säger han frenetiskt ruskande på huvudet och så skvalar det två minuter efter. Utomhus går det bättre, han tycker det är roligt att göda blombänkarna. jag ahr väl berättat att jag försöker lämna bort blöjan för honom...?
I går bakade jag en rabarberpaj - för det flesta en bagatell, för mig en rätt stor sak, bakar väldigt sällan, delvis av den orsaken att jag då själv lätt äter upp det jag bakat också, och det är inte riktigt bra... Men jag skulle ha en gäst jag länge velat träffa, en person som jag tror jag har mycket gemensamt med. Jag saknar faktiskt det att ha någon som också vill dela med sig av både glädje och sorg i vardagen, prata, skicka sms så där apråpå bara, som skulle finnas lite närmare så man också kunde träffas. Som sagt, det finns härliga människor häromkring, men eftersom alla har fullt upp med sina familjer och har sina nätverk färdiga, så att säga, så känns det som om jag inte behövs som "bästis" och det skulle jag vilja vara till någon! Jag hoppas på L som jag pratade, pratade och pratade med i timtal i går :). Jahapp, nu ser jag klockan är så mycket så jag borde hastigt fixa någon mat åt mommo och så är det dags att åka iväg till Oravais. Ska träffa ett av mina företrädarbarn, en tonårssomaliflicka, som känner sig rätt ensam. Vi ska gå ut och äta och så får hon komma och se var vi bor. Hon är väldigt rar och jag tycker det blir roligt att tillbringa lite tid med henne och kanske hon vill lite lätta på hjärtat också. Men jag ska ta med några par byxor åt D......nyss kissade han ner sig för tredje gången idag :( :(
I går bakade jag en rabarberpaj - för det flesta en bagatell, för mig en rätt stor sak, bakar väldigt sällan, delvis av den orsaken att jag då själv lätt äter upp det jag bakat också, och det är inte riktigt bra... Men jag skulle ha en gäst jag länge velat träffa, en person som jag tror jag har mycket gemensamt med. Jag saknar faktiskt det att ha någon som också vill dela med sig av både glädje och sorg i vardagen, prata, skicka sms så där apråpå bara, som skulle finnas lite närmare så man också kunde träffas. Som sagt, det finns härliga människor häromkring, men eftersom alla har fullt upp med sina familjer och har sina nätverk färdiga, så att säga, så känns det som om jag inte behövs som "bästis" och det skulle jag vilja vara till någon! Jag hoppas på L som jag pratade, pratade och pratade med i timtal i går :). Jahapp, nu ser jag klockan är så mycket så jag borde hastigt fixa någon mat åt mommo och så är det dags att åka iväg till Oravais. Ska träffa ett av mina företrädarbarn, en tonårssomaliflicka, som känner sig rätt ensam. Vi ska gå ut och äta och så får hon komma och se var vi bor. Hon är väldigt rar och jag tycker det blir roligt att tillbringa lite tid med henne och kanske hon vill lite lätta på hjärtat också. Men jag ska ta med några par byxor åt D......nyss kissade han ner sig för tredje gången idag :( :(
tisdag 19 maj 2009
Dålig dag
oj herregud vilken dag detta verkar bli, och klockan är bara 10 än. Försökte stiga upp tidigare för att få en artikel skrivet, men hann inte länge förrän D steg upp. Så var det dags för morgonsysslorna. Efter det försökte jag smita till datorn. Då sket han i byxorna. När jag försökte få honom att se på bolibompa så att jag skulle få skriva en stund, sa han "nä, mamma här" och klappade på soffan bredvid sig. Då fick jag snilleblixten - NU var det dags att inviga laptopen jag köpte använd av min "Nokiakusin" i februari. Hade försökt att lite titta på den tidigare, men inte direkt haft orsak att använda den. Så klart funkade den inte, en massa "virusprogrammet funkar inte" etc dök upp hela tiden. Tänkte att jag skickar ett meddelande till kusinen - hittade inte min telefon. Skickade iväg ett "hjälp" mail till en person i byn, som jag vet jobbar med datorer. Gick ner, läste lite tidning så länge sonen tittade på tv - han ville plötsligt sitta i vagnen, dricka "sapt" och äta limpa. Plötsligt slog inspirationen för majkolumnen till, rusade upp och hann skriva en liten bit, så var sonen uppe och ville se på film på sig själv på datorn. Satte honom dit och försökte med laptopen igen - när jag kom för att kolla sonen HADE HAN KISSAT PÅ SKRIVBORDET OCH BLAND ANNAT MIN KALENDER. Då gick jag på wc och grät en skvätt. Jag gissar att det är något av en protest mot att jag klart och tydligt vill göra annat än leka med honom nu. Det är otroligt frustrerande att vilja skriva och inte få göra det och inte veta när man har chans till det igen - och då kanske inspirationen är puts väck eller jag är helt enkelt för trött. Och faktum är att jag ju behöver skriva för att försörja oss. Vet inte hur jag ska lugna ner mig nu - telefonen hittade jag tack och lov genom att ringa till den. Tror vi far ut, jag tar med laptopen, där jag fick skrivprogrammet att fungera genom att helt enkelt mota undan alla rutor som hela tiden dök upp. Men jag fick inte texten kopierad till stickan....men det får bli ett senare problem. Nu slog han i tån igen. Suck. Ut.
ps. kom på senare varför jag är trött, sur och överväldigad igen - lågtryck på gång (tittade på kartan att det troligen regnar i morgon) + PMS, sådana här dagar borde man få lägga sig ner i sängen och dra någon mycket gammalt över sig.
ps. kom på senare varför jag är trött, sur och överväldigad igen - lågtryck på gång (tittade på kartan att det troligen regnar i morgon) + PMS, sådana här dagar borde man få lägga sig ner i sängen och dra någon mycket gammalt över sig.
måndag 18 maj 2009
Äntligen!
... har jag lyckats ta foton jag faktiskt är rätt nöjd med. Det som behövdes var ett stativ! Faffa skänkte mig ett han hade hittat billigt på Lidl, tror jag det var, och i söndags tänkte jag att jag ska testa. Att ställa in ljuset är ännu rätt svårt för mig och nu ser jag att det säkert skulle ha blivit bättre foton lite senare på dagen. Och närmare än såhär tror jag inte att jag kan komma med de linser jag har. En makrolins skulle vara underbar...
I dag har vi tillbringat halva dagen i trädgården. Hade jobb på förmiddagen, D var hos "pensionärsgrannarna" så länge jag hade företrädaruppdrag - för inte honom till dagis denna vecka, eftersom jag väntar och ser om han skulle vara vattkoppsmittad. Det var jätteäckligt då jag började vända komposten och det visade sig att där fanns flera mössbon - från ungar som knappt hade päls till större, som kunde springa iväg :(. Katterna förstod sig inte alls på de små, som knappt rörde sig. Jag gick in och hoppades att naturen skulle ha sin gilla gång och lösa problemet för mig...på kvällen när jag gjorde ett nytt försök var de minsta försvunna, men större möss dök upp då jag rotade i bottnet - och det var rätt livat på gården: D jagade katterna, som jagade mössen...
Jag började också försiktigt med "bli-av-med-blöjan" träningen på eftermiddagen. Fyra gånger fick jag byta byxor (tyckte det var lite för kall vind för att vara helt utan, fast det var rätt varmt)...men ikväll då jag satt mig här och glömt att D satt och tittade på dvd utan blöjor, kom han och sa till - jag steg upp, beredd att börja byta sofföverkast, men det visade sig att han själv kommit på att han behöver på pottan! Hurraa!! Det finns hopp :).
I dag har vi tillbringat halva dagen i trädgården. Hade jobb på förmiddagen, D var hos "pensionärsgrannarna" så länge jag hade företrädaruppdrag - för inte honom till dagis denna vecka, eftersom jag väntar och ser om han skulle vara vattkoppsmittad. Det var jätteäckligt då jag började vända komposten och det visade sig att där fanns flera mössbon - från ungar som knappt hade päls till större, som kunde springa iväg :(. Katterna förstod sig inte alls på de små, som knappt rörde sig. Jag gick in och hoppades att naturen skulle ha sin gilla gång och lösa problemet för mig...på kvällen när jag gjorde ett nytt försök var de minsta försvunna, men större möss dök upp då jag rotade i bottnet - och det var rätt livat på gården: D jagade katterna, som jagade mössen...
Jag började också försiktigt med "bli-av-med-blöjan" träningen på eftermiddagen. Fyra gånger fick jag byta byxor (tyckte det var lite för kall vind för att vara helt utan, fast det var rätt varmt)...men ikväll då jag satt mig här och glömt att D satt och tittade på dvd utan blöjor, kom han och sa till - jag steg upp, beredd att börja byta sofföverkast, men det visade sig att han själv kommit på att han behöver på pottan! Hurraa!! Det finns hopp :).
söndag 17 maj 2009
Trip to Helsinki etc
My two days in Helsinki were really nice - I arrived by train in the afternoon on Monday and enjoyed the trip a lot, to just sit, look at the views, read some papers, have a coffee in the restaurantcart...I had brought a novel (Khaled Hoseini: The Kite Runner) that I've been reading for the past month, but I never felt like concentrating on it, so I'll probably be reading it for a few months more. I like it, but it's difficult to find the right mood and time for reading. It's also interesting because one of the boys I represent is from Afghanistan, through the novel I get to understand him and his culture better.
Everything had gone really well here at home as well. D's grandparents were happy to have been able to spend so much time with him - and I was happy that grandpa (D's dad's grandpa) can't sit still but needs to have something to do, so he's been sawing my trees - and D and grandma helped one day :). He also managed to finally move my tractor, which died just before Christmas and has been outside since then.
In the evening I went to a tapasplace near the hotel with two of my really good friends. It's amazing, even if they live in the south of Finland, I share more personal things with them than with friends here. I guess we take the time to really talk about things when we meet, back home it's more about the everyday events that are being discussed. It was such a nice evening, at one point I laughed so hard I was almost crying - can't remember when I last did that! One thing was bad, though, I took an Irish coffee at nine in the evening to finish off the meal.....not smart at all. Even if I went back to the hotel soon after that, I didn't sleep hardly at all that night and was tired and a bit "out of it" for the rest of the week.
I was really lucky with my roommate, whom I didn't know before the course, even if we had sent a few mails (she is also a "representative" for underaged asylumseekers in Oravais). We got along really well and on Tuesdaynight, after a kind of cocktailparty, we took a walk by the seaside in southern Helsinki - I lived quite nearby when I first moved to Helsinki in...1997, I think. It's really beautiful and it was nice to get this opportunity to just walk around and remember old times. I even met an acquaintance from the salsaschool. We rode the tram - I love the trams in Helsinki and try to ride them everytime I visit. Then we also visited one of my favorite cafés right in the center, Java café, they have loovely smoothies, even if I took something else this time (a huge glass of chocolate with cream - I was in a partymood :).
The photos in the collage are from the two days. The sky was really dramatic going down on the train - it both rained and was sunny during the first evening. I only had my small "pocket" digitalcamera with me, so the quality isn't the very best. But nice to have memories :)
I was really lucky with my roommate, whom I didn't know before the course, even if we had sent a few mails (she is also a "representative" for underaged asylumseekers in Oravais). We got along really well and on Tuesdaynight, after a kind of cocktailparty, we took a walk by the seaside in southern Helsinki - I lived quite nearby when I first moved to Helsinki in...1997, I think. It's really beautiful and it was nice to get this opportunity to just walk around and remember old times. I even met an acquaintance from the salsaschool. We rode the tram - I love the trams in Helsinki and try to ride them everytime I visit. Then we also visited one of my favorite cafés right in the center, Java café, they have loovely smoothies, even if I took something else this time (a huge glass of chocolate with cream - I was in a partymood :).
The photos in the collage are from the two days. The sky was really dramatic going down on the train - it both rained and was sunny during the first evening. I only had my small "pocket" digitalcamera with me, so the quality isn't the very best. But nice to have memories :)
Everything had gone really well here at home as well. D's grandparents were happy to have been able to spend so much time with him - and I was happy that grandpa (D's dad's grandpa) can't sit still but needs to have something to do, so he's been sawing my trees - and D and grandma helped one day :). He also managed to finally move my tractor, which died just before Christmas and has been outside since then.
D has been with his dad this weekend, which was nice for me. I was supposed to rest, since I felt so tired, but there is so much I want to do when I finally have the chance to, so I still feel physically tired (darn Eurovision song contest - just HAD to sit up and watch it to the end last night!!), even if mentally very good. Unfortunately I've gotten into a habit of shopping when I drop D off at his dads. First I go to the swimming pool, then have a meal somewhere ("homeservice", term?, comes to see my mother at those times, to fix her dinner) and then check out shops...On Friday I found really inexpensive colorful sweaters (which I love), couldn't help buying three. Then I found a sporty sweater in another shop + mittens for D. On Saturday I went to another town nearby and finally found a pair of comfortable everyday shoes, which I've been looking for for quite some time. All the other clothes together were half the price of the shoes (which I even managed to get 10 euros off, which I was proud of :), but I have had rather bad shoes for quite some time now, thought I'd splash out for a change. Anyway, it wasn't just shopping, it was also meetings with different friends, chats in two gardens and a visit to a café. I was really pleased with my day.
Today, Sunday, the weather is really lovely outside - I shouldn't be sitting inside by the computer, but I know I'll problably won't find time to write when D gets home, so I'll "sacrifice" the sun - well, I actually sat in the swing in the garden this morning for a while. But now I'm going to go outside, lots to do in the flowerbeds, but somehow I feel like just laying down in the swing with a good book...hope you all had a good week - have a good new one!
Today, Sunday, the weather is really lovely outside - I shouldn't be sitting inside by the computer, but I know I'll problably won't find time to write when D gets home, so I'll "sacrifice" the sun - well, I actually sat in the swing in the garden this morning for a while. But now I'm going to go outside, lots to do in the flowerbeds, but somehow I feel like just laying down in the swing with a good book...hope you all had a good week - have a good new one!
lördag 16 maj 2009
Riding debut
On Thursday me and D took part in an excursion to a nearby farm which is specialized in tourism - they have all kinds of normal Finnish farmanimals for children to get acquainted with. D made his debut on horseback - I was more nervous than he was :). Children seem to be natural at this, no stiffness at all, following the movements like he's never done anything else. I've seen grown-ups ride for the first time - a scary sight :). Pls click on the photo to see it in bigger size!
torsdag 14 maj 2009
Show and tell: Apråpå språk
Denna gång hade jag tänkt vara ute i god tid, ha inlägget på nätet helst torsdagkväll...men eftersom jag varit borta hemifrån måndag till onsdagkväll och torsdagen var en hektisk dag, orkade jag helt enkelt inte mera skriva sent i går kväll. Tänkte att sonen säkert sover länge nu på morgonen, nå så blev det inte heller. Så det får bli lite kortare än jag tänkt mig.
För språk är viktigt, jag är ju språklärare själv (eng/ty) i grunden. Språkkunskaper är aldrig en börda. Och för mig som finlandssvensk är det viktigt att helt enkelt sprida informationen vidare om att vi över huvudtaget finns. För ett ledsamt faktum är att många i Sverige inte har en aning om oss: "du talar väldigt bra svenska, fast man hör en finsk brytning" har jag hört. Å andra sidan hör jag tvärtom om min finska, som känns lika illa, för trots allt har jag en finskspråkig mor och har talat språket parallellt med svenskan från allra första början, men känner mig som finlandssvensk. Jag hoppas verkligen att alla de som läser här känner till det faktum att det finns människor i Finland som har svenska som sitt modersmål, utan att vara inflyttad från Sverige (nåja, förförfäderna ha ju kommit för hundratals år sedan...), HÄR kan ni läsa fakta om oss och se karta om var vi finns.
Orten jag kommer från är gränsen till de finskspråkiga trakterna, när min mamma flyttade hit för cirka 47 år sedan fanns det inte många finskspråkiga här. Man kan se på skyltarna om orten är enspråkigt finsk, svensk eller vilket språk som är i majoritet. I Jeppo finns numera 18 procent finskspråkiga av 1100 och därför är det svenskspråkiga överst. Dessutom är många av namnen enbart svenska och har enbart fått tillägget "tie = väg" på finska. Jag var i Helsingfors i början av veckan, där kommer förstås finskan först.
Ett ledsamt faktum är att språket i vårt land ännu förorsakar bitterhet, man talar främst om "tvångssvenskan" i de finska delarna av landet, eftersom de måste lära sig svenskan, som ju är ett officiellt språk i Finland. Jag kan förstå att det känns onödigt någonstans vid östra gränsen till exempel, där det skulle vara mera befogat med ryska som andra språk. Det jag inte kan förstå är den bitterhet som hänger med från hundra plus år sedan, "svenskatalande bättre folk" och så vidare. I praktiken har svenskaundervisningen inte över huvudtaget fungerat - service på svenska får man verkligen inte överallt och direkt hat mot svenskspråkiga har jag också upplevt (värst var det i Åbo där jag studerade!). Jag beskyller delvis lärarna på båda hållen - lärarna i svenska i finska skolor och lärarna i finska i svenska skolor. Det skulle ha varit så lätt att bygga broar inom landet, utbyten, kommunikation, det borde ha varit inskrivet i läroplanen att man MÅSTE ha samarbete med en skola från den andra officiella språkgruppen. Nu kan det hända att en svenskspråkig elev inom en stad inte ens vet var den finskspråkiga skolan finns . Otroligt!! Men det är komplicerat och jag hinner inte gå in på det nu desto mera.
I varje fall tror jag egentligen inte på tvång, utan snarare på det att svenskspråkiga vågar stå på sig med sitt språk och inte gömma undan sitt modersmål om de till exempel blir kändisar. Svenska teatern har gjort en massa gott för språket, genom att helt enkelt producera fina musikaler som också intresserat de finskspråkiga. Sen har vi ju vår egen Mumin i Sverige - nå, vad heter han nu....Mark Levengood, visst? Mera sådant är den rätta vägen!
För språk är viktigt, jag är ju språklärare själv (eng/ty) i grunden. Språkkunskaper är aldrig en börda. Och för mig som finlandssvensk är det viktigt att helt enkelt sprida informationen vidare om att vi över huvudtaget finns. För ett ledsamt faktum är att många i Sverige inte har en aning om oss: "du talar väldigt bra svenska, fast man hör en finsk brytning" har jag hört. Å andra sidan hör jag tvärtom om min finska, som känns lika illa, för trots allt har jag en finskspråkig mor och har talat språket parallellt med svenskan från allra första början, men känner mig som finlandssvensk. Jag hoppas verkligen att alla de som läser här känner till det faktum att det finns människor i Finland som har svenska som sitt modersmål, utan att vara inflyttad från Sverige (nåja, förförfäderna ha ju kommit för hundratals år sedan...), HÄR kan ni läsa fakta om oss och se karta om var vi finns.
Orten jag kommer från är gränsen till de finskspråkiga trakterna, när min mamma flyttade hit för cirka 47 år sedan fanns det inte många finskspråkiga här. Man kan se på skyltarna om orten är enspråkigt finsk, svensk eller vilket språk som är i majoritet. I Jeppo finns numera 18 procent finskspråkiga av 1100 och därför är det svenskspråkiga överst. Dessutom är många av namnen enbart svenska och har enbart fått tillägget "tie = väg" på finska. Jag var i Helsingfors i början av veckan, där kommer förstås finskan först.
Ett ledsamt faktum är att språket i vårt land ännu förorsakar bitterhet, man talar främst om "tvångssvenskan" i de finska delarna av landet, eftersom de måste lära sig svenskan, som ju är ett officiellt språk i Finland. Jag kan förstå att det känns onödigt någonstans vid östra gränsen till exempel, där det skulle vara mera befogat med ryska som andra språk. Det jag inte kan förstå är den bitterhet som hänger med från hundra plus år sedan, "svenskatalande bättre folk" och så vidare. I praktiken har svenskaundervisningen inte över huvudtaget fungerat - service på svenska får man verkligen inte överallt och direkt hat mot svenskspråkiga har jag också upplevt (värst var det i Åbo där jag studerade!). Jag beskyller delvis lärarna på båda hållen - lärarna i svenska i finska skolor och lärarna i finska i svenska skolor. Det skulle ha varit så lätt att bygga broar inom landet, utbyten, kommunikation, det borde ha varit inskrivet i läroplanen att man MÅSTE ha samarbete med en skola från den andra officiella språkgruppen. Nu kan det hända att en svenskspråkig elev inom en stad inte ens vet var den finskspråkiga skolan finns . Otroligt!! Men det är komplicerat och jag hinner inte gå in på det nu desto mera.
I varje fall tror jag egentligen inte på tvång, utan snarare på det att svenskspråkiga vågar stå på sig med sitt språk och inte gömma undan sitt modersmål om de till exempel blir kändisar. Svenska teatern har gjort en massa gott för språket, genom att helt enkelt producera fina musikaler som också intresserat de finskspråkiga. Sen har vi ju vår egen Mumin i Sverige - nå, vad heter han nu....Mark Levengood, visst? Mera sådant är den rätta vägen!
söndag 10 maj 2009
Konsert och huvudstad
Det brukar bli bara roligare och roligare ju närmare sommaren man kommer, så också i år. I går kväll tog jag D med på Jeppo ungdomsorkesters konsert. De senaste åren har jag inte kunnat gå på konserterna eftersom halva Jeppo alltid är där - dvs också alla barnvakter. Nu tyckte jag att han kanske skulle klara av en stor blåsorkester. Halva konserten gick tämligen bra med ostriskaka (hans favoritgodis), saft, vatten och förstås mycket rytm och sväng där han satt i famnen. Var rätt svettig då det blev dags för paus, men också jätteglad. Det är så roligt att få höra musik live - och stämningen var på topp. Solisterna var superba, både orkesterns egna och Nina Tapio och Sören Lillkung. Efter pausen stannade vi i caféet så D fick springa av sig - hörde med ett öra ännu några låtar, men sen blev det dags att åka hem (var rädd att godisautomatens knappar skulle gå sönder....). D var ännu så upp i varv så han somnade först halv elva, själv satt jag upp ännu en timme. Härligt, härligt med musik, vackra låtar, och så roligt att vi har mera sådant framför oss!
Har också sett fram emot veckan som kommer - i morgon tar jag nämligen tåget ner till Helsingfors. Ska på tvådagars kurs för företrädare - det känns som en semester! Redan det att få sitta och läsa en bok mitt på dagen i lugn och ro när jag sitter på tåget är lyx!! I morgon ska jag träffa två goda vänner, jag bor på hotell (behöver inte själv betala :) :), det blir två dar utan matlagning :) :) och förstås tycker jag det blir jätteintressant att få lära mig mera om företrädarskapet. Farmor och farfar kommer i morgon för att sköta om både D och mormor, hemma är jag igen sent på onsdagkväll. Jag har förstås berättat för D vad som händer och han har varit som en igel idag, krupit upp i famnen stup i kvarten :), men jag tror nog det går bra, han väntar så på att få se fammo och faffa igen. Hoppas alla ni som läser också får en lika rolig och uppiggande vecka :)!
Har också sett fram emot veckan som kommer - i morgon tar jag nämligen tåget ner till Helsingfors. Ska på tvådagars kurs för företrädare - det känns som en semester! Redan det att få sitta och läsa en bok mitt på dagen i lugn och ro när jag sitter på tåget är lyx!! I morgon ska jag träffa två goda vänner, jag bor på hotell (behöver inte själv betala :) :), det blir två dar utan matlagning :) :) och förstås tycker jag det blir jätteintressant att få lära mig mera om företrädarskapet. Farmor och farfar kommer i morgon för att sköta om både D och mormor, hemma är jag igen sent på onsdagkväll. Jag har förstås berättat för D vad som händer och han har varit som en igel idag, krupit upp i famnen stup i kvarten :), men jag tror nog det går bra, han väntar så på att få se fammo och faffa igen. Hoppas alla ni som läser också får en lika rolig och uppiggande vecka :)!
fredag 8 maj 2009
Walk
Först ett foto på Gusti i går kväll, han var såååå ömhetstörstande, men klorna i min famn (syns ju på fotot också hur han trampar på :) fick mig att lyfta upp honom på skrivbordet (har en liten ylleduk enkom för honom). Han ville nääärmare och kröp ovanpå musen :) - katter vet nog hur de ska få uppmärksamhet!
I dag hade jag en ledig dag och for efter lunchen på promenad till skogen med D i vagnen. Hoppades att han skulle somna, vilket han förstås inte gjorde. Det var gråt och gnäll senare på eftermiddagen, försökte få honom att sova i sin säng, men nej....Fia kom förstås med, men väl framme i skogen var det lite väl spännande för henne, hon gick omkring och jamade hela tiden.
Hittade en fin sten att sitta på i min favoritglänta - den blir perfekt mål för sommarens promenader.
Träden har nu mössöron, det är fem före att de slår ut. Jag hade sått rucola och sallad i en låda utomhus, som jag satt ett gammalt fönster över som skydd mot de kalla nätterna. Känns jättebra att se att fröna grott. Det är nästan sommar här!
I dag hade jag en ledig dag och for efter lunchen på promenad till skogen med D i vagnen. Hoppades att han skulle somna, vilket han förstås inte gjorde. Det var gråt och gnäll senare på eftermiddagen, försökte få honom att sova i sin säng, men nej....Fia kom förstås med, men väl framme i skogen var det lite väl spännande för henne, hon gick omkring och jamade hela tiden.
Hittade en fin sten att sitta på i min favoritglänta - den blir perfekt mål för sommarens promenader.
Träden har nu mössöron, det är fem före att de slår ut. Jag hade sått rucola och sallad i en låda utomhus, som jag satt ett gammalt fönster över som skydd mot de kalla nätterna. Känns jättebra att se att fröna grott. Det är nästan sommar här!
OUps det är fredag....sorry, inget idag!
När jag började kolla in andras bloggar märkte jag att det ju skulle vara dags för show and tell....jag är väldigt lessen, men jag har helt glömt det och dagens tema är kanske inte riktigt min grej. Dessutom är det så få från listan som besöker min blogg (i varje fall kommenterar de inte) så jag tror inte någon är speciellt lessen över att jag inte deltar - ni andra läser väl mina inlägg ändå, utan show and tell :) :). "mammaaa" hör jag i trappan, dags att servera luch. Ha ett trevligt veckoslut!
torsdag 7 maj 2009
Spring hit och dit
I dag var det checkup time för både mormor och barnbarn. D är 98 cm, 15 kilo. Alla test ville han inte göra, men allt verkar ok, även om han ju inte precis ligger i täten med utvecklingen..Fotot är från när han själv bestämde sig för att laga en "påskmake- up" med mina tuschpennor för några veckor sedan....
Mormors blodprov är "mirakulöst bra" enligt läkaren. Hon är inte precis frisk som en nötkärna, men alla värden är bra med de mediciner hon nu tar, så det är ju bra.
Det är ju snart fullmåne, så förra natten var orolig för både D och mig. Skyller på det när jag varit än mer glömsk än normalt. Till rådgivningen dök vi upp en timme för tidigt, när vi åkte iväg på eftermiddagen fick jag svänga om och hämta kameran, som jag behövde. Tidtabellen höll inte alls, men sist och slutligen blev det en riktigt bra dag, trots viss yrsel. Efter lunchen åkte vi till "Frejagård" för att bekanta oss med stället (uppdrag i sommar) - helt underbart att se höns, får, kaniner...Efter det tog vi en tur för att hälsa på "mina" barn vid flyktingförläggningen. Det råkar sig så att alla bor på olika ställen, så det blev mycket bilande, men lyckades faktiskt träffa alla utom en - de hade inte lyssnat på mitt meddelande på telefonen på morgonen att jag var på väg, och pojken var inte hemma. I varje fall var vi där en stund och jag hoppas att D blev smittad - av vattkoppor, som en annan liten pojke hade på hemmet. Om det stämmer att inkubationstiden är cirka två veckor, skulle det vara väldigt bra - nu skulle jag ha bättre med tid att sköta om honom än till exempel på hösten, så även om det känns avigt att önska att ens barn blir sjukt, så håller jag tummarna nu....
Mormors blodprov är "mirakulöst bra" enligt läkaren. Hon är inte precis frisk som en nötkärna, men alla värden är bra med de mediciner hon nu tar, så det är ju bra.
Det är ju snart fullmåne, så förra natten var orolig för både D och mig. Skyller på det när jag varit än mer glömsk än normalt. Till rådgivningen dök vi upp en timme för tidigt, när vi åkte iväg på eftermiddagen fick jag svänga om och hämta kameran, som jag behövde. Tidtabellen höll inte alls, men sist och slutligen blev det en riktigt bra dag, trots viss yrsel. Efter lunchen åkte vi till "Frejagård" för att bekanta oss med stället (uppdrag i sommar) - helt underbart att se höns, får, kaniner...Efter det tog vi en tur för att hälsa på "mina" barn vid flyktingförläggningen. Det råkar sig så att alla bor på olika ställen, så det blev mycket bilande, men lyckades faktiskt träffa alla utom en - de hade inte lyssnat på mitt meddelande på telefonen på morgonen att jag var på väg, och pojken var inte hemma. I varje fall var vi där en stund och jag hoppas att D blev smittad - av vattkoppor, som en annan liten pojke hade på hemmet. Om det stämmer att inkubationstiden är cirka två veckor, skulle det vara väldigt bra - nu skulle jag ha bättre med tid att sköta om honom än till exempel på hösten, så även om det känns avigt att önska att ens barn blir sjukt, så håller jag tummarna nu....
onsdag 6 maj 2009
My private gym
Jag behöver inte betala gymavgift...här har jag muskelmotion för måååånga månader framåt. Har köpt en elmotorsåg (på något sätt tycker jag pappas gamla "vanliga" är så skräckinjagande, denna är liite lättare och "snällare" inbillar jag mig) och betar av lite vartefter. I varje fall har vi ved till tiotals år (en liknande hop finns på ett annat ställe...). Jag har kämpat med att få hopen övertäckt, igår frågade min kusin varför jag gjort det. "Så brukar man ju göra så de ska torka", sa jag - men eftersom denna ved är så färsk, måste den först få avdunsta UTAN plast på. Ja suck, det är så mycket som jag inte har en aning om som har med jord- och skogsbruk att göra. Det värsta är ju att jag inte heller är så intresserad, så jag har så svårt att fatta och komma ihåg. Sen är det ju också så att man inte heller kan fråga det man inte vet att man ska fråga och jag har märkt att det tas för givet att man ska veta. Frivillig information sådär bara kommer inte. Å andra sidan dyker alltid hjälp upp då jag står där och inte vet hur jag ska lösa något - till exempel var det en snäll man som körde hem alla dessa träd åt mig (tack till G!) - misstänker att det nog var tack vare hans ännu snällare fru (tack C :) :).
Ja ja, nå, nu har jag som sagt ved och till hösten ser jag säkert ut som Hulken då jag vid varje ledig stund sågat och burit på vedklabbar!
Ja ja, nå, nu har jag som sagt ved och till hösten ser jag säkert ut som Hulken då jag vid varje ledig stund sågat och burit på vedklabbar!
tisdag 5 maj 2009
D 3!
Puh, så var det färdigt kalasat för i år. Storstädade lördag - söndag och sen plötsligt fem före kalaset märkte jag att jag helt glömt dekorationerna. Det såg ut som om jag ställde till med ett 50-årskalas :(. Visste att de inte har något i den lokala butiken, så det fick vara, men på något sätt kom jag ur balans då redan och sedan när gästerna började droppa in var jag helt borta...vet inte varför jag blev så stressad, fast allt borde ha varit ok. Hann inte heller fota just något alls, var mest yr och sprang hit och dit och fick inget gjort...nästa år måste jag be om hjälp med serveringen av någon organiserad person (har trott att jag är det :(. Det viktigaste var i allafall att D hade det otroligt spännande med alla gäster och presenter som droppade in (fast jag hade bett om att de andra delta i en tramptraktor, ändå kom det presenter :)).
Här lilla D, inte gammal här på jorden!
Numera kommer jag alltid ihåg hur våren var 2006 och jämför med det. I år är vi längre hunna, då kommer jag ihåg att det ännu var grått och mulet då jag körde till bb på morgonen efter att vattnet hade gått (om och om igen :) klockan 5. Jag skulle sättas igång den dagen (beräknade dagen var 21.4, så jag var två veckor över tiden!), så jag var beredd, men blev jätteglad över att vattnet ändå gick, trodde i det skede att jag inte skulle behöva "startas". Nå det måste jag sen ändå, fick inga värkar. Först nästa dag 4.5) cirka kvart före 2 kom han ut med mycket möda, flera sköterskor, läkare, två väninnor, sugkopp och tång. Var en vecka på sjukhus och under den tiden kom sommaren - när jag körde hem var det en helt ny värld, grönt gräs, tulpaner...och jag var mamma! Till sist ett litet D-kollage :).
Här lilla D, inte gammal här på jorden!
Numera kommer jag alltid ihåg hur våren var 2006 och jämför med det. I år är vi längre hunna, då kommer jag ihåg att det ännu var grått och mulet då jag körde till bb på morgonen efter att vattnet hade gått (om och om igen :) klockan 5. Jag skulle sättas igång den dagen (beräknade dagen var 21.4, så jag var två veckor över tiden!), så jag var beredd, men blev jätteglad över att vattnet ändå gick, trodde i det skede att jag inte skulle behöva "startas". Nå det måste jag sen ändå, fick inga värkar. Först nästa dag 4.5) cirka kvart före 2 kom han ut med mycket möda, flera sköterskor, läkare, två väninnor, sugkopp och tång. Var en vecka på sjukhus och under den tiden kom sommaren - när jag körde hem var det en helt ny värld, grönt gräs, tulpaner...och jag var mamma! Till sist ett litet D-kollage :).
lördag 2 maj 2009
Preparations!
I had planned to do many, many things today, go shopping to town to get everything I wanted for the birthdayparty tomorrow evening, when D gets back from his dad's. Had to rearrange things a bit due to the fact that I slept until 9.30 this morning!!!! Hasn't happened...in years maybe?! Spent too much time on the computer last night and nobody woke me up this morning :) - sun was shining in my face the normal wake-up time around seven, but I managed to block it out and continued my beauty sleep. I certainly need it, have become incredibly wrinkled during the past year! Anyway, great to be rested, have already baked a bit, now lunch and then I'm off to the city!
fredag 1 maj 2009
Show and tell: Valborg och första maj (first of May and the evening before...)
(Photos from my time as a student in Turku 1988-1994 - the celebrations on the night before 1st of May + two collages from the celebrations on first of May last year and today - if you click on them, you'll be able to see the photos in bigger size)
Tusen tack till Musikanta för att jag fick en chans att ta en "trip down memory lane". Jag förknippar Valborg med studielivet och grävde lite i gamla album för att hitta några foton. Så många människor man kände då, så roligt vi ser ut att ha haft det....Här i varje fall två skannade foton från Åbo-tiden. Jag studerade alltså vid Åbo Akademi, började först vid den mogna åldern av 24 (tror jag det var...1988 vill jag minnas att jag började). I gymnasiet tänkte jag att jag INTE vill bli språklärare, så jag stretade länge emot, studerade turism och jobbade som reseledare (bl,a.) men fick ge mig till sist - ville ännu till universitet men kom inte på annat än engelska och tyska att studera - och så blev jag till sist sen ändå språklärare...Första fotot är från 1994, halarna är ju typiska. Jag hörde till "Lingvistica", en överförening till de enstaka språkföreningarna. På valborgsdagen (väl? jösses vad jag glömt!!) ordnade studerandena roddtävlingar i stan, senare gick man till parken (vad hette den nu igen...) med skumpa och satte sen den vita studentmössan på och kören sjöng in våren (andra fotot troligen 1993).
Jag har otroligt dåligt minne bakåt - skulle jag inte ha mina foton, skulle jag inte ha en aning om vad jag sysslat med i mitt liv :). Någon speciell valborg/första maj kommer jag inte ihåg, endast glimtar här och där - t.ex. det året jag studerade i Sheffield och vi ställde till med "vappen-fest" mitt i veckan. Vi var 16 st från ÅA det året, kommer än ihåg hur vi gick på tomma, tysta gator hem på sniskan och sjöng majvisor :).
En av de bästa "vappar" jag kommer ihåg var faktiskt ifjol då min väninna Chicca var på besök i fyra dagar. Eftersom jag för det mesta varit singel, har ett konstant trauma varit att vara ensam när det är festligheter på kalendern - ifjol var det så roligt att ha någon att fira med. På morgonen den 1sta maj var vi i Nykarleby (Jeppo hör dit) för att lyssna på Jeppo Ungdomsorkester (där jag också spelat trumpet i min ungdom....), sen åkte vi till en liten ort som heter Kovjoki, där de har rustat upp en museijärnväg - man kan åka tåg där, draget av ett gammalt ånglok. Dessutom blev vi bjudna till B på "efterfest", det var så trevligt. Här ett litet kollage och här kan ni se fler foton från ifjol.
Sist ett kollage från i år - inget program i går kväll. I dag var D och jag endast till Kovjoki (orkade inte med så mycket rännande, eftersom han på kvällen skulle till sin pappa). Tåget kom han än ihåg från ifjol (och undrade om Chicca också kommer :). Skulle också ha velat låta honom debutera på hästrygg (minihäst...), men tyvärr hann vi inte. Jag är inte så tålmodig med köande, tycker det finns annat att göra, så det blev inte av denna gång (träffade på släkt i tåget, så slapp själv också med på bild - på den ena ser jag ut som om jag dykt djupt ner i flaskan, men lovar, tog bara ett glas vin i går kväll :).
Sen skulle han till sin pappa och jag körde till Jstad för att gå på bio - hann med nöd och näppe, såg "Män som hatar kvinnor". Hu och wow säger jag. En jättebra film, trots att den var så obehaglig! Bio är skönt, om man lyckas se en bra film - man blir verkligen transporterad bort från sitt vanliga liv och åtminstone jag känner mig ofta på något sätt fräschare och gladare över mitt liv sen efter.
Ja förresten, fick goda nyheter i går - jag har blivit beviljad närståendevårdsstöd, vilket är en otrolig lättnad denna tid på året. Jobben torkar alltid in till sommaren, men den slant jag får till nu hjälper upp situationen en aning. Behöver inte oroa mig fast jag bara har lite jobb, utan kan ha en skön sommar och satsa på att sköta om de mina på bästa möjliga sätt.
I morgon blir det förberedelser för söndagens födisfest för lillen efter att han kommit hem :).
Tusen tack till Musikanta för att jag fick en chans att ta en "trip down memory lane". Jag förknippar Valborg med studielivet och grävde lite i gamla album för att hitta några foton. Så många människor man kände då, så roligt vi ser ut att ha haft det....Här i varje fall två skannade foton från Åbo-tiden. Jag studerade alltså vid Åbo Akademi, började först vid den mogna åldern av 24 (tror jag det var...1988 vill jag minnas att jag började). I gymnasiet tänkte jag att jag INTE vill bli språklärare, så jag stretade länge emot, studerade turism och jobbade som reseledare (bl,a.) men fick ge mig till sist - ville ännu till universitet men kom inte på annat än engelska och tyska att studera - och så blev jag till sist sen ändå språklärare...Första fotot är från 1994, halarna är ju typiska. Jag hörde till "Lingvistica", en överförening till de enstaka språkföreningarna. På valborgsdagen (väl? jösses vad jag glömt!!) ordnade studerandena roddtävlingar i stan, senare gick man till parken (vad hette den nu igen...) med skumpa och satte sen den vita studentmössan på och kören sjöng in våren (andra fotot troligen 1993).
Jag har otroligt dåligt minne bakåt - skulle jag inte ha mina foton, skulle jag inte ha en aning om vad jag sysslat med i mitt liv :). Någon speciell valborg/första maj kommer jag inte ihåg, endast glimtar här och där - t.ex. det året jag studerade i Sheffield och vi ställde till med "vappen-fest" mitt i veckan. Vi var 16 st från ÅA det året, kommer än ihåg hur vi gick på tomma, tysta gator hem på sniskan och sjöng majvisor :).
En av de bästa "vappar" jag kommer ihåg var faktiskt ifjol då min väninna Chicca var på besök i fyra dagar. Eftersom jag för det mesta varit singel, har ett konstant trauma varit att vara ensam när det är festligheter på kalendern - ifjol var det så roligt att ha någon att fira med. På morgonen den 1sta maj var vi i Nykarleby (Jeppo hör dit) för att lyssna på Jeppo Ungdomsorkester (där jag också spelat trumpet i min ungdom....), sen åkte vi till en liten ort som heter Kovjoki, där de har rustat upp en museijärnväg - man kan åka tåg där, draget av ett gammalt ånglok. Dessutom blev vi bjudna till B på "efterfest", det var så trevligt. Här ett litet kollage och här kan ni se fler foton från ifjol.
Sist ett kollage från i år - inget program i går kväll. I dag var D och jag endast till Kovjoki (orkade inte med så mycket rännande, eftersom han på kvällen skulle till sin pappa). Tåget kom han än ihåg från ifjol (och undrade om Chicca också kommer :). Skulle också ha velat låta honom debutera på hästrygg (minihäst...), men tyvärr hann vi inte. Jag är inte så tålmodig med köande, tycker det finns annat att göra, så det blev inte av denna gång (träffade på släkt i tåget, så slapp själv också med på bild - på den ena ser jag ut som om jag dykt djupt ner i flaskan, men lovar, tog bara ett glas vin i går kväll :).
Ja förresten, fick goda nyheter i går - jag har blivit beviljad närståendevårdsstöd, vilket är en otrolig lättnad denna tid på året. Jobben torkar alltid in till sommaren, men den slant jag får till nu hjälper upp situationen en aning. Behöver inte oroa mig fast jag bara har lite jobb, utan kan ha en skön sommar och satsa på att sköta om de mina på bästa möjliga sätt.
I morgon blir det förberedelser för söndagens födisfest för lillen efter att han kommit hem :).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)